Ulf Grape

Bryssel, måndag

Den allmänna uppfattningen av en riksdagsledamots arbete  är säkert att så fort riksdagen avslutats så är det semester för ledamöterna., från midsommar till mitten av september. Kanske är det så för en del, men för min del så är det fortfarande arbete som gäller. Veckorna efter midsommar  var jag i Afghanistan och denna vecka är jag i  Bryssel på NATO’s högkvarter för en veckas utbildning. På programmet står att lära sig mer om en organisation som utvecklats från att vara motpolen till Warszawapakten under kalla krigets dagar, till att idag vara FN’s brandkår som skickas till konfliktområden runt om vårt klot. Kosovo, Darfur och Afghanistan är exempel på operationer som NATO genomför med ett FN-mandat i botten.

Om NATO var svaret på, eller motpolen till, Warszawapakten, som upplöstes 1989, så kan man fråga sig varför NATO fortfarande existerar? Det enkla svaret är att det fortfarande behövs en organisation som i praktistk handling kan genomföra det som den politiska nivån, vare sig det är EU, FN eller någon annan, beslutar. Nu har NATO inte ståttt still under de 60 år som organisationen funnits, Mellan 1948,då NATO bildades, fram till 1989, fanns en klart definierad fiende i öst. Men efter murens fall så finns inte den fienden kvar. Kritiker till NATO vill påstå att NATO’s arbete går ut på at försöka identifiera en ny liknande fiende som Warszawapakten utgorde, och att denna nya fiende är den muslimska världen. Inget kan vara mer fel! De första skott som NATO avlossade skedde 45 år efter dess bildande och de avlossades för att skydda muslimska intressen i det forna Yogoslavien! Och så har det fortsatt både på Balkan och nu i Afghanistan. Nej NATO’s transformering har mer att göra med den säkerhetspolitiska dagordning som sattes efter  attackerna mot Word Trade Center 9/11 2001. Då visades på ett högst påtagligt sätt konsekvenserna av ett sk. asymetriskt hot, dvs det var inte ett annat land som attackerade USA,  utan en grupp eller organisation. Det är vad vi kommer att få se i framtiden och NATO’s utmaning ligger i att kunna formera en strategi bland sina 28 medlemsländer som kan hantera dessa assymetriska hot.

Som ni kanske kan utläsa av texten så har dagen varit mycket intressant och givande. I morrn bär det av till den militära delen av NATO, det ska också bli intressant att berätta mer om.

Vi hörs!

UlfG

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.