Just hemkommen från Grekland. Men det var nära att jag skulle bli fast där ända till fredag på grund av generalstrejken. I sista stund lyckades vi boka om flyget så att vi kom hem en dag tidigare än planerat. Nu hann vi ändå med det mesta av programmet, träff med Sveriges ambassadör, besök på försvarshögkvarteret, parlamentet och en säkerhetsanalysorganisation. Syftet med resan var att få en bättre bild av Greklands militära utmaningar men såklart har det blivit en hel del diskussioner om det ekonomiska läget. Situationen är allvarlig och den kommer att kännas av för alla greker men också eurosamarbetet lär nog få sig en törn. Den nu sittande socialdemokratiska regeringen gör vad den kan för att få ordning på landets ekonomi. Att dom ska lyckas kanske inte alla tror och det blir ju inte bättre av att det var den förra socialistiska regeringen som mörkade siffrorna i samband med att Grekland införde euron 2001. De stora eurolänerna känner sig nog lite blåsta av Grekland men blir nog ändå tvungna att gå in med stödåtgärder för att inte alla euroländers ekonomier ska dras med i fallet.

Säkerhetspolitiskt så är situationen densamma som den varit sedan 1974 när Turkiet tog halva Cypern. Det är dagliga incidenter och provokationer. När man frågar grekerna så är det bara Turkiet som står för övertrampen men nog tror jag att en och annan hetlevrad ung pilot inte bara jagar bort turkiskt flyg, utan också följer med en bit in på turkiskt luftrum. Hursomhelst så spenderar Grekland mycket pengar på sitt försvar, nästan 3% av BNP. Sverige gör av med 1,9% av BNP. Ett omårde som Grekland satsar mycket på är avancerad flygövervakning sk. Airborne Early Warning and Control. Och det är faktiskt svenska Ericsson och SAAB som fått leverera. Nu har Grekland den kanske mest avancerade utrustningen i världen för att hålla koll på sitt territorieum och det gick inte att ta miste på deras stolthet när vi fick en förevisning av systemet. Att upptäcka en gummiflotte på flera mils avstånd är inga som helst problem och att spåra flygrörelser på andra sidan Egeiska havet är heller inte svårt. I grunden kan jag dock tycka att det är en helt onödig träta mellan två grannar. Lösningen heter Turkiskt medlemsskap i EU.

I dessa OS-tider var det extra kul att få se var det hela startade om 1896.