I många europeiska länder arbetas en starkare tillväxtpolitik fram. Tillsammans med en expansiv pen­ningpolitik innebär det att statsskuldkrisen kan få en oväntat tillväxtfrämjande effekt för Sverige och på sikt även i andra delar av Europa. I bedömningen visas regionala sysselsätt­ningspro­gno­ser. För första gången på tre decennier har storstäder klarat sig bäst genom en lågkonjunktur. Det präglar också återhämtningen under de kommande två åren

Statsskuldkrisen i en rad europeiska länder kräver omfattande besparingar vilket har en ome­delbar tillväxthämmande effekt. Osäkerheten ökar och bankutlåningen till invester­ingar bromsas. Sparpaketen kan dock i kombi­nation med expan­siv pen­ningpolitik, en fallande euro och tillväxtreformer skapa ett tillväxtfrämjande klimat på sikt.

Utvecklingen liknar den "chockterapi" som många östeuropeiska länder gick igenom efter järnridåns fall och som i efterhand visade sig vara lyckosam. Saneringen av de offentliga finanserna bör bestå av utgiftsnedskärningar snarare än skattehöjningar och kombineras med en mer aktiv tillväxtpolitik.

Konjunkturen i Sverige återhämtar sig i oväntat snabb takt. Uppgången är bred och gäller i stort sett alla branscher. Arbetsmarkna­den förbättras och sysselsättningen börjar öka redan till hösten. En regional nedbrytning visar att storstadslänen har haft en bra sysselsättningsutveckling under lågkonjunkturen. Storstäderna förväntas också leda utvecklingen de kommande åren.

Många tjänstebranscher, som är relativt tunga i storstäderna, har knappt känt av någon lågkonjunktur utan istället ökat sysselsättningen under perioden. De senaste årens tillväxt­främjande politik med jobbskatteavdrag och RUT-avdrag har bidragit till denna utveckling.

Vår prognos utgår från den nuvarande politiken, men en alternativ analys visar att bortåt 40 000 jobb hotas vid ett regeringsskifte. De negativa effekter som höjda skatter har på inve­steringar och sysselsätt­ning vägs inte upp av fler jobb i kommuner och landsting.