Kvällens dörrknackning bjöd på många positiva möten. Endast några få vägrade att ta emot vårt valmaterial. Det märks tydligt att trenden har vänt för oss, folk tycker att vi hittills gjort ett bra jobb och vill gärna se att vi får förnyat förtroende. Lika positiva tillrop får vi numera när vi kampanjar på torget också, det är stor skillnad mot för bara ett år sedan.

Men en äldre man som jag knackade på hos tillhörde de som inte var lika positiva till vår politik. Han tyckte att behandlingen av pensionärerna var djupt orättvis och skulle byta sida i höstens val. Det är bara att beklaga att han tycker så. Det hjälper inte att förklara att skillnaden i verkligheten kanske inte ens existerar. Löntagare får göra avdrag för resor till och från arbetet för det som överstiger 9000 kronor och övriga avdrag för det som överstiger 5000 kronor. Sedan betalar de flesta a-kassa på ungefär 4000 kronor, totalt 18000 kronor eller 1500 kronor i månaden. Att jämföra med en som tjänar 20000 kronor i månaden som fått ett jobbskatteavdrag på 1300 kronor i månaden. En pensionär med 20000 i pension per månad slipper alltså att få sina avdrag reducerade med upp till 1500 kronor i månaden, å andra sidan får han eller hon inte något jobbskatteavdrag på 1300 kronor i månaden. Så min fråga blir: vad är rättvisa?

Sedan kan vi en gång för alla döda missuppfattningen att pension är uppskjuten lön. Skulle det vara så hade nog dagens pensionärer inte haft mycket i plånboken.  Nej, det är de nuvarande löntagarna som betalar till de nuvarande pensionärernas pensioner. Så helt avgörande är att så det är så många löntagare som möjligt för att pensionerna ska tryggas. Den här regeringen har lyckats få 50 0000 fler i arbete jämfört med 2006, tack vare en politik som fokuserar på arbetslinjen. Dessutom under den värsta lågkonjunkturen på mannaminne.