Vågar inte stjäla!

Jag har en förmåga att tappa/glömma plånbok eller telefonen på de mest besynnerliga ställen. Men mina saker har aldrig försvunnit för alltid! För ett halvår sedan gick jag med en herre och son på en lunchrestaurang. Fadern är 1,90 lång och väger 110 kg medan sonen är större, mycket större. Att bli ovän med dessa två vill man inte i första taget. Dessa är i dag mycket fredliga 🙂

Hur som helst var det fullt med folk på restaurangen och vi åt oss mätta. När vi lämnat restaurangen så upptäckte jag efter ungefär fem minuter att min plånbok var borta och jag visste att jag lagt den på restaurangbordet. Bredvid oss satt ju några yngre gossar som inte ”såg” snälla ut. Sonen sa att ”dom bredvid har garanterat tagit den”. Jag hade 1700 i börsen och sa ”typiskt att när man har mycket pengar så händer detta”

Då säger fadern med något grov och bestämd röst ”Det är ingen som vågat  ta den vet du varför?” Jag hade ingen aning och var mest bekymmrad över slantarna. Då fick jag ett svar ”Därför att Vi satt där, vem vågar stjäla av oss”.

Tre minuter senare ringde min telefon. Det var en gäst som hade hittat plånboken liggandes på bordet. Jag gick förbi restaurangen och killarna, bordet bredvid, hade min plånbok.

– Vi har inte tagit en krona, det är säkert! stammade en av ynglingarna fram. Jag öppnade plånboken, tog fram en 100-lapp och lade på deras bord och avslutade med orden, ”köp något vackert”. 

Senare skrattade mannen som var med och åt. ”Hur Bertil kan du tro att någon skulle våga stjäla av dig när du sitter bredvid mig”

Vad säger den här historien oss egentligen? Människor är oftast ärligare än vad vi tror. Vi har förmågan att alltid tro på att det värsta har inträffat eller kommer att inträffa. Detta gäller i många situationer här i livet att vi förutsätter det värsta istället för att tänka mera positivt.