Jag hade ett vapen

Jag satt under förmiddagen och chattade med en elitidrottare. Han sa bl.a ”Om du ska gå långt i en satsning så måste du även gå igenom perioder som är tuffa”

Så är det för den som ska lyckas inom exempelvis idrotten men jag ser en liknelse till det verkliga livet. Vi har alla då och då svåra perioder och dessa måste man försöka övervinna. Det är lättare sagt än gjort. Jag har själv varit ställd mot en brant bergvägg som jag ansåg omöjlig att besegra. Jag såg ingen som helst lösning på det hela. Jag insåg att jag inte skulle kunna klättra upp och hur jag än försökte så ramlade jag ner. Det kändes som att någon stod riktad mot mig med ett automatvapen och att jag var totalt försvarslös.

Jag hade dock ett vapen som är bättre än alla andra vapen. Jag hade Jesus vår frälsare. Det enda hoppet jag hade kvar var Jesus. Jag klamrade mig fast i honom och gick segrande ur striden. Jag kom upp för berget, motståndaren kapitulerade och slängde sitt vapen. Jag hade vunnit.

Ibland känns situationer helt omöjligt för den mänskliga varelsen. Jag tror att har man stått mot en vägg med fienden mot sig och lyckats besegra detta så kommer det att stärka en.

I 1:a Samuelsboken 17 kan man läsa om när David besegrade Goliat. Det borde varit omöjligt men David fixade det hela. Tänk vilken stor träffyta han hade!