Öppna käften så får vi se hur mycket pengar du har

Av Minnalainen, 3 augusti 2010 kl 21:20, 3 kommentarer

Okej, fet bakläxa till nästa gång jag bestämmer mig att ta en lång promenad. För det första kanske jag ska ha på mig en sport bh, det var inte särskilt angenämt att vara utan. Sen kanske man ska ladda mp3 med tung marsch-musik istället för lugna gothlåtar. Sen om man bortser från att jag kände mig som ett fet freak när jag promenerade och mina skor var fullkomligt värdelösa som promenadskor så var det ganska skönt att röra på fläsket. Det fick mig att tänka på något annat än hur ONT jag har.

Snodde förbi hos storebror och drack ett glas vatten och diskuterade om diverse samtalsämnen som tandläkaren, tandvårdsbidrag, Greven av Monte Cristo och hans stundande fiskeresa till Norges vildmarker. Anförtrodde hur min ekonomi ser ut, dvs nu när jag betalat hyran, alla räkningar och handlat lite mat äger jag den hissnande summan av 22 svenska kronor. Nice. Han visade förbarmande över mig och skänkte en check på 250 kronor på Ica. Yay, nu kan jag handla skitpapper och balsam!

Anledningen till att vi diskuterade tandläkaren är för att jag äger en mycket mycket trasig tand. Jag bet av en rejäl bit av tanden för över ett år sen och har till och från haft väldigt ont i den. Så ont att receptbelagda värktabletter inte ens gett effekt mot smärtan. Hursomhaver så har tanden varit hemsk att leva med, men på senare tid har smärtan varit rätt så latent och jag har njutit av att leva ett liv utan smärta och har låtsas som om min tand inte alls varit trasig. Tills i går då. Då jag åt middag. Jag satt i godan ro och glodde på anime när jag kände med tungan på tanden och trodde att en bit mat fastnat i hålet. Jag försökte peta lite med fingret då jag upptäckte till min fasa att det inte alls var en bit mat som fastnat utan ännu en bit av tanden som ramlat av! Det som är kvar kan liknas vid en krok eller spik. Tanden är numera s-y-l-v-a-s-s och rispar mot tungan. Great, tänkte jag. Det här var ju verkligen vad jag behövde. Man känner nästan för att dra ner rullgardinen och säga godnatt.

Blir att dra ut tandjäveln, den går nog inte att rädda längre. Och vet ni vad jag tänker då? Jo, det är skrämmande att man redan nu kan se i käften på tjugoåringar vilken klass dom tillhör. Som jag nämnt tidigare, det är inte en rättighet att gå till tandläkaren, det är ett privilegium.