Solens återkomst

Söndag morgon och ute skiner solen. Den har äntligen gjort oss den äran att titta fram igen och genst känns allting lite lättare. Läste att våren kommer tidigare för varje år, och inte gör det mig nåt! Det är härligt att se alla människor som är ute på promenad och många packar sina skotrar för att ge sig ut i solen. Lyckades sova till nio i morse och det känns som att jag ligger plus på sömnkontot igen. Kan därför bocka av ’sova’ på min lista över saker jag borde göra, vilket känns bra. Mindre bra känns det att det finns många saker kvar som ska göras- vet att det inte är bra med såna listor och att de kan skapa mer ångest än välmående, men jag är bara tvungen ibland.

Första veckan efter sportlovet gick fort och eleverna kom snabbt in i rutinerna igen, snart är de döless på mitt tjat igen och då kan man trösta dem med att det snart är påsklov! Något som man själv inte är så glad över eftersom antalet lektionstimmar krymper snabbt, och det är så mycket man ska hinna med innan betygen ska sättas. Tidsbrist, betygsångest, planeringsångest…en lärares vardag. Då är det tur att man får så mycket tillbaka av eleverna, och ett och annat uppmuntrande ord från andra gör att man orkar, fick en mycket fin komplimang av en person som jag kommer att leva länge på.

Lördagen blev mycket bra med samma strålande sol, promenad och sedvanligt besök hos Sara på macken. Hennes jobbhelger sammanfaller ofta med mina barnfria och det har blivit lite av tradition att prata bort en stund med henne, och ibland andra. Lyckades till och med få en bingolott av en snäll person som kom ihåg att jag snart blir ett år äldre! Andra undrar om jag flyttat in där…
Mamma kom förbi och lyckades sitta helt stilla i soffan och prata en lång stund, vilket är mycket ovanligt och därför mycket uppskattat. Fick mig ett gott skratt när hon berättade om hennes försök att hitta en bok som hon börjat läsa och sedan lagt bort. Hon kunde inte komma på titeln och när hon frågade pappa om han sett till en bok som hon tror hette ’Näckrosträdet’ undrade han om det ens finns ett sånt träd….så nej, han hade inte sett till den.När hon insåg att hon inte skulle få städa något skåp eller röja i något förråd lutade hon sig tillbaka och det blev en bra pratstund. Försöker ta tillvara alla stunder just nu och inte rusa i väg i tanken till framtiden så mycket, och det här var en sådan stund. Som skrivbordsbild på min dator nu har jag en bild av Frans och morfar i båten på Laisälven i somras, också en fin stund att minnas.

Tiden går och min lista väntar! Tror jag ska börja med den där promenaden, sedan väntar städning, bakning och jobb. Ha en bra dag i solen!