Vad jag behöver

Så var fjärde arbetsdagen avklarad, den andra med eleverna som fick sova läge på morgonen ända till onsdag, vilket de säkert behövde efter ett långt jullov med sena kvällar och sovmorgnar. Det gick fort att komma in i gamla vanor igen med tidiga kvällar för att man är så trött och ändå svårt att somna, så man är trött på morgonen också. Nu känner man igen livet!

När barnen åkt på söndag är det nästan plågsamt tyst och jag hade en mörk stund som hållit i sig nästan hela veckan. Har sagt det förut, men jag kommer aldrig att vänja mig vid att de är borta varannan vecka. Tur att man har mycket att göra på jobbet och inte behöver gå hem klockan fyra. I morgon kommer Hampus hem och livar upp tillvaron och det ser jag verkligen fram emot. Hoppas det blir varmare så han kan köra lite skoter med kompisarna bara. Själv tänker jag hålla mig sysselsatt med att sy gardiner till köket och fortsätta projekt "ordning och reda". Förrådet är långt ifrån klart och så har hyllan i barnens garderob ramlat ned så alla kläder behöver vikas och läggas in igen.

Jag vill verkligen bara att saker ska fungera! Jag vill att datorn inte ska stänga av sig själv. Jag vill att lampor ska lysa när jag bytt glödlampa två gånger, att skruvar jag sätter upp ska sitta kvar men framförallt vill jag att min bil ska fungera……behöver jag säga att jag saknar en mekaniker. Var är de när man behöver dem?? Istället blir det till att lämna in den på verkstan som förhoppningsvis har tid nästa vecka, och hålla andan i väntan på räkningen. Något hände med den i värsta kylan och nu vill den bara inte starta.

"Alltså allvarligt", som jag brukar säga till mina elever när jag är upprörd över något; men hur kan folk SOMNA på en spikmatta?! Jag fick en i julas och har nu plågat mig igenom 20 minuter varje kväll. Försöker tänka att det är bra för kroppen och slappna av, men det gör ju så förb…..nat ont! Mindre ont gjorde det att få tio rosa tulpaner levererade till dörren i dag, hihi. Blev otroligt GLAD och varm inombords.

God natt!