Ekergårds fisk och grönt

Etikett: gmo

Personliga exempel på hur lätt det är att vara provokatör

Av , , Bli först att kommentera 0

För över två år sedan var jag på ett poetry slam. Alla som uppträdde var unga och deras dikter handlade om identitetspolitik. Tror jag. Det var politik men vikt lades på hudfärg, kön, sexuell läggning, inte klass & ekonomi. Grejen är i alla fall att uppträdande var inom en smal politisk korridor. Det hade varit lätt att vara provokatör. Jag skrev t.o.m. en dikt på det ämnet, men den är inte det bästa jag skrivit. (En annan observation, för vad det är värt, i alla fall det poetry slam var som fotboll. Kritvit publik, mer blandat på planen / på scenen.)

Sommaren 2020 förlorade jag tre-fyra amerikanska vänner på sociala media. Detta mystiskt efter att jag tagit upp den då aktuella norska studien som kanske, eller kanske inte, underskatta effekten av “public masking”, av munskydd. Var det så lätt att provocera dessa amerikaner? Jag tror i alla fall inte de hade “unfriended” mig om jag nämnt artiklar som överskattade effekten av “public masking”. För sådana artiklar fanns det många av.

Och nu sist. Jag har skrivit att jag vill vara en pro-vetenskap nörd. En sak med det är att sådana människor är pro så kallat GMO. Men i verkligheten träffar man ofta människor som är anti-GMO. Varisig de är miljöpartister eller fans av Donald Trump (ja jag har träffat två som är det sistnämnda) är de mot GMO. Här blir det också lätt att vara provokatör? På en föreläsning, över teams, sa föreläsaren att det inte finns något att göra om dina grödor drabbas av virus, virus som mosaic virus. Här kunde jag ha varit provokatör. Det är på sätt och viss enkelt att motverka virussjukdomar hos växter. Det har gjorts läge. Det finns en italiensk artikel publicerad 1994 – för mer än ett kvarts sekel sedan – om hur du tar fram tomater som tål just mosaikvirus. Sedan 1998 har det på Hawaii odlats “Rainbow papaya” som är resistent mot en annan virussjukdom. Liknande papayor odlar också i Asien. Och ”Honeysweet plum” är ett plommon som är resistent mot ”plum pox virus”. Saken är bara den att dessa virusresistenta grödor är transgena och därmed skulle det vara just provocerande att nämna dem. Dessutom har ju Bryssel väldigt hårda lagar om detta. Men det är en annan historia. Historien här är att även enkel teknik kan vara provokativ. Och jag skriver ”enkel” eftersom den är så gammal. Hur mycket teknikerna utvecklats sedan 1990-talet behöver knappast sägas. Apparaten du läser detta på är säkert mer avancerad än datorerna supermakten använde för att styra drönare över Bosnien, för just ett kvarts sekel sedan.

Ps. Precis som jag tidigare försökt skriva om poetry slam, har jag tidigare skrivit om att vara en pro-vetenskap nörd. Eventuellt är det inlägget mer välskrivet än detta. Lösryckta tankar om polarisering : eller talk nerdy to me.

Rosa ananas, är de hur olagliga som helst?

Av , , 1 kommentar 0

Halvt om halvt inspirerad av de purpurbönor jag odlar började jag skriva ett inlägg om Del Montes rosa ananas, ”Pink glow pineapple”. Det visade sig att att det blev något av ett list-inlägg i fem punkter.

1. Vet ni att det finns rosa ananas till salu i USA och Kanada?

2. Jag funderar på om jag skulle få odla rosa ananas under min utbildning till akvaponi-ingenjör? Eftersom pink glow pineapple är framtagen med teknik som utvecklats de senaste decennierna (se punkt fem) räknas den som GMO. Det betyder att Bryssel och Strasbourg förbjuder det. Men finns det en teoretisk möjlighet att mitt campus har tillgång till lokaler som har tillstånd att odla sådant? Ja jag drömmer. Saken är också den att produkten är just en produkt och rimligen patentskyddad. Tror inte jag får odla den för Del Monte.

3. Kontroversiellt kan jag skriva att som lekman är det svårt att förstå varför den är förbjuden. Har du någon gång ätit en blodgrapefrukt? Visste du i sådana fall att den är framtagen med hjälp av en kärnreaktor? Jepp, de använde gammastrålning, som ändrar hundratals, om inte tusentals, gener för att få fram mutationen med rosa fruktkött. Modern genteknik ändrar bara på någon enstaka gen. Varför är det naturligt att ändra hundratals gener med strålning, men onaturligt att ändra en specifik gen?

4. Lite roligt att när de började utveckla pink glow pineapple, för ett och ett halvt decennium sedan (innan CRISPR användes för geneditering, se punkt fem), trodde de frukten skulle säljas eftersom den innehåller mer antioxidanter. Nu när den finns på marknaden är antioxidanter inte längre hypade, istället får de sälja den genom att vissa hur trevligt rosa ananas ser ut på instagram.

5. I denna artikel: Pineapple with a bluch, påstås det att den rosa ananasen, är framtagen med RNA inteference. Samtidigt som denna artikel: Awesome power of DNA, pink pineapples [..]. menar att frukten är framtagen med geneditering (CRISPR). Så vad ska man tro*? Jag lämnar det. Och jag satte denna punkt sist för, att befogat eller ej, inte skrämt bort läsare som inte ”talar bioteknik”.

* Kanske användes Crispr för RNAi?

Ungdomens källa i gmo-grödor

Av , , Bli först att kommentera 1

Här tänkt jag skriva om en populärvetenskaplig bok med den passande titeln: The taste of tomorrow : dispatches from the future of food av Josh Schonwald (journalist tidigare nämn här: länk). Låt mig gå direkt till ett av det mest spektakulära förslagen i boken. Jag tänker på idén att framtidens jordbruk skulle odla växter framavlade till att vara nyttigare än vanliga växter. Idag har vi projekt för att minska undernäringen i världen med hjälp av ris som innehåller betakaroten, ris som innehåller mer protein och kassava som innehåller bl.a. både betakaroten och protein.

De växtprojekten är till för de fattigaste av de fattiga, de som idag lider av undernäring. Det riktigt spektakulära handlar om ett annat spektakulärt ämne, nämligen antiåldrande-medicin*. Om vi en dag verkligen får fram antiåldrande-medicin, kan den medicinen produceras av genmanipulerade växter. Jepp det är ett förslag från boken. Att de grödorna skulle vara både en produktions- och en leveransfunktion för antiåldandemedicin. Att bota cancer var en dröm från förra seklet. Idag vill vi bota åldrandet.

*Om det intresserar någon, forskare på ämnet som nämns i boken är till exempel Cynthia Kenyon, molekylärbiolog på University of California, San Francisco.