He som henn he henn henna, en gammal blogg

Av , , Bli först att kommentera 1

Ända sedan moderaterna kom till makten har det debatterats hett om (ut)sjukförsäkringen. Jag läste för länge sedan en blogg som handlade mycket om det här, den är nu borta men jag måste ge heder åt den som skrev den.

Bloggen skapades just när moderaterna hade valts in och skrevs flitit i när moderaterna bestämde sig för att införa nya regler mot sjukförsäkringen. Jag kommer inte ihåg vad hon hette, hon som skrev bloggen, men hon hade redan då förutsett alla de problem som idag kommer till ytan inom systemet. Många kritiserade hennes tänkande men jag håller med henne, det är omänskligt att bara tänka ekonomiskt. Människors värde har tappats lite och det riktas mycket resurser på att alla ska jobba, även om det kör ner människor i graven.

Att Sverige ska hålla sig ekonomiskt starkt håller jag med om, men visst måste det finnas flera olika sätt att nå dit. Jag håller med om att alla som kan jobba, ska jobba. Men jag håller inte med om den metod som valdes. Ogenomtänkt säger Galen Pannan. Utred ordentligt, låt det ta tid för det kommer löna sig i längden att slippa lägga ned resurser på nya utredningar. Det kommer löna sig för politiken som får mer förtroende, det kommer löna sig för människorna som lever i systemet och det kommer löna sig för ekonomin.

Den där bloggen som skrevs länge tillbaka sa något om att alla känner någon som kommer drabbas, på något sätt. Jag visste inte om jag skulle tro på det då men ja, jag känner någon som drabbats och det är inte bara den personen som lider. Även jag gör det för att man känner sig totalt maktlös. Att se, men inte kunna göra något, är bland det värsta som finns när det kommer till lidande.

Uppfostra djur, inte dressera

Av , , Bli först att kommentera 0

Alltför ofta hör jag hundägare säga att hunden inte kan lära sig sitta, ligga, sluta voffa, sluta hoppa, vara still.. Det är inte, upprepar INTE, hunden som inte kan lära sig – det är ägaren som inte kan lära hunden.

Det är i ytterst få fall som det faktiskt är hunden det är fel på. Annars är det ägaren som gör något fel. Oftast brist på motion, brist i ledarskap samt brist på mental träning.

Det är väldigt många hundar som kan vacker tass, majoriteten skulle jag nog tro, men inte många hundar alls som kan gå i koppel ordentligt. Här är det väl människan som är ivrig att göra det roliga först men jag skulle mycket hellre se väluppfostrade hundar snarare än dresserade. Både för att det är enklare för ägaren men också för att det underlättar hundens liv också då den slipper dubbla budskap i allt.

Det finns nog lika många åsikter och sätt att uppfostra djur som med barn, och faktum är att det inte spelar så stor roll hur man gör, bara det fungerar. Jag är allergisk mot flexi-koppel, där man låter hunden springa 5 meter framför en. På min runda idag med inlines mötte jag ett par hundägare. Av fyra ägare var det bara en som hade fått hunden att inte vilja jaga mig. De andra gick långt på kanten av gångvägen, med sträckt koppel, samtidigt som hunden försökte slita sig och springa ifatt mig. Varför är det så svårt att ta ansvar?

Ni får gärna tycka illa om Galen Pannan som har så konstig åsikt, att hundägare borde tänka över deras ansvar om hunden visar tecken på aggresivitet eller stress.

Det är inte ovanligt att jag ser hundägare som behandlar sina hundar likt människor. Hundar har ett helt annorlunda naturligt beteende jämfört med oss och det enda som händer när vi gullepluttar med hundar är att göra dem ostabila. Är de inte stressade så är de nervösa, eller ilskna, eller hopplösa(!?).

Kan det inte organiseras tävlingar för hunduppfostran istället för dressering? Klart hunden gör vad du vill så länge man viftar med en gobit eller leksak framför huvudet men det viktiga är att hunden är som den ska när det gäller. När det inte finns tillgång till vare sig leksaker eller godis, att den är lojal och lyder.

Jag blir rädd när jag ser unga killar med kampsportsraser. Jag får rysningar av det. Det är varken status eller coolt, bara skrämmande. Nu säger jag inte att alla är okempetenta men skaffar man en hund ska det inte vara enbart för status.

Mer uppfostran, mindre dressyr. Jag hade gärna sluppit de hundar idag som skällde och slet efter mig, för hundens skull, för ägarens skull och för medmänniskornas skull.

Brist på brådska – galenskaper

Av , , Bli först att kommentera 0

Får regeringen igenom sitt beslut om slopad aktivitetsersättning, som skulle gälla från 2012 vad jag förstod, kan inte unga människor längre vara långtidssjukskrivna. De som måste gå fler år på gymnasiet måste antingen söka lån genom csn, få föräldrarna att betala eller avsluta sin utbildning. Vilken bra start på livet, studielån. Allt på grund av funktionsnedsättningar som regeringen diskriminerar. Har inte alla lika rätt och lika villkor? Inte länge till..

Jag läste igenom denna utredning som regeringen och flera partier därtill är nöjd med, "brist på brådska". Kortfattat handlar den om sjukersättning, aktivitetsersättning och vilka som ska ha rätt till respektive.

Föräldrakraft har samlat i ett inlägg vad de olika partierna och talesmännen säger om slopningen av aktivitetsersättningen. Det är för mig intressant, hur de som aldrig haft någon erfarenhet av ersättningen i sig, kan uttala sig om vad som är bäst för sjuka unga.

http://www.foraldrakraft.se/articles/aktivitetsersättning/planer-på-slopad-aktivitetsersättning-möter-motstånd

Det finns två olika aktivitetsersättningar, en för förlängd skolgång och en om man inte är arbetsför. Båda två kan beviljas minst 1 och högst 3 år. De som får aktivitetsersättningen på grund av förlängd skolgång har oftast ett funktionshinder som gör att de inte kan studera i vanlig takt och därför förlorar rätten till bidrag när de fyllt 20. Då upphör också föräldrarnas lagliga ansvar att vara försörjningspliktiga.

De som får beviljat aktivitetsersättning efter skola har antingen på grund av sjukdom eller funktionshinder sådana svårigheter att det för tillfället inte är aktuellt med någon arbetsmarknadsåtgärd.

Nu vill istället regeringen, som gjorde utredningen, ta bort aktivitetsersättningen helt och ersätta den med sjukersättning. Sjukersättningen skulle då få samma regler som den som finns idag, att det aldrig kan antas att det kommer finnas arbetsförmåga. Och vi vet vilka hårda krav som finns där. Unga människor ska ut i arbete istället för att dra benen hemma. Det är vad Galen Pannan förstått. Vad inte politikerna förstår är att det ofta finns en anledning bakom ansökan till ersättningen, att det kanske behövs en tid för att kunna rehabilitera.

Istället för att slopa ersättningen helt skulle jag hellre se att förändringar görs så att unga med aktivitetsersättning har möjlighet att delta, i vad de nu vill, i den mån de kan. Samt få information om vilka möjligheter som finns till aktiviteter. Annan åtgärd skulle kunna vara tätare uppföljningsmöten med tydliga mål så att inte denna grupp blir isolerade inom bidragsdelen. Idag finns det en regel för aktivitetsersättning, att unga inte får prova studera eller arbeta första året utan att förlora ersättningen, ta bort den regeln så kommer nog fler att försöka ta sig ut.

Vad regeringen tyckts glömma är att det är skillnad på teori och praktik, i verkligheten finns inte jobb till alla – även anpassade sådana. Hur ska samhället ta emot alla med funktionsnedsättning? Vilka ska ha ansvaret och vilket stöd kommer de att få?

Ut på arbete, kosta vad det kosta vill men jobba ska du göra. Om det så sliter ut dig totalt.

Det behövs ett bättre samarbete mellan försäkringskassan, arbetsförmedlingen och socialtjänsten.

Det var en gång..

Av , , Bli först att kommentera 0

Vi betalar skatt. Många tänker inte på hur skatten fördelas, vad vi faktiskt får ut. Jag är otroligt tacksam för den vården jag får men håller med flera att det inte är tillräckligt bra. När man behöver gå till flera olika läkare för att få en enkel diagnos samt behandling är det fel. Det är vare sig effektivt eller ekonomiskt för varken Galen Pannan som person eller landstinget. Slösade resurser är vad som ses i slutändan. Det bemötande man får i vården debatteras det om emellanåt men fick jag bara adekvat vård när jag väl behövde det så skulle inte jag gnälla på bemötande. Bemötande får plats att diskuteras när någon känner missnöje.

Det är viktigt att vi hela tiden har en öppen dialog om vad vi har rätt att kräva samt vad vi har för skyldigheter att ge. Jag hoppas innerligt att den privata sjukförsäkringen ska ses som en förebild för den landstingsstyrda vården så att privat vård inte ska innebära en högre kvalitet. Idag ska ingen behöva betala extra för att få bra vård, det ska ingå. Men idag betalar många för att få bra vård därför att landstingen och därmed regeringen misslyckats med uppdraget av ett jämlikt samhälle. Vi kommer aldrig att kunna se på varandra vid samma nivå om inte stoppskyltarna tas bort, de som säger att du har ingen rätt. Jag hoppas innerligt att den privata vården avskaffas så att alla kan ta del av villkoren, vad är det här för samhälle att döma de som redan har det svårt?

Pengar ska aldrig någonsin styra vilken vård man får. Det är en rättighet vi har här i vårt avlånga land, något som varje medborgare betalat för och som ska ges på lika villkor. Det är lätt för moderater som aldrig varit i bottenskrapet att förbanna de som inte vet vilken väg de ska gå, det är lätt för de som aldrig behövt oroa sig för pengar. Majoriteten tänker på pengar och det sista man ska behöva oroa sig över, är om läkaren på vårdcentralen imorgon kommer att ta ens besvär på allvar.

Regeringen, alla landsting, alla politiker, alla medborgare. Sluta skär ned på vårt välfärdssamhälle. Vi behöver mer pengar till landstingen, tydligare mål och gränser för vad som anses godtagbart inom vården och framförallt. Mer förståelse och acceptans.

Tillbaka till verkligheten

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag har tjänat min familj någon vecka nu och har därför inte känt att jag haft vare sig ork eller tid att skriva något inlägg. Efter några dagars sömnlöshet börjar man förstå vikten av att sova ordentligt. Uppfattningen av ljus och ljud förändras, likaså tankeförmågan.

Det är besvärligt när det inte går att formulera en mening utan att vara tvungen tänka igenom allt som ska ut. Jag måste erkänna hur slitsamt det är. Nu när jag är klar med mina uppdrag återstår det bara vila. Jag förstår inte hur Galen Pannan orkade vara uppe dygnet runt på gymnasiet men ändå klara av skola och fritid.

Jag har som hobby att läsa igenom lagar och förordningar, jag är särskilt intresserad när det kommer till olika tolkningar av en lagtext där den som skrivit lagen egentligen varit tydlig men där översittare tolkar om och får lagen till en annan innebörd. En sådan lag är LSS. Där står det att de som omfattas av LSS har rätt till olika insatser, en av de mest debatterade är tandvårdsstödet. Jag tänker inte citera lagen i sig men det framgår tydligt att den som omfattas har rätt till stödet, några landsting har därefter skrivit att de som omfattas av LSS inte säkert har rätt till insats beroende på behov av stöd. Alla människor är trots allt individuella och det är inte säkert att en med utvecklingsstörning t ex har samma svårigheter som en annan med utvecklingsstörning. Även de med autism eller autismliknande tillstånd omfattas av LSS.

Landstingen skriver då istället för att omfattas av LSS att personerna måste ha pågående insats för att få tandvårdsstöd, eftersom diagnoserna i sig inte ger rätt till insats. Å andra sidan står det i lagtexten att de som omfattas av LSS och ingår i personkrets har rätt till insats. Bedömning och diagnos har samhället redan bistått med, att de har tillräckligt stora och varaktiga funktionshinder. Skulle den som skrivit lagen mena enbart de som har pågående insats skulle den nog skrivit det. Tyvärr slutar det nu med att alla vill tolka lagen olika, i olika landsting gäller olika rätt till insatser. Ser Galen Pannan på det stort så betyder det alltså att det är orättvist mellan olika landsting och det är inte Sveriges mening att det ska vara så. Jag hoppas att de blir mer enade, för att slippa diskussioner och överklagan.

Så jag babblar, men det blir väl så när intresset tar överhand. Tillbaka till verkligheten.

Fukushima och sedan?

Av , , Bli först att kommentera 0

Det ska alltid hända något innan man funderar över förändringar. Alltid ska människor dö, skadas, katastrofer ska inträffa – innan någon tycker att det är allvarligt. Sanningen om kärnkraft är att alla vet riskerna men ingen tror att något kommer att hända. Åtminstone hoppas att inget kommer att hända.

Fukushima var bara en på raden av alla katastrofer där nu hela världen börjar reagera mot kärnkraft. Det har inte blivit farligare över en natt, men det låter som det.

Om människor kunde tänka lite före, innan man tar beslut och riggar upp stora föreställningar kanske vi skulle kunna leva lite annorlunda. Vi tror alltid det bästa om allting och det får väl bli vår grav.

Med så mycket teknik vi har idag har jag inte svårt att se vare sig elbilar eller elförsörjning utan kärnkraftverk. Förnyelsebar energi. Visst, det kommer att kosta väldigt mycket pengar och där svider det för alla politiker. Men vad är pengar värt egentligen mot den planet vi lever på?

Psykiskt fysiskt sjuka

Av , , 1 kommentar 3

Idag handlar det mycket om folksjukdomar, man pratar inte så mycket om det men det går i vågor vilken sjukdom som drabbar flest, vad som är godtagbart inom sjukvården men samtidigt tillräckligt diffus för att det inte ska finnas några bevis på att den egentligen existerar. Några som inte går att diagnostisera somatiskt är fibromyalgi och wiplash, de syns varken på röntgen eller blodprover men patienten har tydliga symtom.  I alla tider har det funnits människor som utan medicinsk förklaring upplevt sig vara svårt sjuka. Intressant är att folksjukdomarna verkar smitta. Epidemin klingar av efter några år för att sedan följas av någon ny farsot. Gemensam nämnare brukar vara oförklarlig generell värk i kroppen, allmän känsla av svaghet/orkeslöshet samt ångest.

Jag tror att många egentligen mår väldigt dåligt psykiskt, men väljer (omedvetet förmodligen) att somatisera detta. Lägga det själsligt onda i kroppen. Fysisk sjukdom har alltid haft högre status än psykisk och är i vårt samhälle inte lika stigmatiserande. Tyvärr har vi på 2000-talet fortfarande hemska fördomar om psykisk sjukdom, kanske är det på grund av rädsla för det man inte vet.

Visst kan man skrocka(bevisligen) över alla sjukpensionärer med diffusa diagnoser men mitt intryck är inte att dessa individer lider mindre än dom med bevislig fysisk sjukdom. Tvärtom. Sedan vet alla, även om ingen pratar om det, att det bär på skam att inte kunna jobba för de pengar man får eller att känna hur man utnyttjar systemet utan att se någon lösning.

Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv tror jag att det är smartare att inte förlöjliga och kränka dessa sjuka människor. De blir inte friskare av det och kommer inte snabbare ut i arbetslivet för att folk gör dem mindre värda.
Frukten blir bara låsta positioner och rättshaverister som kostar oss både pengar och resurser. Problematiken kommer aldrig att självläka eller försvinna.

Hur man inom sjukvården idag ska kunna fånga upp och arbeta med dessa individer på ett effektivt sätt har jag inget svar på, men jag tror på riktade åtgärder mot denna patientgrupp. Det blir billigast så.

Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag..

Av , , Bli först att kommentera 0

..och något alldeles oväntat sker. Världen förändrar sig varje dag men ibland blir den aldrig densamma mer.

Vi vet ingenting, vi anar ingenting.

Galen Pannan hoppas på en bättre framtid där vi värnar om varandra, vågar säga till andra hur mycket de betyder, att de gjort en bra gärning och gjort ett bra jobb. Att det inte finns något finare i världen än att få ha varandra, att inte ta något för givet, att våga le.

Att våga uppskatta och njuta av det vi har är den största tillgången vi besitter. Ändå ser vi oss om med förakt, helt utan orsak.

Nittie Leaks, klockrent!

Av , , Bli först att kommentera 0

Det här behövdes! Väldigt underhållande program som varken behöver för- eller eftertanke. Enkelt att smälta, bra underhållning.

Jag har alltid tyckt om Filip och Fredrik, möjligtvis för att de är sådana enkla människor. Eller åtminstone försöker framstå så. Jag tycker om nya karaktärer och de ger bevis på att människan inte än är torr och tråkig. Vad roligt det var att se gamla klipp, sådant som inte visats på 21 år.

De som tror att de begick lagbrott, så var inte fallet med fortkörningen. De fejkade blixten för att få ett bra tillägg till programmet. God natt på er..

Presentation

Bor: Umeå för det mesta, men är en resande människa.

Dröm: Att alla var lyckliga(det är en dröm).

Negativt: Alla program på tv som visar hur man blir bättre på olika sätt, man är väl bra som man är. Blir lite ledsen av program som ska utstråla ideal, ALLA ÄR OLIKA.

Positivt: Sol, kärlek, musik, natur, väder, familj, vänner..

Färg: Grön eller blå.

Vinter eller sommar: Båda har sin charm, i slutet av sommaren vill jag få vinter och tvärtom.

Favoritmat: Husmanskost men få maträtter slår palt.

Så; En helt vanlig människa.

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
  • Inga kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se