Vart tog Nej-sidan vägen?

Ja eller nej. Det är frågan i folkomröstningen i morgon.

När det är ett val ser vi vanligtvis ett enormt engagemang från både politiker och medborgare. Inte minst på tidningarnas insändar- och debattsidor.

I den meningen är detta val rätt unikt. Nej-sidan är nämligen väldigt tyst. En nål som föll skulle höras mer.

VK-läsare har säkert noterat att det uteslutande är ja-sidan som engagerat sig. Mängder av personer har skrivit och hoppats få synas på Ordet fritt och vår debattsida.

Från nej-sidan är det raka motsatsen.

Inte en enda privatperson har argumenterat för ett nej i folkomröstningen i VK. Och ännu märkligare + inte ens nej-sidans politiker har synts till på debattsidorna. Häromdagen kom ett mejl med ett inlägg från (S)-ledningen som publicerades i fredagens VK. Det är allt.

Varför är det så? Engagerar inte folkomröstningen nej-sidans partier och anhängare? Är det ett taktiskt grepp eller brist på intresse?

Oavsett deras svar är det trist att konstatera att engagemanget från dem varit näst intill minimalt på insändar- och debattsidor.

Var är debattglädjen? Var är den politiska glöden? Vi har sökt med ljus och lykta + utan resultat. I stället är det ja-sidan som synts och hörts.

En frisk och frejdig debatt mellan de olika alternativen är betydelsefull inför en folkomröstning. Väljarna behöver det. Argumenten måste fram från båda sidorna.

När ena sidan så tydligt tar avstånd från att själv argumentera i de lokala medierna uppstår ett märkligt tomrum som lätt kan tolkas som ointresse. Givetvis gynnar detta inte valdeltagandet.

Jag kan garantera att vi ser ett helt annat engagemang den 14 september 2014.

2 kommentarer

  1. Solweig

    Jag tror det är rent taktiskt. Ett sätt att ”marginalisera” frågan.

    En fråga som är så viktig för Inlandet. Som handlar om den självklara rätten till lika sjukvård. Även människor boende i inlandet betalar faktiskt skatt och vill också få valuta för den!

  2. Cheifen

    tydligt att självklart att de 1) försöker kväva debatten och därmed sänka valdeltagandet, trots allt är spelreglerna riggade så att Nejsidan tjänar på lågt valdeltagande. 2) tystnaden måste också tolkas som att Nejsidan saknar argument.

    Slutligen är det trist att de styrande i Umeå visar så dålig fantasi och solidaritet att de liksom övriga Sverige (världen) satsar på att urbanisera på bekostnad av periferin. Målet 200 000 invånare kommer att sätta sina spår i övriga Västerbotten. Är den regionala solidariteten och representation av väljarna död?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>