Arbetarpartiet vill rädda Nydalasjön från ekologisk katastrof – i form av algblomning

Vi i Arbetarpartiet vill rädda Nydalasjön från ekologisk katastrof – i form av algblomning. Vi återkommer till vad detta innebär nedan.
 
Motsättningar i andra frågor får inte hindra oss att rädda sjön.
Det parti som har visat en förståelse för hotet mot vattnet i sjön, och en vilja att rädda sjön från den katastrof som en algblomning skulle innebära, är Socialdemokraterna. Trots alla våra hårda strider med S, inte minst i miljöfrågor, kan vi inte låta detta stå i vägen när den akuta uppgiften idag är att rädda Nydalasjöns ekosystem. Vår plikt att rädda sjön innebär att vi kommer att stödja det alternativ som kan bidra till detta. Och det är Socialdemokraternas alternativ som kan lägga en grund till de ytterligare åtgärder som krävs i framtiden – för att rädda sjön.
 
Vi räknar med att stugägarna inser värdet av att sjön överlever.
Vi förstår att enskilda stugägare kan känna sorg över att just deras stuga kommer att försvinna. Men vi är övertygade om att de flesta stugägare, som är beredda att sätta sig in i den katastrof som en algblomning skulle innebära, också förstår att värdet på att ha en stuga intill Nydalasjön skulle försvinna ifall sjöns ekosystem kollapsar. Detta både för stugägarna själva – men också för de tiotusentals övriga umebor för vilka Nydalasjön betyder väldigt mycket. Och det dessutom även för kommande generationer. Drabbas Nydalasjön av algblomning – då kommer detta i sin tur att även drabba generationer av umebor framöver.
 
Vissa vill förenkla debatten – de verkar rädda för kunskaper som komplicerar
Debatten har hittills präglats en stor okunskap när det gäller sjöns dåliga kondition. Vi är övertygade att vårt ställningstagande kommer att innebära inledningen på en debatt som bygger på ett större mått av kunskaper, dels rörande hoten mot sjön, dels när det gäller vilka åtgärder som krävs för att rädda sjön. Men det första steget är att över huvudtaget slå larm om det farliga läget.
 
Hotet mot Nydalasjön är akut
Nedan ger vi en kortfattad beskrivning på hotet som vilar över Nydala – baserat på kommunens egen utredning samt på intervjuer med kommunens miljöexperter. Argumenten är inte nya. Men de har, tragiskt nog, inte förts fram i debatten med den nödvändiga tyngden – tidigare. Vi hoppas nu vrida debatten till att handla om sjöns överlevnad. Frågan om sjöns överlevnad berör tiotusentals umebor. Och det handlar om flera generationer.
 
Nydalasjön klassas som en ”ekologiskt känslig sjö”. Anledningen till att sjön är känslig för påverkan av närsalter och föroreningar är följande:
- Sjöns tillrinningsområde är relativt litet i förhållande till sjöns storlek.
- Sjöns avrinning är begränsad vilket gör att sjöns vatten omsätts långsamt.
- Först efter 2,5 år har hela sjöns vattenvolym omsatts.
 
Fosforhalten i sjön, med dagens belastning, kommer att balansera på gränsen till det riktvärde där risken för algblomning ökar kraftigt. Kommunens utredning beskriver följderna av en algblomning på följande vis:
 
Algblomningens onda cirkel
”Följderna av en ökad algproduktion kan då vara att det uppstår syrefria bottnar under senhösten/vintern. Vid syrgasbrist upphör sedimentens förmåga att binda fosfor och redan bundet fosfor kan frigöras vilket i sin tur ger ett ytterligare tillskott av fosfor till våren när produktionen av biomassa drar igång. Detta ger upphov till en ytterligare produktion av alger, som i sin tur ger upphov till en ännu större syreåtgång. På så sätt kommer sjön in i en ond cirkel av produktion och nedbrytning. Konsekvensen av detta är oftast en omfattande algblomning. Sjön åldras och växer igen i allt snabbare takt.
 
Med dagens belastning kommer genomsnittshalten av fosfor att stiga till mellan 20-25 mikrogram per liter. Detta ligger strax under gränsvärdet på 25 mikrogram per liter. De regelbundna mätningarna av fosforhalten har dock varierat kraftigt. År 2002 var halterna av fosfor 22 mikrogram – dvs mycket nära den gräns där risken för algblomning ökar kraftigt. En (1) sådan tillfällig topp kan utlösa algblomning – även om genomsnittshalten ligger under gränsvärdet. Risken för algblomning ökar ytterligare på grund av stor tillgång på kväve i sjön.
 
Redan idag tar Nydalasjön emot mer fosfor än vad som försvinner med utloppsvattnet. Nästan hälften av all fosfor (42%) sjunker ned och lagras i sjöns bottensediment. Nydalasjön fungerar därmed som en ”fosforfälla”. Provtagningar bekräftar stigande halter av fosfor i sjöns ytliga bottensediment. En hög fosforhalt i sjövattnet riskerar att utlösa algblomning. Algblomning innebär i sin tur att syre binds, används, av algerna. Detta skapar ett syrefattigare sjövatten. Detta gör, i sin tur, att den fosfor som finns bunden i sjöns bottensediment frigörs.
 
Algblomning dödar
En sjö som drabbas av algblomning blir inte bara en ”ful” sjö. Det blir en direkt farlig sjö! Det kommer att bildas en farlig "massa" innehållande toxiner. Detta är gifter. Gifterna kan döda en simmande hund. Människor kan få skador på lever, njurar och i muskulaturen. Vi talar alltså om risken för en dödande utveckling i begreppets bokstavliga bemärkelse.
 
Mycket svårt att återställa en drabbad sjö
Att åtgärda en sjö som hamnat i en negativ algspiral kan vara mycket krävande. I värsta fall kan man tvingas att muddra bort ett tjockt lager bottenslam för att komma ner till ett skikt utan förhöjda fosfornivåer. De åtgärder som krävs för att återställa en drabbad sjö kan bli mycket omfattande: biologiskt krävande, tidsmässigt utdragna och ekonomiskt kostsamma. I Boden har Svartbyträsket haft problem sedan mitten av 1980-talet, något som inte beräknas ha åtgärdats innan år 2021 – dvs nästan 40 år senare. År 2007 hade Bodens kommun satsat 18 miljoner kronor, under minst 17 år, för att få bukt med övergödningen. 
 
Nya hot
Utbyggnad av Kolbäcksled, E4-rondell, Mariestrand och Tomtebo 1B har ökat den totala belastningen på sjön sedan utredningen gjordes 2006. Åtgärder i form av avskiljningsdammar har dock vidtagits i dessa fall. Det har halverat de utsläpp som annars skulle ha uppstått. 
 
och nya åtgärder
Utsläpp från enskilda avlopp utgör ett relativt stort problem nationellt. 30-40 % av alla fosforutsläpp i Östersjön kommer från enskilda reningsanläggningar. I Nydalasjön har man uppmätt förhöjda halter av tarmbakterien E-coli både 2005 och 2006. Detta kommer troligen från ett läckage i någon av de befintliga enskilda avloppsanläggningarna. Ett annat problem är användandet av gödsel och bekämpningsmedel på gräsmattor och trädgårdar i sjöns avrinningsområde. Detta kommer att kräva att ytterligare åtgärder vidtas. Och diskussionerna om sådana pågår på olika håll.
 
Alliansens förslag öppnar för ökade framtida hot mot sjön
Om alliansen vinner omröstningen i fullmäktige måndagen den 29 oktober så öppnar redan detta för att ägarna till fjorton stugor får möjligheten att bygga om, med inriktning mot ett ökat nyttjande, och bara detta innebär en ökad belastning på sjön.
 
Men alliansens förslag öppnar även, bland annat, för överlåtelse av äganderätten av 50 ytterligare stugor – från kommunen till privata ägare. Detta får som resultat att kommunen då "lämnar över det långsiktiga inflytandet över stugorna till efterföljande planerings- och bygglovsskede" (citat ur alliansens förslag).
Skulle sedan alliansen vinna valet 2014 öppnar detta i sin för en – för sjöns ekosystem – ännu värre utveckling mot ett ökat nyttjande, med fler toaletter och hushållsmaskiner, för hela 64 stugor. Och detta innebär en dramatisk ökning av risken för algblomning. Visserligen har alliansen även en annan skrivning, med långa hyreskontrakt, men till detta sätter vi ingen tillit. Alls.
 
Varför man inte kan lita på Moderaterna och alliansen när det gäller sjöns överlevnad
Moderaterna var med och tog beslutet om att avveckla stugorna 1981. Då låg det 141 stugor vid sjön. M gjorde ingen sak av att 77 stugor försvann p.g.a bland annat ålder. M gjorde inte heller någon sak av att ytterligare 50 ägare sålde, både tomt och stugbyggnader, till kommunen. Men nu, då bara fjorton stugor återstå, "drabbas" M av vad de kallar "principer". Men för att vara trovärdiga skulle detta ha skett för länge sedan.
 
Med tanke på att M varit med på resan under så lång tid (de deltog till och med i beslutet 1981) så är det vår uppfattning att Moderaterna, för att vara trovärdiga,:
a) inte haft med ett privatiseringsalternativ i sitt alternativa förslag,
b) istället uttryckligt tagit avstånd ifrån privatiseringar!
c) och slutgiltigt arbetat för att få stugorna byggnadsminnesmärkta!
Men M har inte gjort något av detta.
 
 
Moderaternas enda skäl för att göra helt om, i elfte timmens sista minut, är att de tror sig kunna vinna en och annan röst.
 
Till sist: är det någon som hört Moderaterna tala om miljöhotet mot Nydalasjön?
 
Etiketter: , , , , ,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>