Motion om höjd pant för tomburkar

5 kr i pant för varje aluminiumburk och PET-flaska.

En omistlig insats för miljön är återköpet av tomma aluminiumburkar och PET-flaskor.     Varje år säljs mer än 600 miljoner pantbelagda PET-flaskor i Sverige och 85 procent pantas.  Varje år säljs över 1 miljard burkar i Sverige och nästan 91 procent av burkarna återvinns. Det är regeringen genom Naturvårdsverket som sätter målet för återvinningen. Målet är att 90% av alla metallburkar och PET-flaskor ska återvinnas. Nivån ligger idag på 89%. Källa Returpack.

Det fastställda målet är så gott som i hamn. För miljöns skull måste dock målet vara att så gott som alla behållare går till återvinning. Vi har skäl att tro att returen av metallburkar och PET-flaskor i hög grad är beroende av distansen till uppsamlingsstationerna. Om pantens storlek därtill inte motiverar till uppsamling och retur så kommer skadligt material att bli liggande i naturen. Incitamentet till 100%-målet bör vara så kraftfullt att ingen anser sig ha råd att inte återföra behållaren till återvinning.

Den som besökt attraktiva fiskevatten kan där konstatera att viljan att bära tillbaka metallburken för återvinning är i många fall bristande. En högre pant skulle däremot öka viljan att bära tomma burkar och flaskor till återvinningen. Verkligheten är densamma efter glest befolkade färdvägar där det är långt till återvinningsstationerna. Viljan att återföra tomma burkar och flaskor konstateras avta med avståndet till pantstationen. 11% pantade  burkar och flaskor returneras icke. Siffran kan tyckas låg. Men, man kan med fog anta att behållarna ligger koncentrerade där de utgör den största miljö- och skaderisken. Den mest påtagliga skaderisken utgör de flaskor och burkar som slängs efter större trafikstråk. De 11% som idag inte återvinns kommer därmed  huvudsakligen  att ligga i just dessa  områden som frekventeras av betande vilt.  När vägunderhållets trimmaskiner klipper gräs och sly så strimlas de tomma behållarna och riskerar att hamna i det betande viltets tarmkanaler och åsamka ett utdraget lidande. Detsamma gäller de jordbruksmarker som klipps och sedan efterbetas av boskap. Metallstrimlor riskerar också att hamna i höbalar och utgör därmed en potentiell risk vid utfordring. Det finns flera beskrivna fall där nötboskap nödslaktas efter att ha utfodrats med metallsmittat foder.

Med hänvisning till ovanstående föreslår vi därför att distriktsstyrelsen föreslår partistyrelsen att verka för att;

1.målet för återvinning av nämnda metallburkar och plastflaskor höjs till 100%

2.panten för metall burkar och PET-flaskor ställs i relation till det högre återvinningsmålet.

Not:

Motionen har författats av Ronny Thellbro och vann enhälligt stöd av KD:s årsmöte

En kommentar

  1. Göran Jonzon (inläggsförfattare)

    För en tid sedan såg jag ett inslag om en bonde i Västergötland som fåt nödslakta åtta kor under de senaste åren för att de tuggat i sig plåtfragment från aluminiumburkar som kastats ut från bilarna längs E4 och som sedan släntklippningsmaskinerna slagit sönder så att plåtskärvorna hamnat i gräset innanför stängslet, där korna tuggat i sig dem och sedan fått sina tunntarmar sönderskurna.
    När det rika folket inte har bättre förstånd blir enda utvägen att höja panten så mycket att man får igång en debatt om varför och att därigenom insikten kan få en chans att spridas i mediafloden.
    Bra förslag !
    KD i Vilhelmina är på hugget nu och vi börjar verkligen bli ett lag att räkna med.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.