Mina argument i abortfrågan stöds av Lundaprofessor.

Efter den senaste tidens dialoger kring mitt inlägg om sanvetsfrihet i samband med aborter, har nu en partikamrat skickat mig en mycket intressant artikel:

Professor emeritus och juris doktor på Lunds Univ. Reinhold Fahlbeck har skrivit en faktaartikel i ämnet.

Har han rätt så finns redan den regel jag efterlyser tillgodosedd i gällande abortlagstiftning !

Tydligen har en radda partiledare markerat mot att det ska vara tillåtet att utifrån sitt eget samvete och etiska normer, vägra utföra den styckning som aborten kan vara, men han menar att de då vänder sig emot rådande lag, medan KD:s ledare Ebba Busch är betydligt bättre synkroniserad.

Antagligen är orsaken att de andra partiledarna som opponerat i själva verket var lika ovetande som jag om att det jag anser vara självklar rätt, redan är instiftad i rådande lagstiftning ?

Artikeln är dessutom välskriven och mycket välagumenterad.

Ett mycket svårt ämne som han på ett förtjänstfullt sätt reder ut och jag känner att jag kan ställa mig helt och fullt bakom han argumentation.

En av de mer läsvärda jag någonsin sett publicerad.

Slutorden är så fina att de utan modifieringar skulle kunna klistras in i KD:s politiska manifest:

Bestämmelserna om samvetsfrihet som en mänsklig rättighet har en självklar grund. Utan medvetna och rena samveten faller hela samhällsbygget ihop. Inom civilsamhället gäller detta exempelvis det demokratiska styrelseskicket, ekonomiska förpliktelser att betala skatt samt vård med höga etiska krav på vårdanställda. Människors samveten är samhällets grundpelare.”

Utan värdegrundsbaserade etiknormer och rättsuppfattningar, blir all lagstiftning verkningslös.

 

 

En kommentar

  1. Göran Jonzon (inläggsförfattare)

    En kvinna begärde att få göra en abort vid Gällivare sjukhus i god tid innan den godkända abortgränsen på 18 veckor. Kvinnan tilldelades läkemedel för att framkalla aborten och skickades sedan hem. Men av någon anledning fungerade inte läkemedlet utan graviditeten fortskred. Eftersom sjukhuset missade att kalla kvinnan på återbesök upptäcktes inte felet förrän långt senare.

    Förlöstes med sugklocka

    Gynekologmottagningen på Gällivare sjukhus ansökte till Socialstyrelsen om att få göra en sen abort. Ansökan beviljades när kvinnan var gravid i vecka 21 plus två dagar. Sedan utfördes ingreppet vecka 22 plus tre dagar, står det i anmälan till IVO. Med hjälp av sugklocka föddes barnet fram och levde i cirka 20–30 minuter. Men ingen barnläkare fick tillkallas. I stället lindades flickan in i varma handdukar tills hon själv slutade att andas, berättar överläkare Andrea Kischkel.

    – Enligt vad jag har fått höra hade de två barnmorskorna och en undersköterska blivit tillsagda att inte tillkalla barnläkare. Men vem som har fattat beslutet vet jag inte. Två personer ska ha varit med barnet tills hon dog.

    Andrea Kischkel är specialistläkare inom barn- och ungdomsmedicin och överläkare på barnkliniken på Gällivare sjukhus.

    Nu har det gått ett år sedan aborten gjordes och flera i personalen har mått dåligt över det som har hänt. Andrea Kischkel är en av dem. Hon bestämde sig för att anmäla händelsen. Nu är det upp till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) att utreda Gällivare sjukhus agerande.

    – Sjukhuset borde själva ha Lex Maria-anmält händelsen, säger Andrea Kischkel.

    Rapporterade inte händelsen

    I anmälan kritiserar hon sjukhuset för att inte ha rapporterat händelsen, samt för att ha orsakat onödigt lidande för både kvinnan och barnet.

    – Efter utgången av 22 graviditetsveckan är det inte ett foster. Det räknas som ett barn som har rätt till hälso- och sjukvård, säger Andrea Kischkel.

    Hon tror inte att barnet skulle ha överlevt oavsett om barnläkaren tillkallats eller inte. Men en korrekt bedömning borde ha gjorts av en barnläkare, menar Andrea Kischkel. Enligt uppgifter ska gynekologen, som ansökt om den sena aborten, själv ha önskat att en barnläkare skulle finnas till hands. Varför detta inte skedde är i nuläget oklart. Dagen har sökt ansvariga på sjukhuset utan resultat.

    – Jag tänker framför allt på att barnet skulle kunna ha fått smärtlindring. Och en bedömning av situationen från en läkare om barnet var så pass moget att man kunde försöka hålla det vid liv, säger Andrea Kischkel.

    Efter händelsen har stämningen på sjukhuset varit turbulent. Nu hoppas Andrea Kischkel att en utredning ska ge klarhet i det som hänt.

    – Jag hoppas att IVO sedan går vidare med fallet på något sätt. Och det behövs även tydligare riktlinjer från Socialstyrelsen. De behöver tänka på vad de utsätter barnmorskorna för, säger Andrea Kischkel.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.