KD:s remissvar på Grön Översiktsplan för Vilhelmina kommun
Remissyttrande Grön ÖP
KD-Vilhelmina
1. För det första påpekas hur viktigt det är att planen tillhandahålles på ett sätt som enkelt möjliggör att synpunkter och förslag till ändringar inkommer.
Men remissformatet skickas i filformat .pdf, vilket inte tillåts av Facebook, där vi internt diskuterar politiska frågor med våra medlemmar. Dokumentet är dessutom för stort att skicka som mail (>25 Mb). Ska man på ett effektivt sätt kunna stycka sönder och ge förslag till ny textformulering, är .pdf-formatet det sämsta alternativet!
2. Inom området ”Nationella miljömål”, reagerar vi mot att vi ska anamma den urbana visionen uttryckt i ”Storslagen fjällmiljlö”. Uttrycket är genompräglat av hur en besökare kan tänkas reagera inför den yta som åsynen och vyn innebär, men återspeglar knappast det behov av fördjupad strategi, som krävs för att räta upp århundraden av kolonialmaktshantering av fjällbygden med dess olika befolkningsgrupper!
3. Vad gäller ”Grön infrastruktur” uppskattar vi att olika arters behov att kunna nå sina naturliga föryngringsplatser finns inskrivna, men anser att det finns tillräckligt tydliga argument för att mer konkretisera detta när det gäller det snabbt växande behovet av fria vandringsvägar förbi dammar och turbiner i våra vattendrag. Det är hög tid att Vilhelmina kommun tar steget fram och formulerar krav i linje med EU:s ramdirektiv för vatten och mer konkretiserat ändå i Vattenverksamhetsutredningen SOU 2013:69
När det gäller skrivningen om ”kontinuitetsskogar” bör det aktuella problemet med passiv förvaltning av reservatskogarna lyftas fram och kommunen bör utarbeta alternativa sätt med en mer aktiv förvaltning av reservaten. Att beslut om förvaltning och skötsel fattas av personer långt ifrån reservatens belägenhet är provocerande och anmärkningsvärt. Kommunen bör verka för att de ca 25 tjänster som förvaltningen uppbär, snarast bör utlokaliseras till exempelvis vår kommun, som har 1/3 av hela skogslandskapet lagda under reservatsbildningar.
4. Inom avsnittet ”Samhällsservice” påpekas att ”Enstaka fritidshus är inte att betrakta som väsentliga för kommunens tillväxt, men…” Den skrivningen är onödig, då det i detta enstaka fritidshus kan komma att bebos av mycket kreativa personer som spelar stor roll för samhällsutvecklingen. Skrivningen så som den ser ut lägger (omedvetet) ett tätortsperspektiv även på denna typ av bebyggelse. Stryk den inledande negativa meningen!
5. En bro över Vojmån för förflyttning av renarna är något kommunen i alla lägen ska verka för att den verkligen kommer till stånd!
6. Inom avsnittet ”Grön planering” framhålles behovet av en öppen medborgardialog. Där faller vår tidigare bifallna motion om digitala enkätundersökningar eller ”folkomröstningar” väl in i ambitionerna att mer aktivt inhämta medborgarnas synpunkter Det är positivt att planen betonar det miljömässiga, sociala och ekonomiska tryck som variationerna av populationstätheten i våra fjälldalar utgör via fritidsfolket. Men här bör kommunen samverka med andra utpräglade besökskommuner, för att finna lösningar på hur kommunens kostnader för fritidsboende som är mantals- och skattskrivna annorstädes, ska kunna kompenseras.
7. Inom avsnittet ”Strategiska utgångspunkter” belyses den pågående demografiska utvecklingen, med tynande byar och koncentration mot centralort och byar inom en närradie till denna. Här krävs en djupare och tydlig målsättning. Det är inte rimligt att tro eller förvänta sig att kommunen ska orka hålla alla tynande byar under armarna. Däremot är byalivet vårt starkaste överlevnadsargument, vilket visar sig i att hitflyttande stadsbor knappast föredrar vår lilla centralort, utan väljer bosättning i expansiva byar. Vi bör snarast enas omkring att koncentrera våra gemensamma ansträngningar för bygdeutveckling till de byar där eldsjälar och aktiva bygdeföreningar tillskapat något själva. Kontroversiellt beslut som kräver politiskt mod!”
8. Inom avsnittet ”Klimat” bör frågan väckas om vem eller vilka som ska ha rätten till det extra vatten som fäljer av klimatförändringen? I höst har enorma mängder nödtappats förbi alla turbiner, men de 4-5% som krävs för att vandringsfisk ska kunna nå sina naturliga lekhabitat på hösten nedlobbas av energibolagen, som vore det undergång för reglerkraften! Kommunen bör aktivt driva frågan om äganderätten till det nya vattnet.
9. Bra skrivning om behovet av att kunna tillåta bebyggelse i det som kallats ”Strandnära lägen” Kommunen bör i LIC-plan snarare utpeka vilka områden som bör undantas från bebyggelse än tvärtom, då vi knappast kommer att lida av intressekonflikter mellan bebyggare och det som har kallats ”Det rörliga friluftslivet” inom överskådlig horisont.
10. Bra skrivning om ”Bebyggelsekärnor” som ligger i linje med vad vi uttryckt i punkt 5.
11. ”Vägledning för kulturbyggnader, kulturmiljöer och kulturaktiviteter” inrymmer skrivningar om idrottshallar och jämförande byggnader. Här bör kommunen ta fram en tydligare målsättning, att möjliggöra lika satsningar på de olika områdena som i planen kallats ”kärnområden”. Detta för att bättre tillgodose kommunallagens krav på likabehandling för samtliga medborgare.
12 VA-frågan behandlas under kapitlet ”Eneri- och Teknisk försörjning. Här pekas på vikten av att minimera läckaget från privata VA-anläggningar av undermålig kvalitet. Det som inte vidrörs är problemet med utarmningen av våra oligotrofa sjöar, vars näringsbrist accentuerats genom sjöregleringar. Detta har lett till att jordbruksverket föreslagit gödsling med bl.a. fosforgödning. I det sammanhanget blir jakten på enskilda avlopp märklig, då dess utgångsansatser verkar vara byråkratiskt rigida?! Dessutom vidrörs inte alls problemet med de kommunala reningsverkens oförmåga att förhindra genomläckage av medicinrester till vattendragen, något som inte uppstår i en privat anläggning med en avloppsbrunn ute på en åkerlapp, långt ifrån något vattendrag, eller där recipienten utgörs av sumpmark. Kommunen bör verka för en modifiering av kampanjen mot privata avloppsanläggningar!
Inläckaget av dagvatten till kommunala reningsverk är ett annat problem, som tidvid kan leda till översvämningar och bypassvämning, där orenat avloppsvatten går rakt ut i sjön!
När det gäller uppvärming av kommunens fastigheter bör värmet från avloppsvatten växlas tillbaks och ev. i kombination med sol- och sjövärme. Kommunen bör välja energisystem utifrån miljö- och ekonomiska villkor, inte efter att underhålla ett fjärrvärmesystem man sedan länge avhändat sig hela ansvaret för och som därmed kommit att drivas efter vinstmaximeringens principer.
Vad gäller vindkraftysparker liväl som andra exploateringar av lokala naturresurser bör kommunen verka för återbäring i enlighet med OECD:s rapport i ämnet.
13. Under rubriken ”Jordbruk” ser vi gärna en kommunal samverkan med närliggande bondgårdar, där närodling och ev. slaktdjursarrendering, kan leda till säkrad lokal försörjningsgrad och kvalitetssäkring av maten till förskolor, skolor, sjukhus och vårdomsorg.
14. När det gäller ”Skogsbruk” lyfts inte alls frågan om Allmänningsskogen. Allmänningslagen reglerar skogsanslaget och Allmänningsskogen kan inte få lagfart som annat än ”registerfastighet”, varför det är i direkt strid mot allmänningslagen att också frånta markägarna deras fastighetsanknutna jakt- och fiskerätt! Kommunen bör bistå markägarna till att denna fråga klarläggs och att deras rättigheter befästs.
15 ”Täkter och gruvor”. Här anser vi att kommunen bör lyfta upp till offentlig debatt det miljömässigt felaktiga att ägna stora mängder drivmedel till att krossa berg, när inlandsisen redan bjudit oss mängder av grusåsar alldeles gratis. Att bergkross har tekniska fördelar vid vissa användningsområden är odiskutabelt, men för kommunmedborgaren i allmänhet har naturgruset långt större användningsområde. ”Bergkross ska användas före naturgrus…” uttrycks utan att motivera detta. Här vill vi öppna för en sakligt motiverad debatt!
16. ”Natur, kultur och friluftsliv” framhåller Vilhelmina Model Forest (VMF) men vi anser att kommunen bör verka för att organisationen permanentas så länge det finns så akuta åtgärder i våra vatten som blivit totalt eftersatta!
17. Slutligen en sak som gäller tillämpning av expropriationsreglerna: Det kan bli en orimligt tung ekonomisk belastning för den enskilde gentemot exproprierande kommun, att hävda sina juridiska rättigheter. Kommunen bör garantera att täcka upp för den del av enskildes advokatkostnader som inte täcks av allmänt rättsskydd eller försäkring.
Sammanfattningsvis är vi eniga om att utkastet i övrigt är både väl avvägt, genomtänkt och uttryckt och med föreslagna ändringar och tillägg ser vi en mycket tydlig ÖP för styrning av all vår kommande verksamhet de närmaste åren framöver.
För KD-Vilhelmina styrelse
Göran Jonzon (nuv. gruppledare)
Ronny Thellbro ordförande
Senaste kommentarerna