Min önskelista inför stundande kommunalval

Jag vill att de som vinner höstens val ser till att skärpa tonen mot kommande regering att öppna Ångermanälven med miljöanpassningar, så vi får tillbaks vår storvuxna insjööring och även återställer för havslaxen att kunna nå sina forna lekplatser.

Jag vill även att kommunens styrande tar ställning för skogsbruket och äganderätten

Jag vill att vi utvecklar flygplatsen till att kuna landa och lyfta med mindre jetplan ihop med Lycksele, så att vi kraftigt sänker biljettpriserna till nivåer som gäller i Alaska och Australien.

Jag vill se utökad samverkan mellan kommunen som matinköpare och lokala matproducenter.

Jag vill se en kraftsamling mot dagdriveri och hopplöshet som sämker så många av våra unga in i depression och missbruk.

En fortsatt satsning på trygghet och trivsel för våra äldre ska ligga högt på dagordningen, liksom verksamhetersom ger funktionshindrade meningsfulla målbilder.

Jag vill se initiativ till kraftsamling ihop med intilliggande kommuner för att höja standarden på våra vägar och transportleder.

Vidare ett krafttag med Länsstyrelsen för att få stopp på den ödesdigra reservatbildningen där en död hand över vår basnäring blir enda konsekvensen.
Utlokalisering av förvaltning och skötsel av reservaten ser jag som oeftergivligt grundkrav!

Vi har förlorat SCA-sågen med alla sina anställda, men måste med all samlad kraft verka för småskalig vidareförädling av våra råvaror och naturresurser. Återbäring enligt norsk modell är ett alternativ att driva som krav mot en kolonialmäktig statsmakt.

Kommunen måste börja ställa krav på att staten tillsätter en Författningsdomstol, så vi äntligen kan börjka städa upp gamla surdegar och oförrätter som svenska regeringar och kungamakten begått och begår mot
fjällbefolkning och skogsbönder!

Jag vill även se att vi börjar utveckla verktyg för digitala rådgivande folkomröstningar i frågor av avgörande betydelse för kommunen

Därutöver måste vi samla politisk kraft åt att frigöra öronmärkta pengar till kompetensutveckling och vidareutbildning åt våra pedagoger och även för omsorgspersonal, annars kollapsar de snart under den extra belastning det innebär att ständigt ha underskott på certifierad personal med behörighet.

Nog finns det att bita i för de som siktar längre än bara att se kommunpolitiken som ett privat försörjningstillskott!