Tiden en trång kostym

Hostar och snorar ännu, men det drar åt rätt håll. Så måste det vara. Kort promenad i går i ett försök att få fart på fläsket och ventilera lungorna. Åker till Umeå i dag. Måste fixa till hallen efter att golvet blivit slipat. Det är väl damm överallt. Måste även göra bokslutet klart. Sedan måste jag få igång mitt skrivande igen, efter tre veckors tystnad i ordens landskap.

Nytt år. Som vanligt är jag en aning häpen över hur fort det förra året, gammåret, rusat förbi. Lever i en känsla av att tiden inte räcker till, att tiden blivit till en något för trång kostym. Ryms inte i den. Kanske måste jag tänka om och inte inbilla mig att allt måste hinnas med. Det är kanske bättre att genomföra ett par-tre projekt, istället för att leva med ett femtiotal som blivit halvgjorda. Det är ju sagt att jag ska undvika misslyckanden som bara tär på självkänslan och min jag-bild.

För övrigt måste jag börja sköta om min kropp lite bättre. Annars blir den min olycka.