Där är Löven – min syn

Björklöven värvade Filip Riska igår och mottagandet av beskedet var både blandat, massivt och intressant. Så här ser jag på läget och vägen framåt för Björklöven den här säsongen.

Ser vi till hela den här säsongen över tid har Björklöven haft ett par problem som gjort att de ett tag vara nere på 11:e plats och vände trots en strålande inledning.

¤ Laget har haft problem i egen zon och bjöd på allt för många lägen för motståndarna, delvis när de hamnade under press, men även med dåligt positionsspel och dåliga beslut. Alltså både individuella och lagmässiga defensiva misstag. Backarna har stått för en procentuell större del av misstagen.

¤ Laget har haft stora problem i boxplay med en extremt passiv box som läckte som ett såll och ar sämst i ligan på 70-procents-gränsen.

¤ Laget har haft problem med tekningarna och var länge det lag som tekade allra sämst i ligan. Framförallt har det varit Andreas Vikström på fjärde centerposten som dragit ned statistiken då övriga centrar har över 50 procent på tekningar.

¤ Laget har haft problem att leverera energimässigt flera matcher i rad och speciellt mot lag från den nedre delen av tabellen.

¤ Laget har haft problem med att de har för få rightfattade forwards och hamnat med spelare med klubborna på fel sida i powerplay. Laget har dock trots det fortsatt att göra mål i spelformen.

¤ Laget har haft svårt att skapa framåt när laget fyra kreativa spelare inte haft bra matcher, alltså Farley, F Andersson, Ottosson och Lindqvist

¤ Laget har haft en tunn trupp på forwardsidan så när skador kommit har juniorer fått kliva in i tunga roller.

Så vad har då hänt? Jo självklart ser Joakim Fagervall de problem som alla andra ser. Han är ju  slutändan en erfaren hockeytränare.

¤ Med systemet som mantra har Jocke Fagervall sakta men säkert stadgat upp defensiven och någonstans vid jul hittade han något för sedan dess har laget med undantag från matchen mot Västervik haft en stabil defensiv som endast på två av elva matcher släppt in mer än två mål under ordinarie tid. I mina ögon handlar det hela om att laget blivit mer disciplinerade och noggranna i det defensiva spelet samtidigt som Adam Werner tagit steg framåt i målet. Backarna står fortfarande för misstag defensivt och i egen zon, speciellt Åkerström och Stenqvist, men laget kollektiva defensiv täcker numera upp bättre för detta. Dock inte så att bristerna på backsidan inte är ett problem.

¤ Fagervall byggde om boxplayet till det nya ”triangel”-systemet och det har gjort stor skillnad. På de elva senaste matcherna som jag nämnde ovan har Löven haft 89,18% (4 insläppta på 37 försök). Visserligen är Löven fortsatt tredje sist över hela säsongen i serien, men ser vi bara till tiden efter förändringen av boxplay-spelet så är Björklöven istället topp fyra i serien.

¤ Laget har tekat bättre på slutet, men där har Fagervall löst problemet genom att lagets bästa tekare Fredric Andersson på slutet i stort sett tagit varannan tekning. Kansk inte hållbart i längden dock, men Lukas Ericsson som värvades in som center och som har över 54 procent i tekningar har inte alls fått teka på slutet.

¤ Bortsett från matchen mot Troja mellan jul och nyår har Björklöven varit oerhört mycket jämnare i sina prestationer både energimässigt och spelmässigt än tidigare under säsongen. Det är som att den defensiva stabiliteten och resultaten den gett har gjutit självförtroende i laget som gör att de presterat jämnare. Visst, senast föll laget mot Västervik, men energimässigt var det inte en dålig insats, utan det var mer detaljer och slarv i andra perioden som ställde till det. Energin fanns och det syntes specieltl i tredje perioden.

¤ Björklöven har under tiden Alex Hutchings varit skadad testat med alla rightfattade spelare i laget på vänsterpositionen i powerplay utom Marcus Jonsson. Stenlund-Ädelgran och Rainersson alltså för det finns inte fler. Senast spelade Austin Farley där med klubban på fel sida. Det såg inte bra ut, men Björklöven fortsätter att göra mål efter mål i powerplay även utan rightfattad spelare till vänster. Ingen vet när Hutchings är tillbaka då Björklöven mörkar alla skador fullständigt och ibland som med Emmerdahl bara ljuger rakt av. Då Björklöven fortsätter näta i powerplay verkar det inte ses som ett problem och på något sätt är väl det logiskt.

¤ På den här punkten är det som det är. Austin Farley ligger sjua i poängligan med 30 (13+17) poäng, Axel Ottosson nia på samma poäng (11+19 och som fjärde bästa center, Fredric Andersson tia med 29 (15+14) poäng som bästa målskytt av alla centrar. David Lindqvist 19 (3+16) poäng har varit het på slutet och där bakom finns Jakob Stenqvist 19 (4+15) poäng som seriens tredje poängbäste back samt Jacob Andersson 14 (7+7) som är näst bästa målskytt bland backarna i serien. Det är Björklövens primära scoring (tills dess att Alex Hutchings 11 mål, 21 poäng är tillbaka) och kreativitet och den är väldigt spetsig, spetsigare än många av topplagen i serien, men det saknas secondary scoring som det heter i NHL. Det verkar dock inte alls ses som ett problem.

¤ Med värvningarna av Lukas Ericsson, Roope Talaja och ni Filip Riska så är inte truppen lika tunn. Den är inte sprudlande offensiv, men bredden är större än den var när Löven gick in i säsong.

¤ ¤ ¤

Så vad kan vi då läsa ut av allt detta?

¤ Värvningen av Riska säger ett par saker.
1. Lukas Ericsson som värvades in som en center för att ersätta Tobias Hage kommer att spela forward, annars vore det här en lite märklig värvning.
2. Tobias Hage som i första komiken kring hans skada skulle vara borta en vecka verkar bli borta längre. Varför annars ta upp Hages namn i kommentarer kring värvningen av Riska om Hage snart är tillbaka?
3. Bristen på bra tekare anses vara viktigare att täcka än att få in en till rightfattad spelare som spela powerplay.
4. Hucthings måste vara på väg tillbaka, se på punkt tre.

¤ Då Fagervall fortfarande pekar på det defensiva spelet och att laget släppt in 100 mål bakåt (Vilket är mycket, endast Oskarshamn samt bottenlagen också gjort det) så skulle det inte förvåna mig om det kommer en defensiv back till truppen innan fönstret stänger. Speciellt om skadan på Jonas Emmerdahl visar sig vara långvarig. Även där vet vi som vanligt inget alls.

¤ Björklöven har alltså rätat till i stort sett alla lagmässiga problem på ett ganska bra sätt under säsongen och ligger sexa i tabellen med den tredje bästa formen över 10 matcher i tabellen med chans att sluta topp-5 och ha en hyfsad hans i slutspelsserien och dessutom får tre hemmamatcher som är kanon för ekonomin. Klarar Björklöven det så är detta den bästa säsongen sedan Björklöven tog sig tillbaka till allsvenskan. Då får man konstatera att även om jag hela tiden sagt att det är ohållbart med Fagervall i dubblar roller i längden så har han överbevisat allafall mig och många andra.

¤ En skada på någon eller flera av de offensivt bärande spelarna känns som det primära som står mellan en positiv avslutning på säsongen och en negativ sådan. Som ni ser, jag är när jag fått tänka på det ganska positiv ändå till läget just nu för den här säsongen.

¤ ¤ ¤

Så till den sista frågan. Var ställer det här Björklöven framåt.

¤ Ser vi bara till den här säsongens prestation så kan det sluta ganska bra om Fagervall får ihop det så som det lutar mot på slutet. I mina ögon en väldigt tråkig hockey, men det är ju resultaten som räknas

¤ Ser vi däremot framåt känns det lite jobbigare och speciellt offensivt. J Andersson och Stenqvist (lån) har utgående kontrakt. Likaså  Lindqvist, Ottosson, Hutchings och Farley sitter på utgående kontrakt. Alltså sex av de sju som burit laget offensivt är antingen lån eller sitter på utgående kontrakt. Lägg till att Löven saknar målvakter till nästa säsong och att Pukka och Backman som bär laget defensivt också har utgående kontrakt så finns det en del att göra för sportchef Fagervall.

¤ ¤ ¤

Bloggen är på resande fot i sitt andra jobb och är inte på plats på träningen idag. Kollegorna på VK/Folkbladet kommer med det senaste om läget i laget under dagen. Sedan kommer bloggen som vanligt med ett matchdagsinlägg i morgon.