Alldeles strax är det dags för Löfvens tal i Almedalen. Jag hoppas vi får se ett tal som inriktar sig på Sveriges framtidsutmaningar och pekar ut vilka lösningar som vi som Socialdemokrater ser. Sverige har prövat alliansens politik i sju år och det har inte gett resultat. Anledningen till det är att man är alldeles för låst till en marknadsdogm istället för att se vad som fungerar i verkligheten.

Och när verkligheten slår till med full kraft så har följdaktligen regeringen tvingats backa på punkt efter punkt. Hela utbildningspolitiken är i full reträtt, arbetslösheten har inte minskat med jobbskatteavdrag 1,2,3,4 utan ökat dramatiskt till över 8% och nu senast fick vi veta att Reinfelt vill slopa de höjda avgifterna i a-kassan(som fått 500,000 att lämna). Regeringen vet inte vad man ska göra och har samtidigt fjättrat tiotusentals människor i FAS 3 och insett för sent och alldeles för lite vikten av arbetsmarknadsutbildning. I politiken hör det till saken att olika politiska alternativ kritiserar varandra men regeringens arbetsmarknadspolitik är ett totalt fiasko som kostat miljarder och slagit ut stora grupper unga från arbetsmarknaden.

Sverige har inte tid att vänta på att regeringen långsamt omprövar sin misslyckade politik när så många ungdomskullar slås ut. Vi behöver ett regeringsskifte och en socialdemokrati med tunga krav på sig att hålla sitt löfte om lägst arbetslöshet i EU 2020.

Senaste nytt: fem barn ihjälskjutna i Mexiko. Det ger en notis i svensk media men inget mer. Det är märkligt tyst fortfarande i Sverige om kriget mot droghandeln i Mexiko. Inbördeskriget i Syrien, bilbomber i Kabul och sammandrabbningar i Kashmir får stor uppmärksamhet i media. Samtidigt kan man hävda att utvecklingen i Mexico utgör det största hotet mot både USA:s och europeiska länders säkerhet.

Bakgrunden är följande: när USA slog ner mot de colombianska kartellerna på 90-talet så blev de mer beroende av mexikanska karteller för införseln av droger. Det har gjort flertalet mexikanska karteller så starka att man övertagit distributionen helt och står idag för 70% av droginflödet till USA. Våldet har eskalerat sedan 90-talet och regeringen i Mexico stod länge passiva inför utvecklingen. Sedan 2006 har man ändrat taktik och med stöd av USA används nu militären mot drogkartellerna.

Upp mot 70 000 mexikaner har dött sedan 2006. Det är fler än i många regelrätta inbölrdeskrig världen över. Många är inte ens inblandade i kartellerna utan oskyldiga som får sätta livet till. Kartellerna är välorganiserade och välutrustade. Kartellen Los Zetas består exempelvis av avhoppade elitsoldater som använder sig av taktik och utrustning som bedöms likvärdiga med reguljära arméer.

Fem mördade barn, ja det är tyvärr vardag i dagens Mexiko. Internet svämmar över av kartellernas filmade avrättningar som man uppladdar för att försöka skrämma varandra. Det är halshuggningar med motorsåg, barn som får halsen avskuren och styckningar med yxor. Situationen är nu så allvarlig att media i gränsområdena mot USA inte vågar rapportera om kartellerna och lokala politiker tvingas anpassa sig till kartellerna för att inte mördas. Det finns även starka misstankar att Sinaloakartellen infiltrerat delar av militären.Finansministern har talat om att den bristande säkerheten orsakar ett årligt produktionsbortfall för landet på 1%.

Frågan är om kriget mot drogkartellerna håller på att förloras. Över 200 städer har infiltrerats av mexikanska karteller enligt amerikanska justitiedepartementet, som bedömer detta som det allvarligaste hotet från organiserade brottslighet. Sinaloakartellen har nu också förgreningar in i europeiska städer.

Den här utvecklingen av organiserade brottslighet är oerhört farlig. Från svenskt håll måste vi förstå att Mexikos och USA:s kamp är avgörande även för utvecklingen i vårt eget land. Om stora stater som dessa har problem att bekämpa kartellerna så kommer ett litet land som Sverige ha mycket svårt att freda sig. Det kommer behövas mer svenska och europeiska insatser för att stoppa det här alarmerande hotet mot vår nationella säkerhet och demokrati.