no

I går gjorde jag nått jag inte gjort sen jag var barn. Norén sov i Lycksele så jag satte mig helt fredligt vid sjutiden framför öppna spisen och tänkte läsa en bok som hette; Vad är socialdemokrati? -en bok om idéer och utmaningar av Ingvar Carlsson och Ann-Marie Lindgren.
Jag hann väl inte mer än börja läsa detta för än jag föll i sjukligt djup sömn, jag vaknade till vid åtta när brasan falnade, jag plockade upp boken men slängde iväg den igen, puttade ut
Totte-Plupp, (som sover sjukligt mycket jämt) för att pinka och sen gick jag och la mig på riktigt kl 20oo och sov till 6oo. Torsdagen ägnade jag och en tjeja åt att byggstäda Lövlunden från betongdamm så nu kan man flytta tillbaka till Hus 2. I morgon tar vi 1;an och sen ska golven fixas i en lgh på Mårsgården. for förbi Globalen och hämtade tillbaka skurmaskinen, vad fint det är där. uppmanar alla att gå och se ungdomsgården live. Ta en kopp kaffe och prata med ungdomarna som är där.

Apropå utvisningar till Libyen
Så skrev Martin Niemöller så här;

SENKOMMEN INSIKT
När kommunisterna hämtades av Hitler då teg jag;
Jag var ju ingen kommunist.
När socialdemokraterna spärrades in
Var jag också tyst;
Jag var ju ingen socialdemokrat.
När katolikerna fördes bort protesterade jag inte;
Jag var ju inte katolik.
När de hämtade mig fanns det ingen kvar
Som kunde protestera.

Ny vecka, på lördagsmorgonen hoppade jag ur sängen och for till Björkmansgården i Bygdeå,
Tillsammans med en gullig tjeja som bodde i Gumboda. Vi skulle gå en kurs med andra glada damer hela dagen och lära oss kula eller ropa på kor, getter, får och annat löst springande i skog och mark. Ulrika Andersson hette hon som skulle lära oss sjunga detta.
Teatersällskapet hade anordnat dagen, och det var mycket skratt och en annorlunda typ av sångteknik, Alla sjöng bra och Ulrika tog oss genom ett stycke, vars melodi jag glömde direkt som jag lämnade gårdsplanen, när vi sjöng glömde vi att sjunga om kossan Gullros, en vers vi råkade hoppa över, En som hette Katarina var beredd att gå ut och leta reda på henne direkt.
Vi gick ut och gick efter en bäck för att känna på ekot, vi försökte sjunga så där högt och coolt som man ska, Vi skrämde några kor och alldeles säkert både älgjägare och älgar. Detta tog hela dagen och på slutet lärde vi oss en trall som lät så här;
Jan dudeli dava dudeli deja da.
Jan ladida va deja di delideja da.
Bra va?
Förstår ni hur vi hade det? Kan man annat än skratta?
En fantastisk trevlig dag, som jag skulle göra om varje lördag om jag fick.
Norén bytte stötdämpare på min nya trasiga bil, hela lördagen och söndag, han är snäll han, han försöker sig på allt. Stadspojken.

I morse vaknade jag med ett sömnigt konstaterande att jag sovit alldeles för lite, en säljare kom förbi och vi kollade in en tvättstuga, en kem-doserare som sitter på väggen, sitter inte som den ska, råkar man röra den det allra minsta, hoppar den av skruvarna och kastar sig i famnen på en, med en snabb rörelse får man fånga den, otrolig irriterande, jag har provat att fästa den med allt möjligt, utom med bättre skruvar förståss, det känns lite för grabbigt, nu sitter den najad fast med sån där järntråd som man kan tvinna runt sopsäckar, naturligt vis skulle Bettan in i apparaten för att skruva upp dosen tvättmedel, hon tvinnade upp tråden jag så förnämligt snurrat till och vipps så hade hon allt i famnen. Doseraren är lite lömsk för den har åtta slangar och två elkablar kopplad till sig så den är bänglig, nu behövde hon en skruvmejsel för att öppna framstycket, det hade vi ingen, jag letade och letade, hon stod fastklämd mellan tvättmaskinen och väggen och brottades med doseraren, med en fot uppe och en i avloppsdiket, värmen från torktumlaren fick oss att bli smått desperata, så tack och lov hittade jag ett litet bits, med en liten, liten spårmejsel på som vi pillade upp locket med,
Dagen var räddad!
När jag kom i kväll var det så småkallt inne så jag var tvungen att dammsuga, otroligt slitsamt, så nu går jag och lägger mig, för att sova ikapp, klockan är elva och Norén är fortfarande på UG, så jag tar Pluppe och sover.

Nu är fullmäktigemötet avslutat, och man kan konstatera att har man vänner som doM
Så behöver man inga ovänner. Jag bodde ju inte här då men, var det inte Moderaternas
Svek och konstiga röstningar som fick sossarna att kasta in handduken, när det gällde nedläggningar av skolor en gång?.
Denna kväll skulle det röstas om Bygdeå nya sporthall skulle få ett heltäckande bidrag eller inte, Centern ville inte. Det blev votering och moderaterna avstod att rösta för dom vill inte att kommunen skulle lägga några pengar alls på Bygdeå, så då blev rösterna 13-14, till Sossarnas fördel. Så det blir nog bra med Bygdeå.

I kväll när jag kom hem kastade jag mig ut i den tragiska trädgården jag har och grävde upp en polkagrisrandig flitig Lisa jag fått av min vän Aurelio,
Jag har tänkt det hela förra veckan men det har aldrig blivit av, flitiga Lisa tål ju inte frost och förra hösten tog jag in blommorna för sent.
Vi har haft S-möte här hemma för att planera hösten och diskuterat handlingarna inför onsdagens fullmäktigemöte, som kommer att bli intressant
Blir det sporthall i Bygdeå? Ska vi få en budget i balans? Kom till Tingshuset och lyssna live.
I dag har vi funderat på hur vi ska spara pengar i Tekniska. Tråkigt att aldrig ha pengar till något extra. Slitsamt och trist. Finns det pengar men någon annanstans?
Vi kanske tänker fel. Om man erkänner att man tänker fel kanske man får plats med tankar som är mer rätt. Jag återkommer när jag tänkt ut något.

En dag full med möten och snor, Birger gick hem full med snor, städare är hemma förkylda.
Alla verkar krassliga på ett och annat vis.
For och lämnade en skurmaskin på The Globe, Norén har målat parketten svart i stora salen,
Jättesnyggt! Jag skulle kunna göra så hemma, måla parketten svart. Det blir så mörkt hemma så man får gå med pannlampa hela dagarna. Snyggt!
Apropå The Globe, den nya ungdomens hus, nu när Norén och så många ungdomar lagt ner
så mycket arbete och möda, så hoppas jag att ni ungdomar är rädd om huset och låter bli att
sabba det. Jag förstår inte vad som driver, främst pojkar att ha sönder, särskilt saker dom inte
rår om? Vad känns tillfredställande i att förstöra? Tillfredställelsen att hjälpa andra och hjältemodigt rädda och skydda, är den känslan annorlunda och mindre? Nu när vi ser så många riddarefilmer borde det synas i allas beteende, som vi blivit matade med ädla känslor och vackra kvinnor att rädda. Jag är fullständigt förvissad om att filmvåld och våldsporr skadar våra preferenser. Men varför blir vi inte mer omtänksam av snälla filmer? Fast dom flesta är tack och lov väldigt snälla.

I fredags lurade jag med mig Norén till stugan, ja, Jag fick först tvinga hem honom från ungdomsgården. Vi laddade med mycket mat och kom sent till stugan.
Med mörkret runt oss, eld i spisen, stearinljus på bordet och ett gott vin, fick vi prata ikapp,
Det var längesen vi bara satt med varandra i radioskugga utan Internet och tv.
Lördagen klippte han gräs och jag höststädade lite.på kvällen hittade vi en bok med en massa IQ-tester som vi gick igenom på varandra, det var så jobbigt så vi somnade som medvetslösa
eller som de säger i Pite ’vi dörne å’
På söndag skulle vi dra upp en slang som vi lagt i diket till sjön för att få vatten,
Vi skulle plocka upp den och vi hade var sin idé om hur det skulle gå till.
Norén knöt slangen bakom bilen och började dra den 200meter långa slangen, den fällde några trän och sen gick den av med en förfärlig snärt. Efter att ha kapat och fått upp alla slangar stod han på gården och rullade ihop dem, så springer en stor älgtjur förbi, löddrande o
i väldig brådska. Eftersöket sökte en ko så han var nog inte skadeskjuten, kanske björnen jagade honom. Nu väntar en fullmatad vecka med jobb och möten varje kväll. Trevligt ska det bli.