Imorgon är jag lkompledig på förmiddan för att vara med och utforma vårt lokala partiprogram, det känns jättekul att få vara med och utforma det. Vi har under våren arbetat i studiecirkelform för att diskutera vilka frågor som är viktiga lokalt att jobba med.

Nu har ju valrörelsen börjat och vi kommera att översvämmas med information från alla partier som alla vill framstå som den enda alternativet, så även för oss naturligtvis. Så det blir en spännande resa fram till valdagen.

Gårdagkvällens Elviskonsert blev näsan magisk, ett fantastiskt ljusspel och en otroligt bra ljudsättning gjorde att när Göran Engman sjön och Kettil Medelius spelade på pianot med förstärkning av kyrkokören så reste sig håret på armarna.

Vi fick höra både kända och mindre kända Elvislåtar och det i en nästan fullsatt kyrka med en publik som trotsat vädrets makter och tagit sig dit. En sak upptäckte jag i alla fall att minskningen av snöröjningsinsatser i kommunen är livsfarligt. När jag gick hem vid tolvtiden på natten fick jag gå större biten på vägen för på trottoarerna hade det drevat igen så att det gick inte att gå där.

Vi bor i en landsända med snö och då borde man också kunna ta bort eländet när det vräker ner och inte vänta till vardagen. Många äldre kan ju inte ta sig ut om det inte hålls undan.

Idag är det slappardag och sen blir det två hektiska dagar på jobbet innan jag åker till Umeå en vecka för att rå om mitt barnbarn. Det är fantastiskt vilken gåva barnbarn är och vad det värmer i ens hjärta när man får ömhetsbetygelser. Som när mitt äldsta barnbarn 3 år sov över en helg. Då hade vi inte setts på på över en vecka och jag sitter i soffan och hon kryper upp i mitt knä, slår armarna om min hals och utbrister "Oh mormor…om du visste vad jag har saknat dig…jag älskar dig…och sen kom en stor puss mitt på mun…….Det är kärlek från livets "grädde på moset"….och den är ömsesidig….