Först gjorde jag och Nasto en promenad upp till Kungledsparkeringen
Sedan gick vi hela raningen, från början till slut. Korna som brukar vara där under somrarna har trampat upp riktiga stigar så det går jättebra att gå där.
Iden här ladan har vi varit många gånger, under slåttern, och trampat hö.
Jag tror det är säkrast att denna båt får stå kvar i ladan. Är nog inte "sjösäker"! Undrar hur många turer den ska ha gjort mellan Farfars och raningen under slåttartider?
I våran familj fanns det en förkärlek att skriva överallt i ladorna, det kan man även se inne i ladorna uppe i Aitelnas.
Här är Britts namnteckning
Och här har Farfar skrivit vi fyra systrars namn. Han skrev alltid Ann-Katrin aldrig Kinna vad jag kunnat se.
Undrar vem som sist satt på denna?
Och använde denna släpräfsa?
Längst ut på raningen står den här lilla, söta ladan. Byggd av Lennart Grundström, Kulturbygg.
En halv "Foppatoffel"
Kan detta vara årets första smörblomma? -Kolla, en blomma!, sa jag till Nasto. Men han förstod visst inte hur jag kunde bli så glad över att se denna!
Ja, det är väldigt många minnen som kom över mig när jag gick denna promenad. Mest roliga för, som tur är, det är ju dom man kommer ihåg mest. Inte var det väl så roligt alla gånger att räfsa och sedan, när höet hade torkat och skulle ladas, stå inne i ladan och trampa hö……..men jag är väldigt glad att jag fått vara med om allt detta och att ha så många minnen från våra barndomssomrar.
Senaste kommentarerna