VK tog min oskuld

Av , , 3 kommentarer 12

Under årens lopp har man hunnit figurera i media ett par gånger och jag har nog tappat räkningen på hur många gånger jag varit med i tv, radio och tidningar. Men dom säger att första gången glömmer man aldrig och det stämmer. För mig var det, roligt nog, Västerbottens-Kuriren som tog min oskuld*. Urklippet är från skyltsöndagen 1997.


"Att äta sockervadd med vantar insåg Minna Toivanen 9 år, var oekonomiskt. Så därför åt hon vadden med hela ansiktet istället".

 

* = jag räknar inte med när man fyller år eller föddes som att "vara med i tidningen".

Kuriosa: jag antar att journalisten undrade varför jag inte hade på mig mina handskar trots det kalla vädret och jag menade på att sockervadden skulle fastna och gå till spillo. 

Och vinter varde det!

Av , , 2 kommentarer 10

Det känns jätteroligt att jag kommer få en massa snö till min födelsedag. Förra året hann allt regna bort och man kunde skymta gräsplättar här och där, alldeles för många faktiskt. Men i år blir jag väldigt förvånad om all den här massan hinner försvinna innan onsdagen. Jag älskar årstiden vintern och snö, så en bättre present än det här finns nog inte. Ja det skulle vara norrsken då. Hoppas hoppas!


Den här bilden är från förra veckan så det har såklart kommit ännu mera snö, de facto så snöar det just nu!

Mina kjolar och jag

Av , , Bli först att kommentera 9

Jag är verkligen ingen "byxmänniska". Jag tycker om att ha på mig kjol eller klänning av alla dess slag. Tar man en titt i min garderob så kan man räkna antalet byxor med ena handen (hit räknas såklart inte pyjamasbyxor), däremot räcker mina strumpbyxor till döddagar. Jag har på mig kjol och klänning året om, men varje år så luras jag att ta på mig ett par jeans. Såhär går det till : vintern närmar sig och temperaturen kryper långsamt nedåt. Någon "byxperson" ser mig i kjol och utbrister "men HUR kan du gå i kjol? Är det inte jättekallt!?". Jag blir ställd och tänker att, ah det kanske är lite kallt i kjol, imorgon ska jag ha jeans. Såklart har jag glömt hur det var året innan, när jag också lurades att ha på mig jeans. Dagen därpå plockar jag fram jeansen ur garderoben och går ut i den friska, väldigt kalla luften. Och får en chock. Den som påstår att strumpbyxor är kallare än ett par jeans som blivit stela har uppenbarligen aldrig haft bomullsstrumpbyxor (alltså en man). Mina ben får en köldknäpp, låren domnar bort plus att det är omöjligt att gå normalt framåt eftersom jeanstyget har frysit och är lika styvt som kartong. Nej huvva. Okej, tänker ni, varför har du inte långkalsonger under jeansen? Jo, svarar jag, då måste jag ha en storlek större på jeansen, annars kommer byxorna implodera och knappen lossna från sitt fäste. För mina jeans sitter som ett smäck som dom är och det rymms inget lager därunder. Men jag föredrar strumpbyxor och kjol, känns det en aning kallt med ett par så kan jag ta på mig dubbla strumpbyxor. Det brukar funka hur bra som helst.

Dock är nackdelen med kjol att när det blåser så kan ens underbyxor komma till allmänhetens beskådan. Detta händer såklart när man cyklar i nedförsbacke (såvida man inte har tryckt in kjolen under baken, men då kan man å andra sidan inte stå upp och trampa på pedalerna. Ja dessa i-landsproblem).

Sen tycker jag det bärs för lite kjol. När jag gick andra året i gymnasiet var det jag och en annan tjej som bar kjol kontinuerligt. Alla andra tjejer hade byxor. Jag fick beröm av en äldre kvinna i cafeterian för att jag bar kjol, hon tyckte det var "trevligt med flickor som bar kjol". Det tycker jag också, att det är trevligt med folk som bär kjol. Folk borde bära kjol lite oftare, helst män.

Ett besök till den norra staden

Av , , Bli först att kommentera 12

Det känns roligt att se att så många återkommande besökare besöker bloggen fast jag inte skrivit under några dagar. Nästan så man blir rörd.
Men på tal om att bli rörd så måste jag berätta vilken f a n t a s t i s k god (vegetarisk) dijounsenapssås jag fick till middag under min andra kursdag. Den var så god att när jag tog första tuggan så fick jag hosta lite diskret i servetten och blinka snabbt med ögonfransarna så att inte killarna runt bordet skulle se att jag vart tårögd, haha!
Att ha ett buffésystem är ju en fara för ens hälsa, man lassar på allt som ser gott och sen sitter man där med ett berg på sin tallrik och försöker äta upp allting. Sen när man tror det är slut så finns det såklart en efterrätt som lurar bakom hörnet, med kaffe. Och man hinner inte direkt smälta maten för efter nån timma trugas det med mera fika och sådär håller det på hela dagen lång. Jag var tvungen att böja mig framåt (med min proppmätta mage) och fråga en annan undersköterska runt bordet om hon inte råkade ha lite lavemang i handväskan, för hur ska man annars få ut allting?
En annan rolig detalj bortsett maten, kursinnehållet, att jag aldrig sov i min egen säng var att det fanns en underbar sauna på plats! Jag hade lyckats snoka reda på andra landsmän (som i själv verket var kvinnor, dumma ord) så då var det nästan självskrivet att ett besök till saunan skulle göras. Vi hade handlat ansiktmasker som vi hade på oss mellan saunabesöken och efteråt kändes hela kroppen så ren. Trist att det nästan är en exklusiv sak att ha en sauna i Sverige medans det är som självklart att det finns till varje lägenhet i Finland.

Ja det var en trevlig vistelse i den norra staden, bra kursinnehåll, trevliga människor, bra service hos personalen, bra sauna (för att vara eldriven) och så vidare. Men maten var superb!

Betyg:  9 vodkaflaskor av 10.