Trots att jag, i ett hopp om att vara ansvarsfull och vuxen, stängt av datorn tidigt och krypit ner i sängen så fick jag iallafall ingen sömn. Så jag var obeskrivligt sliten och härjad när jag tillsist vältrat mig ur sängen imorse. Bara att duscha i kallt vatten och dricka starkt kaffe, för jag ville inte missa min blodgivningstid. Jag vet inte hur det vart paska med min destination men jag lämnar blod i stan och inte här på orten. Men eftersom jag räknar med att flytta nångång i framtiden så orkar jag inte ändra. Jag gjorde ett tappert försök till att dölja att jag såg ut som ett blodsprängt lik i ansiktet med rouge och ögonfransböjare.
 Sen är det ju som alla vet Internationella kvinnodagen idag. Hipp Hurra! Även om en massa äckliga anti-feminister gnäller och spyr galla på den här dagen så är det här en viktig dag så jag tog på mig min fina knapnål för att poängtera.

Sen promenerade blåste jag ner till busstationen för att vänta på anslutningstaxin ut till E4:an. Jag måste bara få berätta hur fantastiskt fin och välstädad busstationen är…inte. Tur man inte är astmatiker får annars hade jag kollapsat på golvet av allt damm. Och hade jag inte dött av astmaanfallet så hade golvet garanterat smittat mig med nån vidrig sjukdom…
In i taxin, ut till E4:an bara för att frysa fötterna och stå ut med kallblåst i nacken i en halvtimma. Jag började misstänka att bussen var skitigt försenad men kunde tyvärr inte kontrollera eftersom det inte fanns en enda busstabell i busskuren! Men allvarligt? Vem vill stå ute i snålblåst och fjorton minus i trettio minuter? I en busskur full med fimpar, hundbajs och blött dasspapper. Man vågar inte ens sitta ner på bänken i risk för att bli smittad av nåt (men frågan är om bussen var försenad eller om taxin bara shanghajade ut oss tok för tidigt?)

När jag tillsist kom fram fick jag skynda mig till blodbussen innan dom stängde. Det gick bra, jag anmälde mitt intresse av att få ge blodplasma så dom tappade några extra rör. Det var en tjej framför mig som valde en (enl.mig) ful skål för pengarna. Jag ger inte blod för pengarnas skull utan skänker alltid "vinsten" till välgörenhet. Jag vet inte hur andra blodgivare resonerar? Behålla pengarna eller skänka bort?
(men jag hade velat ha en såndär mugg där det står att man är blodgivare, bra reklam till folk som ännu inte har blivit det, men gubben i kassan skrattade åt mig "Det var lääänge sen den utgick ur sortimentet, hö hö").

Sen gick jag till bokhandeln och köpte den kompletta serien av Strange Girl (kvinnodagen till ära) för den blygsamma summan av fyrahundra riksdaler. Jag var även ute efter en porslinspenna men efter att ha frågat två ur personalen som kliade sig i huvudet vart jag tipsad om att en annan konstbutik som hade stängt, kanske kunde bistå mig. Men jag hittade iallafall en t-shirtspenna. Efter det blåste jag vidare till min favorit kitsch-butik och hittade en lovely paccie-mugg. Jag får blackouts när jag ser nördiga retroprylar. Jag får syn på prylen, det svartnar och sen står jag där med en minneslucka, kvitto i handen och en påse på armen. Den var skitafin och det var synd att jag 1, bara hade sjuttio kronor i plånboken och 2, det var just innan stängningstid så jag hann inte gå och ta ut pengar. För annars hade jag köpt den med själva Pacman på så hade dom kunnat jaga varandra i porslinsskåpet i all evighet.

Über-kawai

P.S. dom nya bussarna är förvisso nya, fräscha och moderna. Men dom ser ut som intergalaktiska moderskepp. D.S

P.S. 2 jag fick en fikapåse från blodbussen men upptäckte till min besvikelse att min macka innehöll renkött. Great choice att ge till en vegetarian. D.S.2