Tur man har en låda med bra saker som back-up

Pengar betyder inte ett skit ibland. Det är ingen garanti att du får nåt bra bara för att du kastar ut en massa pengar. Ta det här med hörlurar som ett exempel. Jag har haft många hörlurar i mina dagar och prislappen har varierat till några kronor från suspekt säljare från Asien, till nån enstaka hundralapp till flera flera hundralappar och det är bara skit i slutändan. Spelar roll om det är Tawainesiska skithörlurar som skär in i öronen som rakblad och får hypofysen att koka invärtes eller om det är löjligt dyra märkeshörlurar som går sönder så fort du andas på dom. Visserligen bra ljud, men om dom inte har längre hållbarhet än nån månad så är det inte värt det. Märkeshörlurarna var dom senaste och ända sen dom drog  vidare till teknikhimmelen så har jag haft det stora nöjet att rota fram ett par gratishörlurar ur min "bra-att-ha-saker-låda"* som back-up. Jag förstår inte ens varför företag slösar tid, energi och brist på pengar att tillverka hörlurar som sprutar ut diskant så vass att trumhinnan vissnar ihop till en krullig boll.
Men  nu är jag iallafall riktigt trött på att få migränanfall så fort jag vrider upp ljudet så att jag kan höra dialogen i mina favoritserier så nu var det jag som beställde ett par nya hörlurar. Inte för billiga och absolut inte för dyra. Jag har ingen koll på tekniska produktbeskrivningar men jag är inte det minsta orolig. Har man haft dom sämsta hörlurarna på marknaden så nöjer man sig med vad som helst efteråt.

* = min "bra-att-ha-saker-låda" är verkligen bra, jag kan dra ut lådan och hitta allt möjligt, exempel på föremål är bl.a : datamus, glittrigt leopardmönstrat glasögonfodral med handtag, deo med aloe vera-yoghurt lukt, oanvänd tépåse, en stor förpacknning med AAA-batterier, åtta par solglasögon, 5 dollarssedel från Singpore, en pocketbok om homosexuella män, en påse med tuggummin – jordgubbssmak, usb-kabel m.m.