Åsa Ögren

Coachens omöjliga uppdrag

Av , , Bli först att kommentera 6

”Sitta rätt, titta rätt och älska dig själv” ”Rätt andning och rätta tankar” och ”Hur man ska uppföra sig”. Tror ni att detta är grundkurs för tonårsföräldrar eller havandeskapsterapi som beskrivs med dessa citat? Nej, det är rubrikerna på några av de aktiviteter som erbjuds våra arbetslösa ungdomar via den borgerliga uppfinningen jobbcoacher.

 
Sverige har 25 % ungdomsarbetslöshet. En fjärdedel av generationen som idag är mellan 16 och 25 år. Det spelar ingen roll om vi jämför med EU-länderna eller med USA, Sverige har flera procent högre arbetslöshet och då spelar det ingen roll vilken typ av statistik man använder sig av, hur man grupperar ungdomarna eller om man försöker skylla på någon synvilla. Dessa ungdomar har ingen möjlighet att försörja sig själva. De går på bidrag!
 
Vi socialdemokrater har alltid mött arbetslöshet med fortbildning och utbildning. Ungdomspraktik och lärlingssystem är relativt nya tillvägagångssätt men senaste s-regeringen provade med framgång. Detta för att ungdomarna inte skulle förbli i passiv sysslolöshet.
 
Den moderatledda regeringen som ansvarar för den gigantiska arbetslösheten idag har valt en helt annan väg. Man har gjort den arbetslöse själv ansvarig för sin arbetslöshet. Man stryper stödsystemen efter filosofin att tvinga den enskilde att acceptera vilket erbjudande som helst och till vilka usla villkor som helst efter principen ”Hungriga vargar jagar bäst”.
 
Ett helt främmande inslag i arbetslöshetsbekämpningen är Jobbcoacherna. 820 olika företag har tillsammans fått en miljard kronor av regeringen. 1 000 000 000 kronor!
 
Med pseudovetenskapliga metoder och kvasikompetens inom hypnos, healing och terapi kan dessa konsulter kvittera ut pengar för att överföra ansvar, skuld och vanmakt på dessa ungdomar. Detta tillåts fortgå trots att det uppenbarligen inte gör någon nytta – 25 % ungdomsarbetslöshet talar sitt tydliga språk.
 
Min uppfattning är att ingen offentligt finansierad verksamhet kan tillåtas att förslösas på detta sätt. Och det som förslösas är inte bara skattepengarna, det är en fjärdedels generation medmänniskor som behövas för att medverka till att utföra viktiga jobb i vår gemensamma arbetsmarknad. En arbetsmarknad som behöver en politik som leder fram till nya arbetstillfällen.

Lagen ska stödja utveckling inte utmana hållbarheten

Av , , 2 kommentarer 7

Tanken bakom Lagen om offentlig upphandling (LOU) är att motverka korruption och skapa rättssäkra och rättvisa förutsättningar för de aktörer som utför uppdrag åt offentlig sektor. Lagen är oerhört detaljstyrd, övervakad och numera även testad vid ett otal överprövningar då anbudslämnare gärna överklagar upphandlingar och på så sätt får lagen testad.

 
Detta måste man ju säga är både vällovligt, viktigt och bra men jag måste säga att det är verkligen inte lätt att följa lagen till punkt och pricka samtidigt som man säkerställer sig om att man köper varor och tjänster med den kvalité vi vill ha. Ofta, väldigt ofta, hamnar vi i situationer där upphandlingen överklagas, där upphandlingen vinns av någon som hittat kryphål eller där det visar sig att de krav vi ställer inte går att specificera i upphandlingsunderlaget.
 
Min uppfattning är att vi måste kunna ställa krav på miljö, på arbetsvillkor och på andra prioriteringar som gör att vi i offentlig sektor medverkar till att näringslivet levererar långsiktigt hållbara varor och tjänster.
 
Jag har också uppfattningen att vi politiker bär ett stort ansvar att följa lagen även om vi tycker att den i många hänseenden sätter käppar i hjulen för oss. Det vore därför insiktsfullt och till hjälp om vår regering tog beslut om att införa definitionen ”tjänst av allmänt ekonomiskt intresse” på en rad vitala samhällstjänster och funktioner. Tyvärr har de senaste årens regeringsbeslut fiskat efter konkurrens och marknadstillträden där det egentligen inte känns naturligt eller möjligt ur ett samhällsperspektiv som bygger på ansvar och långsiktighet. Detta medför på sikt att LOU i sin tillämpning riskerar skapa brister i viktiga samhällsfunktioner.
 
Min uppfattning är att ingen medborgare, marknad eller politiker kan försvara de konsekvenser som följer av att LOU tillämpas på så sätt att t.ex. medborgarnas avfall transporteras omkring på landets vägar istället för att nyttjandegöras i enlighet med närhetsprincipen och hållbarhetsmålen. Det finns många viktiga samhällstjänster och infrastruktur som äventyras ifall marknadstillträden prioriteras till varje pris.
 
Några ärenden har i sin överprövning hamnat i EG-domstol och kommer att leda till viktiga prejudikat men det tillkommer hela tiden nya prövningar. Den yttersta finurligheten då det gäller LOU tror jag ändå att Skellefteå kommun står för. De innerstadsbussar som trafikerar stadens gator, Skelleftebuss, har inte upphandlats, har inget avtal med kommunen och har inte heller någon ersättning från kommunen vilket skulle leda till att man troligen inte omfattas av LOU. Konkurrensverkets jurister och byråkrater sliter nu sitt hår och ska granska det fiffiga upplägget.

När framtiden kom till stan

Av , , Bli först att kommentera 5

Vanligtvis består dagarna av oerhört konkreta ärenden som kräver min uppmärksamhet i detalj, här och nu. De senaste dagarna har jag varit på seminarier och aktiviteter som syftat till att lyfta blicken och vara lite visionär. Det kanske är en slump men troligen är det så att olika organisationer så här efter valet passat på att bjuda in till samtal om framtiden. Mycket inspirerande. 

Kairo Futures är ett företag som jobbar med trendspaning och försöker sia framtiden. Dom menar att vi kan vänta oss en allt snabbare utveckling och spridning av teknisk utveckling och forskning. Nya värderingar och livsstilar växer fram samtidigt som vi kan förvänta oss ett ökat hållbarhetsfokus och en snabbare förändringstakt. Den offentliga ekonomin blir alltmera ansträngd samtidigt som befolkningen förväntas bli alltmer krävande och kunnig vilket gör att komplexiteten i beslutsfattandet ökar.
 
Cerum på Umeå Universitet har lagt fram sin konjunkturrapport för Västerbotten. Den visar att vi visserligen har ett födelseöverskott i länet men att det kommer att vara avgörande att vi också kan attrahera nya medborgare att flytta hit, tjäna sitt uppehälle här och investera här. Vi måste bli bättre på att vidareförädla råvaror och satsa på värdeskapande företag och verksamheter. Men vi måste också bejaka och stödja utvecklingen i tjänstesektorn.
 
Näringslivsservice i kommunen har påbörjat en satsning på en företagslots i kommunen. I det arbetet fick jag i tisdags lyssna på bl.a. Jan Gunnarsson från värdskapet.se. Han har specialiserat sig på att föra ut budskapet om hur vi i offentlig sektor ska förmå agera mera välkomnande. Vi fick också höra hur det kan vara för en företagare att möta klyftan mellan entreprenörskap och myndighetsutövning. Mycket tänkvärt.
 
Idag lyssnade jag på flera konsulter som unisont hade samma budskap och det var hållbarhet, samverkan och modet att agera utanför boxen. Det var branschorganisationen STD, Svenska teknik & Designföretagen som firar 100 års jubileum genom att ge en rad föreläsningar.
 
Gemensamt för alla dessa inspel till mig och min politiska vardag är att de utgör en kunskapsbas och insiktsbank som stöd för de politiska ställningstaganden och prioriteringar som jag gör i vardagen. Alla dessa konkreta beslut som ska tas måste vila på en god analys av verkligheten och vart vi är på väg.
 
Min uppfattning är att vi behöver bli mycket bättre på att analysera och ta till oss omvärldsfakta så att våra politiska beslut inte hamnar snett, siktar fel och inte erkänns av de företag och organisationer som vi måste interagera med för att få utväxling av vår politiska vilja.

Det är insatsen som räknas inte rankingen

Av , , 2 kommentarer 9

Jag har idag varit på en utbildningsdag som ingår i kommunens satsning på Företagslots. Detta är en fråga som diskuterats många gånger de senaste åren. Ett av skälen till detta är den kommunranking som Svenskt Näringsliv årligen gör till ett medialt jippo och som skapar en allt annat än saklig debatt kring frågan.

 
Moderaterna brukar i fullmäktige realtera till denna ranking och anser den vara viktig. Man har också motionerat om ambitionen att ta sig upp på den rankingen och att det också skulle utgöra ett mål i den kommunala planeringen. Så blev det inte men däremot har vi nått en politisk enighet om att införa en s.k. företagslots.
 
Min uppfattning är att det finns fog för att ifrågasätta både vederhäftigheten och betydelsen av Svenskt Näringslivs ranking. Däremot stödjer jag målsättningen att förbättra relationerna med Umeås företagare och att skapa bästa möjliga förutsättningar för näringslivet. Jag tror också att man vinner på att använda den politiska viljan och energin på att fokusera på vad som är möjligt att göra för att förbättra relationerna med näringslivet i Umeå.
 
Umeå kommun har ju en ambition om att vinna utmärkelser och vi använder sedan dessa utmärkelser i marknadsföringen av kommunen. Frågan är vilka utmärkelser vi politiskt strävar efter och väljer att lyfta fram.
 
Jag kan notera att borgerliga politiker valt att inte tala om den globala klimatrankingen. Skälet är säkert att Sverige har rasat från topp10-listan till 45. Tvärtom väljer Andreas Carlgren i DN-debatt förra veckan att beskriva Sveriges miljöpolitik som framgångsrik.
 
Min uppfattning är att vi i kommunen inte kan låta oss nedslås av den nationellt förda politiken på miljöområdet. Vi bör istället ha målsättningen att nå Naturskyddsföreningens utmärkelse Sveriges bästa klimatkommun. Förra året hamnade vi på sjätte plats. Jag vet att vi har potential att nå förstaplatsen och jag känner att en sådan målsättning skulle sporra oss. Och denna ranking är vederhäftig och gör det möjligt att genom kloka beslut nå förstaplatsen. 

Elgnäll eller bara en sjuk marknad?

Av , , Bli först att kommentera 6

Jag förvånas av att elpriserna varje vinter analyseras och kommenteras som om marknaden var reglerad. I TVs nyheter intervjuas folk på stan som förvånat uttrycker fasa över att priserna går upp på vintern. Näringsministern säger att hon minsann talat med kraftbolagen om detta och hon lovar att alla kärnreaktorer ska vara i drift inom kort. Men detta är ett mera omfattande samhällsproblem än att hänga upp frågan på några uttjänta kärnreaktorer.

Så varför gnälla? På en avreglerad marknad ska priserna variera utifrån tillgång och efterfrågan. Full konkurrens mellan de aktörer som producerar, de som levererar och oss konsumenter av elektriciteten ska ge oss lägre priser på el. Det var ju så tidigare regeringar velat ha det, både socialdemokratiska och borgerliga. Så varför gnälla? I mitten på 1990-talet trodde alla, inklusive industrin, att fick vi bara en avreglering så skulle elpriserna gå ner.
 
Sen blev ju elen varken billigare eller bättre. 2007 släppte KTH en forskningsrapport ”När folkhemselen blev internationell”. Den visar att det finns all anledning att kritisera beslutet för att marknaden fungerar inte och beslutet att avreglera marknaden har inte gett avsedd effekt. Delvis beroende på att de tre stora kraftbolagen tillsammans äger 90 % av landets kraftproduktion. Statens konkurrensverk har också pekat på att det finns en otillbörlig samverkan mellan dessa bolag vilket sätter marknaden ur spel.
 
I kvällens Aktuellt stod Jonas Almquist, vd Bergen energi och sa att detta är ett system som inte fungerar eftersom det är samma bolag som ställer elproduktionen i en dyr verksamhet för att ta ut högre priser i en elproduktion som är billig att producera. Med andra ord – optimera vinsten. Det finns inte heller något regelverk som förhindrar dom att göra så.
 
Kraftbolagen plockar årligen ut mångmiljardbelopp i vinster samtidigt som den svenska industrin, elkonsumenterna och media fortsätter förtvivlas över prisutvecklingen. De enda som inte hörs klaga är kraftbolagen själva.
 
Min uppfattning är att om det ska ske regeländringar så ska fokus vara på brukarna och inte på dessa resursstarka aktörer som fram till dags dato haft större möjligheter än andra att påverka regeländringarna och att utnyttja dem till sin egen fördel.
 
Min uppfattning är också att vi måste öppna systemet för små leverantörer av el så att inflödet av långsiktigt hållbart producerad el ökar. Så länge vi inte gör detta gynnas de stora kraftbolagen som fortsätter behärska marknaden, priserna och vinsterna.

Vad är det för fel på Göran Hägglund?

Av , , Bli först att kommentera 13

Göran Hägglund är hjärnan bakom idén om att betala en halv miljard i etableringsstöd till fyra rika affärsmän i en konstruerad bransch som redan innan avregleringen fått kritik för att läkemedelsföretagen tar ut för stora vinster. Dessa fyra herrar har nu gjort sig en förmögenhet på världens enklaste affärsplan och vi skattebetalare har fått betala kalaset.

Göran Hägglund är så uppfylld av ambitionen att avreglera marknaden att han tycker att medborgarna ska ge bort dessa 500 000 000 skattekronor i konkurrensens och marknadens namn.
 
Göran Hägglund har därmed också visat läkemedelsföretagen vägen för att ytterligare ta ut vinster på mediciner.
 
Min uppfattning är att de verksamheter som skor sig på sjuka människors behov av medicin, dessa företag har sannerligen ingen rätt att dessutom få gratispengar av regeringen. En ansvarsfull regering hade tvärtom avsatt en halv miljard till högkostnadsskydd för sjuka och behövande medborgare. En ansvarsfull minister hade lagt ner lite hjärnkapacitet på en idé om hur hans regering tvärtom skulle kunna motverka de höga läkemedelskostnaderna.
 
Utan omsvep står socialminister Göran Hägglund (kd) i TV och försvarar idén. Han kanske går och klurar på ytterligare avregleringar som vi skattebetalare ska finansiera. Kanske en tia per liter vin som varje livsmedelshandlare förmår sälja?
 

Slarv för miljarder

Av , , Bli först att kommentera 9

Jag har engagerat mig hårt i att stötta byggbranschen till att producera mera hållbara hus. När man analyserar frågan om varför det byggs icke hållbara hus så kommer man fram till att det är flera olika politiska frågor som behöver åtgärdas men även förhållningssätt, kunskaper och brist på vilja. Min utgångspunkt i miljöfrågorna är att alla omfattas av ansvaret att förhindra slöseri, alltså även byggbranschen.

För tillfället har jag själv fyra fokus: Lägre energiförbrukning, bättre tillgänglighet, varsamhet och ansvar för äldre hus och sist men inte minst få bort det gigantiska och onödiga slöseriet av vattenskador.
 
Årligen betalar Länsförsäkringar ut 5 miljarder kronor i försäkringskostnader för åtgärder av vattenskador i våtutrymmen. Det är 100 miljoner i veckan!!! 
 
Ni tänker säkert som jag gjorde tidigare, att detta beror på att hobby-snickare och gör-det-självare misslyckats med sina reparationsarbeten och att dessa borde anlitat en ackrediterad hantverkare istället. Men så är det faktiskt inte. Det beror på slarv!
 
Förutom gamla uttjänta ledningar och rör så beror det på slarv av branschkunnigt folk som själva inte behöver ta ansvar för de skador som följer av deras brist på respekt för hur jobbet ska göras. En fallstudie som gjorts av Anders Jansson på SP visar att dessa hantverkare chansat på att golvbrunnen sitter kvar utan att kortlingen är korrekt gjord, att golvbrunnen installerats utan gummiring, att man struntat i att ta reda på hur olika material fungerar tillsammans osv osv, det ena galnare än det andra. Om man bara skulle följt installationsanvisningarna skulle en stor del av skadorna undvikas.
 
Min uppfattning är att dessa kostnader istället skulle belasta företagens ansvarsförsäkringar och inte försäkringskollektivets premier. Kostnaden måste belasta de som orsakat kostnaden och inte de som beställt jobbet. Jag undrar vad som skulle hända ifall försäkringsbolagen slutade försäkra för nyinstallerade våtrum?
 

Svensk krigszon

Av , , Bli först att kommentera 9
Enda gången jag läser Aftonbladet i pappersform är på flyget. Idag på väg hem från Stockholm läser jag om Wikileaks och om hur Socialdemokraterna skulle ha sökt stöd hos USA för att vinna opinion under valet. Än en gång slås jag av medias sätt att spegla verkligheten.
 
Det är med all säkerhet en närmast hysterisk sensation som Wikileaks har skapat för länder som inte har offentlighetsprincipen närvarande i det offentliga. Jag kan också förstå att svensk media nu gör allt man kan för att hitta något i Wikileaks-dokumenten som man inte tidigare hittat i den svenska offentlighet, där man hela tiden kan följa politiken och de ärenden som media väljer att sätta fokus på.
 
Att Urban Ahlin som representant för oppositionen i Sverige för ett samtal med amerikansk ambassadpersonal eller företrädare för FN, NATO eller ens med afghanerna själva, det tycker inte jag är särskilt konstigt. Däremot undrar jag ifall Carl Bildt överhuvudtaget intresserade sig för frågan? Han hade ansvaret. Ingen media skrek ”Exklusivt” om detta under valrörelsen. Han lyckades till och med ducka för Lundin Oil-historien i skuggan av Littorin-historien. Och är det någon som har sett någon av dessa båda historier sedan i somras?
 
Min uppfattning är att Sverige har med sin alliansfrihet lyckats hålla liv i våra ungdomar och inte varit beredda att offrat någon i krig på 200 år. Jag undrar ifall det verkligen är det svenska folkets vilja att unga svenskars liv ska stå på spel och riskeras bara för att USA, FN eller NATO ber om det. Sen är jag inte riktigt säker på hur Sverige med sina fredsbevarande styrkor hamnat i denna krigssituation. Lite offentlighet på den frågan hade jag välkomnat.
 
Det hade inte varit så svårt för Aftonbladet att ta reda på vad den Socialdemokratiska kongressen beslutade i frågan om Afghanistan. Jan Eliasson gjorde ett mycket uppskattat inlägg som vann kongressens respekt annars hade nog kongressen beslutat att förorda en truppreträtt omgående.
 
Det hade inte heller varit så svårt att vinkla den politiska kommentaren och lägga ansvaret på den sittande regeringen och USA istället för på en avgående socialdemokratisk partiledare i opposition. 
 
Nej, Lena Melin. Mona Sahlin hade fått kritik om hon inte i valrörelsen hade brytt sig om trupperna i Afghanistan och nu får hon kritik för att hon gjorde det.
Presentation

Här tänker jag ta chansen att reflektera över en del av alla de situationer, ärenden och personer som jag dagligen möter i mitt politiska uppdrag.

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
  • Inga kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se