Att gilla påven…

Varje gång jag läser något om den nuvarande påven Franciskus så blir jag positivt inställd. Han säger saker som jag gillar. I SvD kan man läsa ett urval av hans uttalanden som väckt starka reaktioner. Det är nästan så att jag skulle vilja ha en liten underpåve i Sverige. Franciskus säger att män ska sluta vara mansgrisar och lyssna på kvinnorna♥. Som nyvald påve sa han till sin limousinchaufför efter predikan på Petersplatsen: Jag tar bussen med de andra. När han fick frågan om vad han tycker om homosexuella präster säger han: Vem är jag att döma? Dessutom är paradiset öppet för alla Guds skapelser, även djur. Han fördömer dödande i religionens namn, men ger en liknelse om varför man inte ska göra narr av andras tro: Om min gode vän hånar min mamma kan han förvänta sig en smäll. Han säger att han är en syndare. Absolut nolltolerans mot sexuella övergrepp som han liknar vid en ”satanisk mässa”. Man behöver heller inte föröka sig som kaniner för att vara en god katolik.

Jag håller med om allt som påven säger. Faktum är att om jag fick välja en berömd person som jag skulle få träffa personligen tillhör nog påven topp-3…