Så skönt med lördagskväll…

Jag känner höstfrid. Allt lugnar ned sig, kanske inte jobbet då, men naturen samlar sig för att gå in en vilopaus. Klockan är snart åtta och det är redan mörkt ute. Det sista året har gått så fort. Jag skulle vilja stanna upp, bromsa lite, komma ifatt mig själv och kanske är det därför hösten inte känns så dum, trots allt. Skaffade Netflix idag – jag älskar verkligen att se på film, men ibland tänker jag att istället för att se på filmer kunde jag ha förkovrat mig i språk eller gjort någon nytta. Men varför ska man inte få känna lugnet ibland och helt koppla bort världen utanför. Ta hand om sig själv lite. Dra filten omkring sig och enbart vara lycklig. Världen utanför finns alltid kvar – men min värld måste ibland få vara alltför trång…