Jag såg reklamen en morgon på väg till bussen och man kan fråga sig om den reklamen ligger rätt i tiden? Ska man verkligen byta mobiltelefon hur ofta man vill? Miljöaspekten är en sak och den andra är att människor numera uppslukas av sina mobiltelefoner – tänk om det egentligen är tvärtom – att det är mobiltelefonen som byter människor så ofta den vill. Den makt som en mobiltelefon har tål att tänka på. Kanske kommer det snart liknande AA-möten för människor som vill avprogrammera sig behovet att jämt ha kontrollen över vad som händer, som inte kan låta bli att uppdatera sig för att inte missa något viktigt.

Jag undrar mer och mer på om det verkligen är att leva fullt ut när man har en mobiltelefon i sin hand – är den en frihet eller en boja kan man fråga sig. Jag kan inte komma på någon annan sak som har så stor makt över flertalet människor. Varhelst jag går, står eller åker talas, messas eller bläddras det på mobilen. Selfies och groupies tagna med selfiepinnar läggs upp på våra webnätverk sociala medier (önskar att sociala medier verkligen var sociala alla gånger) bara för att. Jag gör det också ibland, men det är något som skaver i allt det här. Hur länge kommer vi att orka vara sociala i den här omfattningen? Kommer vi en dag att längta efter exklusiviteten i att äta vår middag med tända ljus och någon som med ömhet viskar (du är den finaste jag vet, glöm aldrig det, men det är bara du som vet det, bara du) att vi struntar i mobilerna, fotar inte maten och tar inte fram selfiepinnen utan ser varandra djupt i ögonen istället. Det är endast vi som äger just detta ögonblick…