Badpremiär

Jag har tagit årets första dopp! Inte helt frivilligt men utan hjälp så hade jag nog aldrig kommit mig längre än till knäskålarna. Och när jag väl var i ville jag inte gå upp igen…

Skibikken är verkligen helt underbart! Kan aldrig sluta fascineras av hur naturen har lyckats göra en sån vacker plats. Skinnet bränner och stramar efter timmar i solen och sanden går aldrig få bort från kropp och kläder. Äter riskakor, vattenmelon och dricker ljummet vatten, till skillnad från vissa mammor som har både juice, bullar, chokladbollar, och chips i sina kylväskor. Ingen ville smaka av mitt fika….

Som alla dagar så hade vi många intressanta samtalsämnen att avhandla och det blev många skratt. När det plötsligt dök upp ett gäng killar ingen av oss kände igen förvandlades mina vänner till ivriga dejtingkonsulter och skulle promt ha ut mig i vattnet igen, helst nära dem och förslagen på öppningsrepliker var många. Jag skyndade mig att packa ihop mina saker och åka hem!

Väl hemma åt jag middag, lite lätt snurrig efter den knappa matsäcken och somnade sedan till surret av fläkten. Väcktes av dörrklockan två timmar senare! Så nu är jag pigg som en mört och får väl vara uppe i natt. Morgondagen går i sorgens tecken när vi tar ett sista farväl av Evelina, med allt vad det innebär. Tur att vi är många som hjälps åt att klara av det och kan trösta varandra så gott det går.

God natt!