Jag såg just en helt fiktiv film, men som ändå sätter fingret på kärnan i marknadskapitalismen, nämligen en extrem individualism i kombination med konkurrens och tävlan. Filmen handlar om åtta individer som i ett slutet rum börjar en maktkamp för att stå som vinnare när alla andra slagits ut. När alla tävlar mot varandra kan det aldrig bli enighet i att förändra ett samhälle, och förändring i sin tur är den mäktiga elit som tjänar på status quo, inte intresserad av. Inte det minsta.

Samarbete, resursfördelning och ett slut på tanken om oändlig tillväxt, se där, andra faktorer som kan skapa mening i vår tillvaro. Dessa saker är dock motsatsen till marknadskapitalism. Men dit måste vi om vårt samhälle ska vara ekologiskt och socialt hållbart. Konkurrens, tillväxt och utslagning är inte svaret på de stora frågorna.