FramtidUmeåVärld

Läge brandfält norr Grössjön

Skogbrand norr om Grössjön kan vara ett mål för strövare omkring Grössjön

Skogsbränder har blivit aktuellare än någonsin förr sommaren 2018. Fyra hektar skog norr om Grössjön brann i mitten av juni, innan skogsbränderna blev lika hett ämne som i senare delen av juli. Skogsvandrande Umeå-bor kan vara intresserade av att besöka detta brandfält. Därför lägger jag nu ut information om hur man tar sig dit, jag avser att uppdatera denna sida med mer information så småningom.

Området omkring Grössjön är ett naturreservat. Reservatets gräns markeras med en rågång (Uthuggen linje 1.5m mellan träd) med en skogsstig och vita ringar på träd som vetter mot reservatet. Denna stig går igenom brandfältet och gör det lätt att hitta. En bergklack på reservatsgränsen är en bra utsiktispunkt. Där finns ett röse med en metallstav. Bergklacken finns vid en liten knix i reservatets gräns och knixen markeras av metallstaven. Man kan se reservatets norra gräns på kartor och gränsstigen och dess knix kan skönjas på karttjänsternas flygbildmod.

Det är en mindre del av brandfältet som ligger i reservatet. Sannolikt kommer ingen skogsbruksåtgärd att vidtas i den privatägda huvuddel av brandfältet, som ligger norr om reservatet.

Några alternativa sätt att ta sig till brandfältet nedan (vintertid är det mindre intressant, så jag struntar i skidspårens färdriktning).

Via Elljusspåret söder om Carlshöjd. Skidspåret kan nås genom att fortsätta söder från 9ans ändhållplats eller ansluta i Carlshöjds SV hörn (Porfyrvägen) eller från Carlshöjds SÖ hörn vid Carlshöjdsskolan. Följ spåret (mot skidriktningen) tills en kraftledning korsar spåret. Härifrån finns två alternativa vägar. Den ena är att följa kraftledningen österut 430 m tills den skär den markerade rågången för reservatsgränsen några tiotal meter före stolpe 11. Följ reservatsgränsen till brandfältet 270 m. Den andra vägen är något lättare att gå men längre. Fortsätt elljusspåret söder drygt hundra m (sväng inte åt väster) till avtagsstig skyltad Grössjön åt SO. Fortsätt till reservatsgränsen där fem stiger möts. Följ reservatsgränsstigen åt NO 500 m.

Via Tomtebo. Stig mot Grössjön startar mellan Grottvägen 13 och 15 alternativt mellan Blåkullevägen 39 och 30. Mot Grössjön S-SV till  ”entre Orringkläppen” ligger på reservatsgränsen, följ vit-ring-markerad rågång och stig (skylt ”grillplats”) SV ca 600 m.

Från cykelväg Carlshöjd – Tomtebo (startar norr om Carlshöjdskolan i Bärnstensvägens förlängning österut). Cykelvägen passerar över dike ett par hundra meter väster om ”Grottvägen”. Diket går genom en myr som syns från vägen. Diket går rakt söderut och slutar abrupt drygt 700 söder om cykelvägen. Öster om diket löper en uppkörd stig (bl a spår av brandbekämpning) över myren (sankt, ”mossigt”). Brandfältets nordvästra gräns ligger några tiotal meter öster om diket några hundra meter norr om dikets slut. Det går att fortsätta stigen söderut till reservatsgränsen. Myren är dock ganska upptrampad och rekommenderas inte om det inte är mycket torrt eller kanske på skidor på vintern.

Information om Grössjön
Naturreservatet beskrivs av Umeå på https://www.umea.se/kulturfritid/friluftsliv/grossjon.4.bbd1b101a585d7048000151434.html   och https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besok-och-upptack/naturreservat/grossjon.html Man kan också utgå från http://skyddadnatur.naturvardsverket.se/  och sedan zooma in på Grössjön.

Det finns en papperskarta över naturreservatet Grössjön. Den är mer informativ om stigar och anläggningar än vad man kan hitta på nätet Man kan få den om man ber på turistbyrån, men den ligger inte framme. Det finns en karta från 1998 anslagen vid entreerna till reservatet. Men den finns (hösten 2019) sedan några år inte i de fack för kartan som finns vid entreerna (informationskylten för entre Rödmossamyren ligger en bit in i reservatet).

Resultatet i mina försök att påverka de ansvariga (20191024 gick jag till brandfältet). I korthet: Detta var ett försök till ”närdemokrati” att en medborgare kan påverka informationsdelen av en kommunal aktivitet. Det gick inte det kommunala systemets tröghet är större än intresset för att lyssna på medborgare. Ingen info uppsatt på brandfältet. Ingen väganvisning (riktningspil) i terrängen. Ingen info via nätet eller vid entreerna. Den information som ges på nätet är oförändrad eller förkortad. Naturvårdsverkets infomation är mer detaljerade än Umeås. Någon har hackat det här inlägget och skrivit en massa spamhänvisningar.i kommentarerna. Ur skötselsynpunkt borde en naturvårdsbränning i reservatet planerats men det har inte skett. På nätet finns bara planer från förra århundrandet som förmodligen inte verkställts.

18 kommentarer

  1. dagl (inläggsförfattare)

    Västerbottenskuriren om denna specifika brand (bara inloggad prenumerant har tillgång) https://www.vk.se/plus/2384101/fyra-hektar-eldharjades
    och bildspel: https://www.vk.se/plus/2383877/bilder-se-forodelsen-fran-ovan

    SLU har med anledning av brandsommaren startat en informationssida på https://www.slu.se/ew-nyheter/2018/8/skogsbrander/
    Skogen återhämtar sig förr eller senare efter branden vilket kommer att kunna följas några decennier. En beskrivning hur det kan gå till på https://www.dn.se/nyheter/sverige/ur-en-biologisk-synpunkt-ar-brander-bra-for-skogar/ . Denna gäller dock skog som brunnit hårdare än i Grössjön, där konsekvenserna kanske blir mindre.
    Skogsstyrelsens GD tar upp bränderna på sin hemsida https://skogsstyrelsenherman.wordpress.com/2018/08/16/torra-somrar-brinner-skogen/
    Många länkar till aktuella artiklar och inlägg i anslutning till skogsbränder 2018 på https://skogsforum.se/search.php?keywords=skogsbrand18

  2. dagl (inläggsförfattare)

    Det finns en viss risk med att gå i skog som nyligen brunnit. När den synliga branden är släckt kan glödbranden i marken pågå länge. Glödbranden kryper sakta ner i torvmossar och andra ställen fast det är fuktigt, och det är inte säkert att gå där förrän branden slocknat helt. Dessutom kan träd, vars rötter brunnit upp, falla omkull utan någon som helst förvarning. Men det var månader sedan det brann och branden var inte särskilt hård och släcktes inom ca ett halvt dygn. Vad jag tycker ser lite riskabelt ut är torrakor vars rothals bränts väldigt smal. Risken är mycket större i en del av de större, hårdare och mer svårkontrollerade bränderna som tillkom senare under sommaren. Det brann förmodligen inte särskilt djupt ned i Grössjö-elden. Vinden har haft tid på sig att fälla eventuella destabiliserade träd. Det är alltid en viss risk med att röra sig i skogsterräng och torrakor faller förr eller senare även om de inte brunnit nedtill. Kanske en rekommendation kan vara att inte vistas i brandfältet vid hård vind. Normalt gäller allemansrätten och det är inte förbjudet att gå där.

    Frågan har ställts om man kan göra något för att minska risken för att bebyggelser skadas av skogsbrand. Själv tror jag det nationellt är en liten del av de hus som brinner upp som gör det för att skogsbrand spridit sig, och att man inte skall se det som en betydelsefull risk ur brandsynpunkt att bo nära skog. Risken blir mindre när det är nära till brandkåren, grannar och vatten. Det kan vara något riskablare att bo nära en reservatskog, men jag tror riskökningen är liten. Det är många andra faktorer som är viktigare för risken att ett bostadshus brinner ned.

  3. dagl (inläggsförfattare)

    Den forskare i Sverige som studerat skogbrand mest är Anders Granström i Umeå. Han inledde 2017 en diskussion vid ”skogis” i Umeå https://www.youtube.com/watch?v=o774dpH3X7M Jag konstaterar att jag var den som ställde flest frågor om skogsbrand. Man kan också notera att man inte 2017 verkade tro att något liknande Sala-branden 2014 skulle inträffa snart (2018) med tilltagande klimatförändringar.

  4. dagl (inläggsförfattare)

    I augusti 1997 gjordes i kommunal regi en naturvårdsbränning i reservatet nära stigen in från entre dammarna (”Brännan”). Anders Enetjärn var såväl den drivande kraften för genomförandet som den praktiska brandledaren. Johnny Schimmel och Anders Granström deltog i bränningen. Ett par hektar gammal skog brändes för att skapa ett brandfält, en naturtyp som nu är sällsynt, eftersom skogsbränder reducerats nästan hundrafalt de sista århundradena. Bränningen var inte så hård och inte helt lyckad. De flesta träd överlevde. Trots detta brann och pyrde det på sina håll ända upp till tolv dagar.
    Informationen är delvis hämtad från det informationsblad om naturreservatet som tills för något år sedan hängde i entreerna. Det ger stort utrymme åt naturvårdsbränningen i texten, och har en stor bild av naturvårdsbränningen som första sida och det enda ”skogliga” namnet på kartan är ”Brännan” (namnet gavs för att det var där naturvårdsbränningen utfördes). 35% av broschyren och 25% av texten ägnas åt denna naturvårdsbränning. Trots detta finns ingen informationsskylt vid ”Brännan” och det finns (för mig) tveksamheter om exakt hur denna naturvårdsbränningen avgränsats och vad som skall uppmärksammas i konsekvenserna, ett nytt informationsblad (som felaktigt uppger brandåret 1998) säger att det finns spår men inte vilka.
    Det kunde vara möjligt att göra en jämförelse av de två brandfälten som är 21 år skilda i tiden, men då fordras mer och modernare information för ”Brännan”.
    Information om naturvårdsbränning finns bl a på http://www.lifetaiga.se/vanliga-fragor-svar/

    • dagl (inläggsförfattare)

      9/8 var jag på Umeå turistbyrå och de lyckades bland sina gömmor leta fram ett nyare informationsblad, som dock inte hunnit göras tillgängligt via nätet eller vid entreerna.
      Om naturvårdsbränningen står det ”I området Brännan längst upp i nordost syns spåren av en liten naturvårdsbränning som genomfördes 1998. Förr i tiden brann det naturligt i skogen när det fanns mer gammelskog och färre hyggen. Många arter – både insekter växter och djur – är anpassade till detta återkommande fenomen. Spåren av branden syns än idag”.
      Dvs mycket mindre än i det äldre informationsbladet.
      Tycker fortfarande informationen både i fält och på nätet om hygget kunde förbättras.
      Det känns lite underligt att informationen för besök i Grössjön huvudsakligen ligger på länsstyrelsens hemsida med hänvisning till en länsstyrelsetjänsteman. Eftersom det sorterar under fritidsavdelningen i Umeå borde det rimligen ligga på och förvaltas av Umeå kommun.

  5. dagl (inläggsförfattare)

    Brandfältet ligger 6 km från Umeå centrum, drygt tre km från Universitetsområdet med centrum för den skogsvetenskapliga fakulteten, drygt 1 km från Carlshöjdskolan, två km från Ålidhemsskolan. Så vore det så att några km skogspromenad från en punkt man kan nå med lokalbuss eller cykel betraktades som åtkomligt är det relativt lättillgängligt. Men även de som är potentiellt intresserade tycker nog det är bättre med objekt som har parkering närmare. Därför tror jag intresset från universiteten inte är stort och jag kommer inte att försöka ”sälja” det mer allmänt mot dem. Det finns många skogbrandfält och det vid Grössjön är inte speciellt märkligt.
    Jag noterar också att vid brandfältet i reservatet är man mer än 500 m från närmaste bostadshus och går man in i reservatet kommer man mer än 1 km från närmaste bostad. Det är säkert inte ovanligt att man i reservatet inklusive brandfältet är mer än 500 meter från närmaste människa (bedömt från hur ofta jag möter andra i naturreservatet). En tanke att bostäder är väldigt ojämnt fördelade även ganska nära centrum för en tätort med uppåt hundratusen innevånare.

  6. dagl (inläggsförfattare)

    Ett naturreservat med information kostar inte bara att upprätta utan också att sköta. Det är nog ett allmänt fenomen att samhället eftersträvar en stor areal ”skyddad natur”, men satsar mindre resurser på att sköta den areal som redan är ”skyddad”. Detta märks i Grössjön. Informationen förbättras och förnyas inte i önskvärd takt. När Umeå blir större så ökas resurserna att sas förbättra de tillgångar Umeå redan har, Grössjön tillhör dem. Stigarna på kartan stämmer inte alltid med verkligheten. För några år sedan fanns informationsblad vid ”entrétavlorna” (i och för sig föråldrat) och möjlighet att ge synpunkter, nu spelar förbudsannonsering en större roll, och det finns ingen länk till det nya informationsbladet. Umeå växer och därmed kommunens skatteinkomster då borde det finnas resurser att underhålla bättre. När Umeå ville bli miljöhuvudstad var en kommentar av utvärderarna att det inte var klart vad Umeå gjorde för arterna.

    SLU Umeå (Anders Granström) ordnar en kurs med övningar 2019. Kanske Umeå kommun kunde få dem att göra en naturvårdsbränning i Grössjön som övning och kanske någon i relevant i Umeå kommun skulle följa kursen? https://student.slu.se/en/studies/courses-and-programmes/course-pages/?sprak=en&anmkod=50008.1819

  7. dagl (inläggsförfattare)

    Besökte platsen 18/8 en fin förmiddagspromenad! För mig känns det viktigt att det finns någonstans att sitta där man kan ställa en medhavd termos. Det finns det men det kan nog förbättras om man tar bort lite sot. Jag satt där en fin stund och njöt av kaffe i sällskap med en hackspett, som dock bearbetade en torraka i brandfältet och inte ett nyskadat träd. men det kan nog bli bättre om man tar bort lite sot. Byxorna kan få sotfläckar. Det stod en lapp i brandfältet från en insektsforskare som satt upp en insektsfälla 070 2557157 Det visade sig vara ”privatforskning” och insektsfällan är borta men resultaten är intressanta och kommer så småningom att bli tillgängliga på nätet.

  8. dagl (inläggsförfattare)

    I en tidning som delas ut inför valet 9/9 så delar socialdemokraterna lokalavdelning för Gimonäs Carlshem en liten tidning i området varifrån jag saxar:
    ”I augusti 1997 genomfördes landets första naturvårdsbränning i kommunal regi vid ”Brännan” inom naturreservatet. I somras inträffade en brand invid norra delen av området. Inom båda dessa områden kan man nu studera hur nytt liv kommer tillbaka efter en brand. Vid s-föreningens offentliga möten har boende i området framfört önskemål om förbättrad skyltning av vägarna i området, pedagogiska beskrivning av de områden som utsatts för eld, upprustning av leder och rastplatser. Fritidsnämnden instämmer i behovet och har därför gjort en åtgärdsplan med syfte att förbättra tillgängligheten i och kring Grössjön, berättar Ari Leinonen.”
    Undrar hur lång tid det tar innan åtgärdsplanen leder till synliga resultat beträffande brandfältet i norra delen.

  9. dagl (inläggsförfattare)

    Naturvårdsbränning.
    Förr i världen brann ca 1% av den svenska skogen årligen. Nu brinner i genomsnitt en tiondels promille/år. Något drygt kanske för en del bränder kommer inte in i brandstatistiken. Den extrema brandsommaren 2018 värsta i modern tid brann en promille. Den stora reduktionen av bränder gör att framtiden för till skogsbrand anpassade arter är oviss och det blir för lite skog som formats av upprepade skogsbränder. Därför naturvårdsbränner man. Det finns ingen sammanställning som ens tillnärmelsevis uppskattar genomsnittet per år av naturvårdsbränder. Därför gör jag själv en grov hoftning. Länsstyrelserna genomför drygt 300 hektar naturvårdsbränning i formellt skyddad skog. Storskogsbruket naturvårdsbränner kanske 350 hektar per Mha skog (det fordras för certifiering). Om jag hoftar att storskogsbruket sammanlagt bränner 3000 ha år och dessutom kanske andra markägare knappt 200. Detta innebär 3500 hektar naturvårdsbränning årligen, vilket är mer än genomsnitt för vildbränder. Naturvårdsbränder är i allmänhet mycket effektivare för arterna än vildbränder. Läget är kanske inte så dystert för de brandberoende arterna sedan mitten av 90-talet då storskogsbrukets naturvårdsbränder blev omfattande.

  10. Dag Lindgren (inläggsförfattare)

    Skogsbrand i Grössjön i lördags https://www.vk.se/2020-06-27/branden-i-grossjon-under-kontroll  ; https://www.folkbladet.nu/2020-06-27/branden-i-grossjon-under-kontroll  Hoppas någon dokumenterar bränder i naturreservatet även om man inte är intresserad hur jag kan dokumentera. Det är en del i skötselplanen för reservatet, men brinner det spontant minskar behovet av naturvårdsbränning. Det är också intressant om det startade på en anlagd eldplats. Denna brand var tydligen aldrig ”hotande”.

  11. Dag Lindgren (inläggsförfattare)

    Efter en tidigare insändare påbörjades in upprustning av naturreservatet https://www.vk.se/2020-09-10/grossjons-grillplatser-fixas-till-med-arkitektstudenternas-hjalp. Dokumenterar också länkarna till några andra VK-insändare under sommaren
    Klagomål på skötseln https://www.vk.se/2020-06-21/ordet-fritt-grossjon-se-upp-vandrare

    replik Leinonen https://www.vk.se/2020-06-29/replik-kommunen-vill-ta-battre-hand-om-grossjon
    Klagomål på arkitekternas bänkar https://www.vk.se/2020-09-15/debatt-studenterna-glomde-alla-som-behover-ryggstod
    VKs chefsredaktör bor nära Grössjön och ”upptäckte” det när coronan slog till https://www.vk.se/2020-04-18/viruset-har-gjort-oss-till-vandrare-skogslederna-i-reservatet-ar-en-veritabel-e4a

  12. Dag Lindgren (inläggsförfattare)

    Gick 201122? Konstaterade att inget gjorts under hösten inte ens lagts ut från högen plankor jag tidigare observerat! Skrev en email med min klagan!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.