FramtidUmeåVärld

Skogsforskning efter skogsdunge

Av , , 36 kommentarer 1

Vårvintern 1977 utspelade sig vad som benämns ”Slaget om dungen” eller ”Ålidhemskravallerna”. En träddunge skulle tas bort för att ge plats åt ett skolbygge. Arbetare kom och började hugga träd men utsattes då för snöbollskastning och drog sig tillbaks. Det blev en omfattande folkrörelse mot att såga ned dungen. En organisationskommitté skyddade dungen. Den 13 april kom några hundra poliser och skyddade avverkningen av träden. Några tusen från ”folket” engagerades, men förlorade slaget mot etablissemanget efter några dygn. Slaget om dungen har nu fyrtioårsjubileum och ihågkoms med en utställning på Ålidhemsbiblioteket http://alltomvasterbotten.se/evenemang/slaget-om-dungen-2017-09-04/

1978, året efter ”slaget om dungen”, flyttade ”Skogshögskolan” från Stockholm till Umeå. Detta ledda till att Umeå blev centrum för den internationellt bästa skogsforskningen i världen http://daglindgren.upsc.se/Energi/Skogsforskningshuvudstad.pdf  och koncentrationen av dessa skogsforskare är störst omkring f d ”dungen” i Ålidhem som ligger intill universitetsområdet och där många av skogsforskarna bor.

Det ter sig för osannolikt att dessa händelser skulle vara oberoende av varandra. Men jag förstår inte det kausala sambandet. Dungen handlade om att ”folket” ville stoppa ett kalhygge och denna vilja är fortfarande en viktig drivkraft för skogsforskningen och forskarnas engagemang. Men är det inte väl långsökt att slaget om dungen blev den tändande gnistan för att skogsforskningen i Umeå blev så framgångsrik?

Några länkar om ”Slaget om dungen”:

 

Det finns inga böcker om skogsbruk på Ålidhemsbiblioteket. Det är förvånande att intresset för skogsbruk är så lågt mitt i världens största koncentration av skogsforskare. http://daglindgren.upsc.se/BibliotekSkog.pdf

36 kommentarer

Ingen politisk systemförbättring

Av , , 3 kommentarer 1

Det sista halvseklet har riksdagens beslutsfattande inte förbättrats http://blogg.vk.se/dagl/2017/04/10/riksdagens-beslut-forbattras-inte-med-tiden/

Jag skrev till riksdagens talman och frågade vad som gjordes för att förbättra riksdagens beslutsfattande – inget svar. Sedan en påminnelse – inget svar.

Skrev då till riksdagens upplysningstjänst ”Gäller inte samma principer för talmannen (talmansfunktionen) som för lägre ”statsorgan”?”. Svar: ”Brev (och mejl) till talmannen ska besvaras enligt samma principer som andra brev inom förvaltningen. Jag har påmint om att du inte fått svar, så jag hoppas du snart får återkoppling från kansliet” men inte heller då kom svar.

Slutligen skrev jag till talmannen med kopior till de tre vice talmännen (för att sas höja pressen att svara) och tilläggsfrågan varför svar inte kommit. Då kom svar på frågan. Men inte tilläggsfrågan varför inget svar tidigare, och ingen ursäkt/förklaring för att svar gavs först efter fjärde försöket, och ingen uppgifter att åtgärder vidtagits för att förhindra ett upprepande.

Den svenska demokratin fungerar dåligt, dess främsta företrädare nonchalerar att svara på relevanta och viktiga frågor!

Detta bekräftar min slutsats att besluten inte blir bättre: De svenska politikerna anstränger sig inte att förbättra de politiska beslutsfunktionerna! 

3 kommentarer