Någon sade att “det är bättre att lyssna på den sträng som brast än att aldrig spänna sin båge”. Jag har under åren skrivit mer än ett inlägg om att odla växten Ice cream bean, Inga edulis, till försäljning. Jepp försäljningen, vet inte hur jag ska kommentera att jag “gav bort” min “affärsplan” i blogginlägg. Jo, just det, jag ville bygga upp intresse. Tyvärr har också odling av dessa glassbönor lett till kostsamma misstag. Är kostsamma misstag en sträng som det är bättre att höra brista än att inte pröva?

Detta är också relaterat till min utbildning, akvaponi-ingenjör, eftersom jag har provat att odla ice cream beans hydroponiskt. Eller om jag ska hitta en mer långsökt koppling. Just nu har vi en kurs i projektarbete. Några projekt jag har varit med i – ibland i periferin i bland mer centralt – har varit med Kulturverket i Umeå. En sak Kulturverket gjorde var att fråga skolbarn om framtidens mat och skolbarnen föreslog bl.a. Coca-Cola-träd. Coca-Cola-träd – glass-träd, inte helt olikt.

Nåja, om mina misstag. Förhoppningsvis skulle mina kostsamma misstag kännas lite bättre om jag sålde några plantor. Jag har lagt upp en annons på tradera, länk, och kommer att lägga upp fler.

PS. detta inlägg kan precis som mitt förra inlägg beskrivas som “lyxproblem”, i alla fall jämfört med Ukraina. Samtidigt kan det mycket väl finnas något universellt här. Stress leder till misstag, misstag leder till stress, som leder till fler misstag … ända fram och över randen för kostsamma misstag. För övrigt förra inlägget nämnde också föreställningen Level 7 på NorrlandsOperan. Vad jag inte visste då jag skrev inlägget var hur fantastiska eleverna på musikalakademien var. Jag hade ännu inte sett de uppträda.
.