Ellinor Petersen (KD)

För frihet i mitt land

Satsa på musikskolan

Av , , Bli först att kommentera 2

Den kommunala musikskolan startades i samförstånd mellan samtliga partier på 50 och 60-talet, med tanken att alla barn skulle få möjligheten att lära sig att spela ett instrument, oavsett om de hade föräldrar som kunde lära dem, eller som kunde betala för lektioner. Den har betytt mycket för många som idag är vuxna och arbetar med musik, såväl som njuter av att musicera på fritiden.

Nordmalings kommun har i ett styrkort för Barn- och utbildningsnämnden som uttalat mål att ha ”en musikskola med kulturutbud för alla.”

Enligt skollagen kap 7 §18 får en elev i grundskolan beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. I Skolverkets juridiska vägledning förklaras att det inte finns utrymme för att generellt medge ledighet för att deltaga i kulturskoleaktiviteter. Däremot finns det heller inte utrymme för barn- och utbildningsnämnden att fastslå att detta inte skall ske. Istället skall det vara upp till den som får anses ha bäst kännedom om elevens förhållanden, nämligen rektor och lärare.

Jag anser därför att BU-nämndens förslag att omöjliggöra för bybarnen att gå i musikskolan är rättsvidrigt och att det skall vara upp till rektorn och lärare om barnen skall kunna gå ifrån lektioner för att deltaga i musikskolan.

Musikskolan är villig att enligt sedvanlig tradition kommunicera med lärare och rektor för att barnen inte skall behöva missa samma ämne varje vecka. Att inte ha möjlighet att lägga lektioner på dagtid och lektionstid försvårar för musikskolan att bygga upp en fungerande verksamhet när en stor del av dagen inte går att schemalägga. Detta försämrar möjligheterna för barn att lära sig spela instrument.

Nordmaling har som mål att växa och att vara en attraktiv kommun. Om vi håller på att lägga krokben för varandra genom sådana här förslag blir det inte attraktivt för familjer att bosätta sig här. Om vi däremot kan se den tillgång den kommunala musikskolan är för kommunen och för dess attraktionskraft, kan vi höja blicken och se att vi inte har råd att slå sönder deras verksamhet med förslag om drastiska besparingar.

Det finns mer att göra. När jag hälsade på på musikskolan förstod jag att de trängs i ett litet rum när de ska spela i grupp. De skulle behöva använda de lokaler som faktiskt gjorts i ordning åt dem, men som av någon anledning uppehålls med stolar och bord och inte som ensemblerum. Som musiker vill jag kunna spela tillsammans med andra, det är en förutsättning för att arbeta. Å andra sidan tycker jag inte det skulle vara politiker som säger till skolledningen hur de ska hjälpa musikskolan, men om de lägger krokben för verksamheten kanske någon måste ryta till.

Som Chatarina Gustafsson och Jan Persson (båda M) påpekade i gårdagens insändare, är besparingen som BU-nämnden skulle kunna göra ytterst blygsam, och i förlängningen en försämring som innebär mindre attraktionskraft för kommunen att få familjer att bosätta sig här.

Det talas aldrig om en tredje mammamånad

Av , , Bli först att kommentera 4

När politiker och ledarskribenter ska uttala sig om sina pekpinnar till föräldrar och om en tvångskvoterad föräldraförsäkring talar de aldrig om de förbenade mammorna som inte tar ut tillräckligt många mammamånader. Det är aldrig mammorna som har för lite tid med sina barn. Det är aldrig papporna som behöver jobba mera för att höja jämställdheten (kan man höja jämställdheten? Det kanske bara handlar om att höja inkomsterna för kvinnorna? Eller kanske om pensionerna, som vi inte vet hur de kommer se ut om 35 år, som kvinnorna tydligen inte bidrar tillräckligt till i dagsläget).

Jag anser att precis som skolpengen följer barnet, skulle barnomsorgspengen följa barnet, och föräldraförsäkringen skulle följa barnet. Sen bestämmer föräldrarna var barnet skall vara, och med vem. Det borde vara så enkelt.

Istället har vi en mängd oroade politiker som tycker att vi har för lite pappor i hemmen. Vad de kanske missar är att föräldrar måste få komma fram till själva vilket som är den bästa lösningen. Om vi tvingar ut mammorna kanske deras pappor kommer hem då? Men det är inte alls säkert att det är på det viset. Kanske istället får barnen mindre föräldratid. Kanske är det i vissa familjer hemskt besvärligt för ena föräldern att ta ut föräldradagar. Är det inte bättre att familjen få komma på en lösning som funkar för dem? Det ska väl ändå inte vara någon elit som bestämmer vad som funkar bäst för mig? Eller för min grannes familj?

Jag uppmärksammade kristdemokraterna för att de drev vårdnadsbidraget. Jag tyckte att föräldrar skulle få bestämma om de ville ha sina barn hemma längre, och att det skulle vara ett alternativ som samhället accepterade. Det tycker jag fortfarande. När ledarsidan på VK yrar om en tredje pappamånad vill jag bara säga: det heter inte pappamånad, det heter kanske inte heller mammamånad, men det borde väl heta barnmånad?

Ledningen i Nordmalings kommun

Av , , Bli först att kommentera 2

Det vi ser i Nordmalings kommun tror jag är symtom på politiker som tror att de vet bäst. En sak som gör mig till kristdemokrat är ofullkomlighetstanken. Det innebär att människor har ett begränsat perspektiv, det innebär att ofta är det bättre om människor får fatta sina egna beslut, eftersom det innebär mindre risker för samhället om varje person själv får fatta beslut om sig och sin familj, än om några ska betros med den övermänskliga förmågan att fatta beslut åt alla andra.

Jag har undrat om det inte vore bättre om någon annan än kommunen drev vissa saker, som till exempel byskolorna eller annat som verkat vara svårt för kommunen att göra väl. Om det är så svårt för kommunen att göra det, kanske det är bra med lite konkurrens.

Det jag hoppas i höst, är en nystart för kommunen. Med personer i ledningen som faktiskt lyssnar på vad någon annan har att säga. Som inte tror att de har den ultimata lösningen på allting innan de ens hört vad dem det berör har att säga.

”Avtalsenliga löner”

Av , , Bli först att kommentera 10

Det fall som VK har uppmärksammat i Robertsfors om släktingar som jobbat på en restaurang, men inte fått ”avtalsenliga löner”, och därför ska utvisas tillbaka till Sri Lanka, har gnagt ett tag.

Jag tror att lagen som utvisar dem är felformulerad. Varför ska Migrationsverket lägga sig i hur mycket de kan ta ut i lön?

Vi har ett väldigt snävt samhälle. Man måste tjäna lika mycket, allihopa, verkar det som. Alla måste ha över en viss inkomst för att så att säga kunna försörja sig. Men vem har bestämt det? Varför ska någon annan bestämma vad varje person tycker att de kan använda sin tid till att göra? Om en person till exempel är ung, har lite arbetserfarenhet, och inte kan få ett ”välbetalt” arbete, är det väl bättre att de skaffar sig ett litet jobb som ger liten inkomst, och därigenom får lite arbetserfarenhet, än att de går och dräller på Arbetsförmedlingen i väntan på ett högre betalt jobb.

Marknaden klarar sig bättre utan klåfingriga lagstiftare som ska bestämma hur mycket du får sälja ditt arbete för. Det blir en viss del av arbetsmarknaden som inte genomförs, eftersom ingen får anlita någon att göra arbeten som genererar liten inkomst. Om jag är arbetsgivare, och vill anlita någon att göra ett arbete som bara skapar en liten guldkant, men inte genererar särskilt mycket i ökade intäkter, har jag kanske inte råd att ge en hög lön. Men det är ändå värt en liten lön, och det vore bättre att tillåta vilka löner som helst. Tja, och så alla dessa direktörer och politiker med högre löner än de ens kan göra av med, rimligt sett. Det vore bättre om de inte tog ut så höga löner. Men lagstifta emot det, det känns inte rätt för mig. Om vi vill se en skillnad i hur folk behandlar varandra, måste vi hellre ge en frihet att kunna ta ut och ge lön, istället för att några klåfingriga politiker ska bestämma hur mycket ett arbete får kosta.

Och vad är det för fel med att tjäna lite? Man kan minska på konsumtionen, man kan faktiskt överleva på mindre än en del tror. Man kan hjälpa varandra i familjen också. Jag tycker att Migrationsverket borde kunna fundera en vända till på varför man måste skicka hem Phushpa och hennes dotter. Vi som bor i glesbygden behöver väl snarare fler personer som vill jobba och göra rätt för sig, inte färre.

Fel av kommunen att missunna Lögdeå att starta friskola

Av , , Bli först att kommentera 5

Det hade man väl kunnat räkna ut, att barn- och utbildningschefen skulle tycka att det inte gick att göra på något annat sätt än han precis ordnat skolorna i kommunen. Beslutet VAR kontroversiellt, eftersom vi i byarna är fästa vid våra byskolor och inte ville flytta barnen till centralorten. Nu blev det så i alla fall, och dessutom förhastat. Nu är det så det är, och jag tror att alla anpassar sig, även om många saker inte är optimala. Hur kan det vara det? Många har lång resväg, och för en del barn är det verkligen en fördel att vara i en mindre skola, även om bu-chefen verkar anse att alla barn är likadana och har samma behov. Klart det finns fördelar också med nuläget. Att kunna gå till simhallen och biblioteket är några. Att lärarna har närmare till gemenskapen med de andra lärarna en annan.

Lögdeå ekonomiska förening har ansökt om att starta en friskola, och det tycker jag är utmärkt. Fler alternativ till var barnen ska utbildas är bra. Konkurrens till kommunens skola är också bra. Att föräldrar ska kunna välja vem som är huvudman är också väldigt bra. Jag hoppas att Skolverket godkänner ansökan (jag förmodar att den är helt korrekt gjord), och att det blir en friskola i Lögdeå trots att bu-chefen är emot det. De får väl anpassa verksamheten på något annat sätt. Kanske återinföra åldersblandade grupper? Kanske engagera fler frivilliga krafter från föreningarna? Vem vet. Att det skulle kosta 6,3 miljoner för kommunen (i utebliven skolpeng, alltså, inget annat) att Lögdeå startar en friskola är en uppskattning, och jag misstänker att siffrorna kan komma att ändras. Det har de gjort ibland.

Tobakslagen föreskriver rökfri skolgård

Av , , Bli först att kommentera 1

Socialnämnden har fått veta att tillsynen inte skötts rätt i vår kommun den senaste tiden. Bland annat har vi inte kollat att skolan ska vara rökfri, och inte heller varit och informerat som vi borde om tobakslagen. Det ska det bli bättring på nu. Vi ska nu ha en person som jobbar en dag i veckan med tillsyn i kommunen vad gäller tobak, alkohol, och läkemedel.

Anledningen till att inte ha rökning på skolans område är väl i första hand att alla som är där ska få vara fria från passiv rökning. Det är inte att moralisera över människors enskilda val om de ska förstöra sina kroppar med tobak eller inte.

Därför bör socialnämnden inte föreslå en tobaksfri arbetsplats till kommunstyrelsen, vilket skulle inbegripa snus också, som inte ger samma effekter till människor runt dem som rökning gör, utan om en rökfri arbetsplats.

Tröttsamt att hemmaföräldrars arbete systematiskt nedvärderas

Av , , 1 kommentar 4

Jag hade hoppats bättre på Internationella Kvinnodagen, att vi som själva valt att utbilda oss, och sen ändå välja barnen, inte skulle behandlas så nedlåtande. De kallar oss ”världens mest utbildade hemmafruar,” som om detta skulle vara något skamligt.

Det är inte ett problem att vara välutbildad när man tar hand om egna barn. Så många journalister och proffstyckare, bland annat Birgitta Olsson (fp), och senast ledarsidan i VK, hävdar att kvinnor inte kan arbeta och göra sig ”ekonomiskt oberoende av män,” och ”det är också ett enormt samhällsekonomiskt slöseri med kunskap” nedvärderar alla oss som trots vår utbildning tyckte att det var mera värt att använda den för att fostra egna barn än att gå in i karriären med en gång.

Jag tycker det är dags att sluta med att bedöma kvinnors val som felaktiga när de väljer familjen. Låt oss vara myndiga och lyssna på oss när vi säger att det inte är ett problem att vi har utbildning när vi tar hand om egna barn. Vem är ni att fatta bättre beslut än oss, vi är ju så välutbildade?

Inget problem att människor tar hand om sina föräldrar själva

Av , , Bli först att kommentera 3

Jag har ofta skrivit om att föräldrarna ska kunna ta hand om sina egna barn själva. Trots att vi har ett högt skatteuttag, och trots att vi har enorma subventioner till förskoleplatser (ca 10-12000 kr per MÅNAD och barn), och trots att vi endast har ett skruttigt vårdnadsbidrag i en tredjedel av landets kommuner, finns det faktiskt föräldrar som hellre går miste om diverse pengar och status och allt vad det kan vara under åren som barnen är små, och tar hand om sina egna barn själva. De gör detta eftersom de tycker att tiden med barnen är mer värdefull än karriären under några år. Ibland också för att de ser stora problem i förskolorna, och inte vill utsätta sina barn för miljön där.

Carin Jämtin (s) skrev på Debatt häromdagen

Fackförbundet Kommunal rapporterar att 100 000 människor har fått gå ned i arbetstid, eller sluta jobba helt, för att ta hand om gamla och sjuka föräldrar eftersom äldreomsorgen brister. Det är en mycket allvarlig utveckling.

Jag tycker faktiskt inte att detta är ett stort problem. Det är inte dåligt att människor tar hand om sina egna föräldrar. Det vore kanske bättre om vi alla själva valde att ta hand om våra gamla, då skulle vi kanske behöva mindre av den ”gemensamt finansierade välfärden” och vi skulle få större sammanhållning i vårt samhälle. Precis som att varje hemmaförälder sparar åtskilliga pengar åt ”samhället”, som vi inte behöver tvinga ur folk, kostar alltså anhörigvårdare åtskilligt mindre än platser på vårdhem, etc.

Det jag hoppas på är ett samhälle som bryr sig om varandra på familjenivå. Jag vill inte skapa fantastiska lösningar som ALLA ska med på, vare sig de vill eller inte. Jag vill att alla människor, individer och familjer och grannar och föreningar, ska kunna hitta SINA EGNA lösningar, på sina egna villkor. Jag vill bort från tvångssamhället.

Arvsskatt är ett dåligt förslag

Av , , 2 kommentarer 5

Svend Dahl skriver i en krönika på Opinion att arvsskatt borde vara ”ett självklart instrument för att minska [det försprång en socioekonomiskt privilegierad bakgrund ger] och skapa ett samhälle där ens chanser inte avgörs av vilka föräldrar man råkar ha.”

Han jämför detta med skolans kompensatoriska uppdrag. Det han inte verkar veta är att skolan faktiskt inte lyckas särskilt väl med detta. Det är många som inte lyckas klara av skolan. De som inte lyckas är i hög grad de som har föräldrar med låg utbildningsgrad och låga inkomster. Alltså är samhället som förälder ganska dålig. Fungerar inte bättre än ens dåliga föräldrar, om man nu får använda det begreppet. Det blir särskilt tydligt när man ser att även föräldrar med låg utbildning faktiskt lyckas hemundervisa sina barn bättre än skolan. (Se Homeschooling: From the extreme to the mainstream, sidan 3, till exempel, under Executive Summary). Alltså är det inte rätt sätt att hjälpa barnen att bara kasta mera pengar på dem. Istället är det familjen som behöver stärkas inifrån. Alltså kommer en arvsskatt inte ens att hjälpa det Dahl säger att det kommer att hjälpa.

Dahl har en attityd som påminner om socialingenjörerna som vill skapa det utopiska samhället bara genom att rita kartan och tvinga in människor på hans sätt.

Nu är det ju så att jag tycker att skatter i princip är stöld, eftersom man inte kan välja att inte delta i skattespelet. Men en arvsskatt är så tydligt ett uttryck för avundsjuka. Tänk också på att apparaten som skapas för att ta ut en sådan skatt dessutom kommer att sysselsätta ännu fler parasiter, som inte skapar något av värde, och vem ska ta för sig av någons inarbetade förmögenhet om inte just den som tjänat ihop den bestämt? Vem är vi som ett samhälle om vi kan gå med på att bestjäla en familj på en viss procent av deras arv, eller om det är något annat ändamål som personen bestämt att det ska gå till? Om jag som enskild person inte är bekväm med att gå hem till min granne och säga under vapenhot att jag ska ha en viss procent av hans (eller hennes) arv, då ska jag inte heller understödja att ”samhället” gör detta åt mig.

Innan någon hinner säga att jag inte bryr mig om någon annan, vill jag berätta att jag tror på frivilliga krafter. Jag är själv engagerad i flera ideella föreningar och har sett hur stor skillnad det gör för människor att komma tillsammans av sin egen fria vilja, och understödja varandra. Vi är effektiva, vi gör det vi önskar, och vi tillför ett värde, många gånger utan att behöva be om bidrag från ”samhället.” Till skillnad från många skattefinansierade verksamheter, kan jag tillägga.

Alla dessa möjligheter att ta ut skatter minskar incitamentet att arbeta hårt och göra nytta. Om alla runt omkring mig hela tiden sneglar på vad jag tjänar eftersom de själva är lystna att ta av det, kanske jag inte längre vill tjäna några pengar. Eller bara det minsta nödvändiga för att kunna leva. Det minskar alltså människors kreativitet och företagsamhet. Därför borde ingen stödja förslaget om arvsskatt.