Charmigt klumpig.

Idag har jag en fuldag. Ni vet, dagar då man gör misstaget att titta sig i spegeln och inte gillar något av det man ser. Jag önskar att jag kunde säga att jag duckat alla speglar och helt enkelt ignorerat min fuldag men istället har jag vältrat mig i den. Kanske är det för att jag inte känner mig riktigt kry idag, kanske är det för att jag har tittat på Mad Men. Kanske har jag bara en fuldag utan anledning. Vilket som, jag gillar findagar bättre.

Findagar har jag också, dagar då jag finner det extra svårt att slita mig från spegeln och ler när jag ser mig själv i ett reflekterande föremål. För det mesta bryr jag mig inte så mycket.

Idag har jag istället försökt fokusera på en fin insida. Det är också svårt. Till slut kom jag ändå fram till att jag är charmigt klumpig.

Som när jag skulle gå från badrummet till sovrummet, två hela steg, snubblar på tröskeln till sovrummet och faller rakt in i dörrkarmen och sedan brakar ned på golvet brevid sängen. Det var rätt snyggt gjort om inte annat.

Jag är rätt duktig på att tappa saker också men det gör inte så mycket eftersom att jag har grymma reflexer. Det är sällan jag tappar något som faktiskt landar på golvet. Det är i och för sig inte lika roligt när man tappar en varm potatis och fångar den utan att tänka. Det bränns lite.

Idag har jag mest legat i soffan och inte varit så klumpig, förutom när jag läste lite för snabbt på juicepaketet imorse:

Istället för omtycktaste läste jag onyktraste. Jag hoppade till lite grann och läste sedan om ordet rätt. Tror att det är J:s fel, han brukar använda den här juicen till groggvirke. I vilket fall som helst är jag nöjd med att än sålänge idag bara lyckats med en tankevurpa!