5/30 Vad är kärlek?

Av , , Bli först att kommentera 1

Är lite orolig att jag ska gå DiLeva on your asses och börja prata om att svampar är till hälften djur och att man inte kan äta dem därför att man är vegetarian. Fast… Jag älskar svamp! Och inte är jag särskilt mycket vegetarian heller…

Jag tror att kärlekens utgångsläge är att om inte älska sig själv så åtminstone tycka om sig själv och acceptera sina fel och brister och såklart hylla sina rätt och sina styrkor. För om du inte kan acceptera dina egna, hur ska du då kunna hantera någonannans?

Jag ska kanske förtydliga att jag inte menar att man ska ha överseende med alla sina brister, de riktigt dåliga kan man alltid ändra om man känner att de är till besvär. Brister ska heller inte ursäktas alltför ofta. Då kan det också kanske vara läge att se om just den bristen ska åtgärdas.

Men sådär övergripande och allmänt är det en god idé att försöka tycka om sig själv innan man ger sig på att tycka om någonannan. Tycker jag.

Det liksom underlättar hela den här grejen med kärlek.

Det är iallafall vad jag ägnat mig åt sedan det tog slut mellan mig och J. Jag har överöst mig själv med kärlek. Till mig från mig.

Och vet ni vad jag har insett? Jag är värd att älskas lika mycket eller mer än vad jag älskar. Jag är kick ass och förtjänar varken mer eller mindre än evig dyrkan.

Och fastän jag är ganska impulsiv när det kommer till kärleksrelaterade ämnen så tänker jag, eftersom att jag respekterar mig själv, ta det väldigt lugnt med att kasta mig in i ett nytt förhållande. Först vill jag se att jag får det jag vill ha, sedan kan jag kasta mig hur mycket jag vill.

Och egentligen är det mycket enkelt. Jag vill älska någon som älskar sig själv. Därför att då kan denne älska även mina fel och brister. Och det är kärlek.

I teorin alltså.

 

Bli först att kommentera

4/30 Vad bjuder jag på för mat?

Av , , 2 kommentarer 1

Dag 04 – Vad bjuder jag på för mat? Ja, det undrar jag också. God mat? Jag som är lite periodare i nästan allt jag gör är för tillfället inne i en kycklingperiod. Så det är väl störst risk att man blir serverad kyckling om man kommer hit och äter. Är lite nöjd med det, känns som ett steg upp från köttfärsrätterna jag var inne på ett tag också. I vilket fall är oftast maten rätt hett kryddad. Och med största sannolikhet innehåller maten även vitlök.

Det här bjöd jag på igår.

Det ser hemskt aptitretande ut eller hur? Nä. Men såhär såg det ut på tallriken när det var tillagat och allt:

Kyckling Shawarma med pommes och vitlökssås. Det är väldigt trevligt med hemmagjord skräpmat. Den känns inte lika skräpig.

Det var första gången jag testade att göra det hemma, så jag kan passa på att dela med mig av receptet innan jag har hunnit pilla med det för mycket:

Kyckling Shawarma, 4 portioner:

  • 3-4 kycklingfiléer
  • 3/4dl saft av pressad citron
  • 1 msk olivolja
  • 1 tsk salt
  • 2 msk tomatpuré
  • 1 tsk ingefära
  • 1 tsk koriander
  • 1 tsk paprikapulver
  • Vit- eller svartpeppar
  • 1-2 pressade vitlöksklyftor.

Tillagning:

Skär köttet i 1-1/½ cm strimlor, Blanda ihop ingredienserna i en plastpåse och stoppa ned kycklingen. Se till att kycklingen täcks ordentligt med marinaden och låt stå i kylskåpet i minst två timmar.

Efter de två timmarna ställs ugnen på 225 grader. Bred ut kyckling i en ugnsfast form och grilla i ugnen i 20 minuter eller tills köttet är genomstekt.

Serveras med fördel med ris eller pommes frites. Och vitlökssås!

Och idag serverades gummigryta. Och varför jag kallar vanlig biffstroganoff kan ni läsa här -> Gummigrytan.

Nu är det sängen som hägrar för min del. Påbörjade ett pilligt och roligt pärlprojekt tidigare ikväll som jag är hemskt sugen på att hålla på med men jag börjar känna mig alldeles för trött. Och då flyger det pärlor överallt! Bättre att fortsätta imorgon.

2 kommentarer

3/30 Mina föräldrar.

Av , , Bli först att kommentera 1

Det var ena kluringar de här första rubrikerna tycker jag nog. Mina föräldrar har ju knappast bett om att jag ska blogga eller att jag ska blogga om dem. Så det kan jag ju inte göra riktigt. Jag får försöka slingra mig runt rubriken igen tror jag.

Jag har nog aldrig träffat en endaste person som inte har ett mer eller mindre komplicerat förhållande till sina föräldrar. Jag antar att det ligger i sakens natur och att en del av tonårsrevolten aldrig går ur riktigt.

När man talar om trollen, det blev en liten paus i skrivandet här eftersom att mamma kom förbi med ett care package, prackade på henne julkransen jag gjorde igår som tack.

En bild som jag tog i sensomras när jag var ute och gick med just mamma.

Nu när tonåtsrevolten inte längre ligger i färskt minne och jag istället för diktatorer ser dem som vanliga människor fokuserar jag mer på de bra egenskaper jag fått av dem. För så är det. Föräldrar, oavsett hur bra eller dåliga, är alltid ens största läromästare.

Av pappa har jag fått min humor, min fascination för 2:a VK, min otåliga sida och förmågan att organisera och hålla många bollar i luften samtidigt. Bland annat.

Av mamma har jag fått mina generösa, omhändertagande sidor, den bitska delen av humorn och mitt tålamod. Och mycket mer.

Det är lite roligt, mina föräldrar är verkligen två olika människor och många av mina motsatta egenskaper har jag fått av dem. Otåligheten och det oändliga tålamodet till exempel.

Håller jag på med ett pyssel som går dåligt kan jag brusa upp, dänga det i väggen och sedan plocka upp det och sitta och peta med det hur länge somhelst tills det blir färdigt. Tålamod kombinerat med otålighet.

Jag tycker att det är rätt fascinerande att analysera mitt eget beteende och se det speglas hos mina föräldrar. Helt klart!

 

Bli först att kommentera

Julkrans virkad av presentsnöre.

Av , , Bli först att kommentera 0

Igår använde jag upp femtio meter ståltråd på ett par timmar. Roade mig med att virka en julkrans med ståltråd och pärlor. Tyvärr visade det sig att jag behöver femtio meter ståltråd till så det projektet får vänta allra minst till måndag.

Men så satt jag i soffan idag och fick syn på en alldeles oskyldig rulle med presentsnöre… Och då blir det typ såhär:

Det är hemskt enkelt och går hyffsat snabbt.

Lägg upp 15 luftmaskor med en 5,5 mm virknål, smygmaska i första maskan och virka sedan bara runt tills du uppnått en tub på 55 centimeter eller mer. Stoppa tuben med celofan, vira ett snöre med annan färg runt kransen, krulla de lösa ändarna och tryck dit en rosett.

Just den här kransen ska jag nog ge bort men antagligen gör jag en större krans i grönt åt mig själv vad det lider.

Tänkte lägga upp en liten smygtitt på ståltrådskransen också:

Så det är vad jag gör. Jag som inte ens tänkte ha ett enda litet julpynt. Ack ve!

 

 

Bli först att kommentera

Skymd sikt.

Av , , Bli först att kommentera 0

Ja, om jag står på knä är det iallafall lite skymd sikt. Tur att jag är lång. I värsta fall kan jag stå på tårna.

Det ser mer imponerande ut i verkligheten.

Bli först att kommentera

2/30 Min första kärlek.

Av , , Bli först att kommentera 0

Den har rubriken har gett mig lite huvudbry. Ska jag verkligen skriva om killarna i mitt liv? Det känns oschysst. Med tanke på vilka som läser den här bloggen. Det vill säga, flera av killarna från mitt förflutna. I know you do!

Och sedan tycker jag att varje kärlek är en ny första kärlek. Jag älskar olika saker hos olika personer. Helt enkelt.

Så jag snurrar till det lite. Försöker finta lite sådär halvsmidigt. Eller inte alls smidigt.

Min första kärlek är det skrivna ordet. Det ni!

Jag lärde mig läsa innan första klass och sedan dess har många böcker fått sätta livet till. Och jag läser allt! Allt jag kan komma över. En måttstock på min vansinniga kärlek till böcker är att jag under en månad i somras läste över sjuttio böcker. Nu när vardagen är tillbaka har jag skruvat ned tempot en aning. Tyvärr.

För tillfället läser jag Carina Burmans Islandet. En fullkomligt förtrollande bok som jag verkligen rekommenderar. Den kvinnan kan verkligen trolla med ord!

Min första kärlek och passion, mitt längsta förhållande är det till böcker. Jag har inte ett rum, vad jag kan komma på, där det inte finns en bok eller flera. I överskåpen i garderoberna i hallen trängs böcker. En av garderoben finns det böcker i. Nattduksbordet brukar i slutet på månaden protestera högljutt. I köket finns förutom kokböcker också ett och annat skönlitterärt verk som väntar på transport in till sängbordet. Och ja, jag tror till och med att det ligger någon vilsekommen bok inne på toaletten. I vardagsrummet står såklart bokhyllor fyllda till bristningsgränsen. Böcker, överallt böcker!

Bli först att kommentera

1/30 Presentation.

Av , , 3 kommentarer 1

Eller Dag 01 – Presentera mig själv. Jag vet att en del människor tycker att det är himla svårt att presentera sig själva. Jag älskar att prata om mig själv så det problemet har jag inte. Eh…

Det går ju alltid att rabbla en massa fakta, ålder, vad man sysselsätter sig med, hur mycket pengar man drar in per år och så. Sånt som jag kallar för kontaktannonsfakta. Jag har förstått att det är hemskt viktigt för en del människor.

Jag tycker att det är mer intressant att veta hur man är och vem man är. Själv brukar jag förenkla processen genom att säga att jag är komplicerat okomplicerad. Fast det skulle ju bli ett himla tråkigt inlägg.

Jag är hetsig och lugn, jag älskar att umgås med människor lika mycket  som jag gillar att sitta ensam hemma i soffan och tänka för mig själv, jag är klantig men har bra reflexer, jag är pratglad och tystlåten, jag är envis och väldigt bra på att kompromissa, jag är kramig och reserverad, jag är busig och analytisk, jag är sprallig och meditativ, jag är impulsiv och strategisk. Och det är bara några av de saker jag är. Många av orden som beskriver mig stämmer också med ett O framför.

Det finns ett par ord som beskriver mig som det inte går att sätta ett O framför också.

Jag är levnadsglad, nyfiken, smart, rolig, lojal, finurlig, kreativ och rak. Sådär bäst i allmänhet ni vet. Ja, jag är rätt nöjd med mig själv som person.

Fast den vanligaste frågan jag får är om jag är rödhårig på riktigt. Och det är jag. Mattan matchar gardinerna.

Åh! Det känns som att jag måste bita mig i läppen en aning, eller sitta på händerna eftersom att jag ser att jag är på väg att glida in på månadens andra rubriker. I vilket fall är ganska komplex och unik. Precis som alla andra människor. Jag har mina galenskaper (oftast roliga sådana) och egenheter.

3 kommentarer

Vill också!

Av , , 2 kommentarer 0

Vill också göra en av de här bloggutmaningarna som cirkulerar! Så vad är det som hindrar mig? Att jag måste skriva ett inlägg per dag i trettio dagar antagligen. Nåja, man kan ju inte misslyckas eller lyckas om man inte försöker. Kör samma schema som H, den listan verkade rätt vettig.

Dag 01 – Presentera mig själv
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Vad bjuder jag på för mat? 
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Om det här vore min sista dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick som förändrade allt
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Mitt favoritplagg
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Vardagslyx
Dag 14 – Självporträtt
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Ett pinsamt ögonblick
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Mina förebilder
Dag 21 – Mina dåliga sidor
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Hur  muntrar jag upp mina vänner?
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – Det här är jag bra på 
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag

Dag 29 – Det här ska jag bli när jag blir stor
Dag 30 – Min bästa grimas.

Ska fundera lite på hur jag ska presentera mig själv, sen återkommer jag!

2 kommentarer

Ja tack hjärtat!

Av , , Bli först att kommentera 1

Visste ni att Rädda Barnen har en webshop? Visste ni att där finns den coolaste betonghjärteasken som jag vill ha?

Betonghjärta designat av Tove Adman. 375 pix.

Eller om vi ska vara extravaganta så tackar jag inte nej till Peggy Skemps hjärtmedaljong…

För dryga 2000 riksdaler. Peggy Skemp säljer sina alster via Etsy och det är väl inte många av hennes alster som jag skulle tacka nej till…

Och det här anatomsika korrekta hjärtat sammansatt utav hjärtformade godisar gav mig en idé som jag känner att jag måste testa med virknålen:

Det är mina favoriter för tillfället bland mina sjuttioelvatusen övriga. Jag är inte mycket för romantik men hjärtat och dess funktion i kroppen fascinerar mig. Och det anatomiska hjärtats form är mycket mer tilltalande än det stiliserade i mina ögon.

 

Bli först att kommentera

Ljuvliga sovmorgon.

Av , , Bli först att kommentera 0

Vid tio idag slog jag upp mina gråblå idag och låg kvar och sträckte mig ett tag i sängen under varma täcken och med en snarkande katt vid fötterna. Efter att ha klippt med ögonen ett tag började jag le. Ingen väckning med den förkastliga hemglassmelodien. Ingenstans att skynda. Jag tassade snabbt över det kalla golvet och vinklade upp persiennerna. Snö och snöflingor så långt ögat nådde. Ingen dag för ärenden. På tå, för att undvika golvets kyla tassade jag in i köket och gjorde frukost som jag skyndsamt bar tillbaka till sängen. Frukost på sängen och en bok skriven av Carina Burman. Sådana mornar är ljuvliga. I den mjuka varma världen stannade jag i två timmar. Och med beklagande lade jag undan boken och steg slutligen upp.

Det är fredag och lägenheten behöver en omgång med diverse städattiraljer. Jag har till och med kommit ihåg att köpa såpa.

Det gör inte så mycket det här med städningen, jag vet nämligen att det är det enda som står på dag(o)ordningen och jag behöver inte sticka näsan utanför dörren en endaste gång! Gissa vem som kommer att dansa en liten dans av lycka! Sen, när jag petat igång playlisten på Spotify med musik att städa till. Antagligen kommer jag att röja med dammtrasan, headbanga med dammsugarmunstycket och valsa med moppen. Det är inte alls otroligt, snarare väldigt troligt.

Resten av dagen kommer jag att tillbringa i soffan, viftandes på tårna, petandes med några projekt. Fick färdigt koftan igår! Inte för att det betyder att jag är projektlös, bara det att jag är mastodontprojektlös. Helt enkelt ljuvligt!

Bli först att kommentera