Jellybean blues.

Sitter och äter jellybeans och försöker bestämma mig för vilken smak som är godast. Inte gröna iallafall. Just nu är det oavgjort mellan vita och gula.

Har även dagens deppstund. Brukar tillåta mig själv att känna mig nere en liten stund varje dag. Ja, tillåta är rätta ordet. Det är så himla lätt att gräva ned sig i sin egen olycka att jag brukar försöka begränsa tiden. Stiger man upp varenda morgon och verkligen känner efter hur man mår är det mest troligt att man inte kommer upp ur sängen alls, psykiskt frisk eller ej. Efter att ha grävt ned mig en stund brukar jag säga till mig själv: Ja,det är så här du känner just nu, det är bara att acceptera och gå vidare. Sedan går jag helt enkelt vidare, kanske går jag vidare med så simpla saker som att fundera vad jag ska äta till middag, att le åt att solen lyser eller stoppa ned reklamen i pappersåtervinningen. Det behövs inte stordåd för att gå vidare, bara man gör det.

Jag brukar säga att min bästa överlevnadsförmåga är min galghumor. Humor kan ta udden ur det mesta. Jag är rätt välbedövad (paus för trumvirvel).

Nu ska jag gå vidare, kanske tvätta håret eller kanske hämta ut det där paketet som ligger och väntar på Preem. Antingen får jag väldoftande hår eller så får jag DVD:er att roa mig med, jag tjänar helt enkelt på att gå vidare!