Väckarklocka be gone!

Det var himla härligt att vakna bara av sig själv idag. Ingen väckarklocka som pep aggressivt i örat utan bara sakta bli medveten om sängens värme och rummets konturer. Rent ljuvligt var det! Jag har faktiskt en riktig väckarklocka men den är så avancerad att jag använder min mobiltelefon istället. Min mobiltelefon som jag har mixtrat med så att den har hemglassbilens melodi som väckningssignal. Det brukar få upp mig ur sängen ganska snabbt men inte på något särskilt bra humör. Och det är lite besvärligt att jag brukar stänga av den innan jag riktigt har hunnit vakna.

En av mina kompisar brukar blänga på mig när han hör min sms-signal eftersom att han själv använder den som väckarsignal. Och J hade ett tag en väckningssignal som fick mig att sätta mig upp i panik! Fast sedan bytte han till kyrkklockor och då brukade jag vakna leendes.

Jag funderar på att försöka lära mig min avancerade väckarklocka därför att då skulle jag bli tvungen att springa tvärs över rummet för att få tyst på den. Och då kanske jag skulle hinna vakna till. Är fortfarande inte helt nöjd med mig själv för veckans försovningar.

Idag har jag en ganska fullspäckad dag om jag vill. Och jag lutar åt att jag vill. Först ska lägenheten snyggas till, jag prioriterade en tantlur igår istället för att städa. Sedan kommer eventuellt en vän förbi för en sminkning. Jag ska hitta på något att äta till middag, kanske får lov att gå en sväng till affären och sedan blir det nog utgång. Coverclub tror jag visst. Har lite garderobs bryderier men det brukar lösa sig.

Imorgon hade jag tänkt bädda ned mig i soffan och inte lyfta ett endaste litet finger. Kan behövas eftersom att veckan som kommer är rätt flängig.