Såg att ordet ”vederkvicker”är borttaget i en nyöversättning av Ps 23. Ni vet, den här Psalmen som börjar – ”Herren är min herde, mig ska inget fattas.” Där det förut stod ”Han vederkvicker min själ”, står det nu istället ”Han ger liv åt min själ”! Och visst förstår jag att det betyder samma sak, kanske är det ännu lite djupare. Men jag gillade ”vederkvicker”. Även om det knappast är något vanligt ord i dagligt tal.
Fast det viktigaste är ju ändå sambandet. Att det är själen som får bli vederkvickt/få liv. Det är ju den som kan bli så trött ibland! Förresten stod det förut att ”intet” skulle fattas. Nu står det ”inget”. Och det spelar ju inte alls någon roll. Såvida man inte gillar det ålderdomliga språket!