Agerar Sverige rätt mot coronan? Serien om tidigare pandemier har nu kommit till ”Spanska sjukan” 1918 – den verkliga dråparen!

Av , , Bli först att kommentera 45

Introduktion
Det har uppstått en diskussion i Sverige i samband med coronaviruset (SARS-CoV-2).
Diskussionen handlar huvudsakligen om två frågor. Den handlar om vilka beslut som fattas av myndigheter och regering i Sverige samt om varför besluten skiljer sig från besluten i så många andra länder.

Den 5 maj påbörjade jag en översiktlig beskrivning av fem tidigare pandemier. Dessa är Ryska snuvan som bröt ut 1889, Spanska sjukan 1918, Asiaten 1957, Hongkonginfluensan 1968 samt Svininfluensan 2009.

Det är viktigt att medborgarna kan jämföra denna coronapandemi med tidigare pandemier. Detta både vad gäller pandemins utbredning och farlighet samt när det gäller samhällets motåtgärder – eller brist på motåtgärder. En av de ambitioner jag har med denna översiktliga beskrivning är att göra det möjligt för läsaren att, i någon mån, jämföra Sveriges tidigare agerande för att bekämpa pandemier med dagens agerande mot corona. Speciellt så med tanke på dagens debatt. Detta är ett skäl till denna bloggserie. Ett annat skäl till bloggserien är det ökande behovet av allmänbildning.

Jag har huvudsakligen baserat mig på en längre artikel från Läkartidningen (nr 8/2007) skriven av Fredrik Elgh, professor och överläkare i virologi vid Norrlands Universitetssjukhus. Denna artikel är i sin tur baserad på ett mer omfattande arbete, även det utfört av Fredrik Elgh.
Jag har i viss mån även använt mig av uppgifter från kompletterande källor. Dessa kompletterande källor gäller främst för beskrivningen av Svininfluensan, som Elgh inte hann få med i sitt arbete, och i någon mån även för de fyra första pandemierna. Dessa källor kommer från WHO, engelska Wikipedia samt från en journalstudie från Uppsala Universitet rörande Asiaten. Eventuella missuppfattningar och felaktigheter faller helt på mitt ansvar och inte på någon annan.

 

Metod
De fem tidigare pandemierna är alltså Ryska snuvan 1889, Spanska sjukan 1918, Asiaten 1957, Hongkong-influensan 1968 samt Svininfluensan 2009.
Jag har delat in varje pandemi i tre delar. I den första delen beskriver jag hur smittan startade, dess spridning och omfattning samt storleken på befolkningen i världen vid tidpunkten för pandemin. I den andra delen beskriver jag ungefär samma sak fast för Sverige. Jag beskriver även smittans dödlighet. I den tredje delen har jag försökt beskriva samhällets förberedelser och motåtgärder samt hur samhälls funktionerna kom att påverkas. Det handlar främst om sjukvården men i viss mån även om andra delar av samhället. Även om texten är översiktlig hoppas jag att de fem beskrivningarna, tillsammans, ska ge läsaren nya och värdefulla kunskaper.

 

Nr två: Spanska sjukan 1918-20 – den verkliga dråparen

*Denna influensapandemi inföll under slutfasen av första världskriget. Viruset spreds snabbt över hela jorden. Ungefär en tredjedel av världens då ca 1,8 miljarder invånare beräknas ha smittats. Spanska sjukan skördade fler dödsoffer än Första världskriget och är en av de allvarligaste pandemier som har drabbat världen sedan Digerdöden på 1300-talet. Mellan 20-50 miljoner människor beräknas ha avlidit. Var utbrottet startade är oklart. Namnet ”spanska sjukan” kommer av att viruset blev mycket omskrivet i Spanien, som stod utanför kriget och därför inte tillämpade presscensur.

*Spanska sjukan slog till mot Sverige 1918.
En av de organisationer som tidigt drabbades i landet var den militära. Detta trots att Sverige hade stått utanför Första världskriget. Det som gjorde Spanska sjukan unik var den stora andelen unga som insjuknade och avled. Hälften av de drabbade var mellan 20-40 år gamla. Influensan var farlig i sig då den angrep den sjukes lungor. Men de flesta som dog hade dessutom drabbats av en bakteriell infektion som en följd av den första virusinfektionen. De bakteriella infektionerna var mycket svåra att behandla då det inte fanns någon antibiotika vid denna tid.

Tillfälligt sjukhus som upprättats under Spanska sjukan, 1900-talets grymmaste pandemi.

* Spanska sjukan utgör troligen en av de största påfrestningar som drabbat det svenska samhället. Viruset spreds väldigt snabbt. Precis som i samband med ryska snuvan drabbades de värnpliktiga och andra militärer. Under 1918 insjuknade hela 45 000 soldater, varav 820 avled.

* Den snabba spridningen av viruset innebar katastrofala effekter för sjukvårdssystemet. I vissa delar av Sverige bröt systemet samman. Det rådde stor brist på både läkare och sjuksköterskor i hela landet. Medicinalstyrelsen tvingades skicka ut helt oerfarna medicine kandidater (läkarstuderande) till avlägsna distrikt. Men de kandidater som skickades ut kunde inte erbjuda någon medicinsk hjälp, utan noterade oftast bara det stora antalet dödsfall. Totalt beräknas 35 000 människor ha dött i Spanska sjukan i Sverige av en befolkning på ca 5,8 miljoner.

Spanska sjukan var en verklig dråpare.

 

Den första delen i bloggserien om pandemierna handlade om Ryska snuvan 1889.
Denna tvingade Umeå stadsfullmäktige att ställa in p g a sjukfrånvaro.
Du kan läsa mer om Ryska snuvan på min blogg från den 5 maj.

 

Bli först att kommentera

Sjukvården har rustats upp, punktvis, p g a coronan. Ska vi bygga vidare på detta – eller kommer en ny omgång av nedskärningar efter coronan?

Av , , 8 kommentarer 51

Vad vet Finland, Norge och Danmark som inte Sverige vet?
Du kan även passa på att bli medlem i Arbetarpartiet
Eller läsa bloggserien om pandemier med början 5/5
_________________________

Ingress:
detta blogginlägg bygger, delvis, på en text från en kompis till mig – en text på vilken jag byggde mitt inlägg den 29/4 på.

Det är dags att ställa frågan om vad Sveriges styrande kan lära av coronapandemin.
a) Skillnaderna i dödstal mellan Sverige och Nordens övriga länder (i förhållande till storleken på respektive lands befolkning) är en viktig utgångspunkt när det gäller vad det svenska samhället kan lära av coronapandemin.
b) Sjukvårdssystemets kapacitet och taket för sjukvårdssystemets kapacitet – både i förhållande till befolkningens storlek samt i förhållande till antalet sjuka och speciellt antalet svårt sjuka – är en annan viktig utgångspunkt för vad samhället kan lära av coronapandemin.

Låt mig utveckla det sistnämnda.

* Då pandemin bröt ut hade Sverige minst antal sjukvårdsplatser i hela EU – sett i förhållande till storleken på landets befolkning,
* Politikerna i Sverige hade dessutom, sedan 1993, avvecklat sju av åtta respiratorer – samt en mängd annan skyddsmaterial!

Konsekvensen av årtionden av nedskärningar inom sjukvården i Sverige innebar att kapacitetstaket var mycket lägre än det hade behövt vara vid coronapandemins utbrott! Jag vill ta detta som utgångspunkt när det gäller de lärdomar som samhället kan dra av coronapandemin.

 

Del ett
Sjukvårdssystemets kapacitetstak kan, naturligtvis, inte jämföras med om en biltillverkare har slagit i kapacitetstaket. Om så sker kan inte biltillverkaren tillgodose en ökad efterfrågan på bilar. Men de potentiella bilköparna som utgör marknaden (efterfrågan) dör inte av att biltillverkningen slagit i kapacitetstaket. De potentiella köparna har möjlighet att köra vidare med sin gamla bilen en tid – eventuellt efter en reparation. Detsamma gäller om efterfrågan överstiger produktionen av en ny modell av mobiltelefoner. Ingen som blir utan den senaste modellen dör. Det går att ringa ytterligare någon tid med den äldre modellen.

Men det förhåller sig naturligtvis helt annorlunda när det gäller om ifall sjukvården närmar sig sitt kapacitetstak. Och detta är vad som har skett i samband med coronapandemin. Antalet svårt sjuka har närmat sig sjukvårdens kapacitetstak.

Socialstyrelsen har därför tvingats ta fram nya riktlinjer för hur prioriteringar skall göras inom sjukvården.
Detta för att personalen inom sjukvården ska stå redo om antalet respiratorer och intensivvårdsplatser inte räcker till alla som insjuknar i coronaviruset. Den nya skriften från Socialstyrelsen heter ”Nationella principer för prioriteringar inom intensivvård under extraordinära förhållanden” och publicerades under slutet av mars i år. Det var kombinationen av coronapandemin och det låga kapacitetstaket inom sjukvården som tvingade fram denna skrift – enligt min uppfattning. Skriften i fråga finns att läsa på Socialstyrelsens hemsida.

 

Del två
Av skriften framgår att intensivvård vid en bristsituation ska reserveras för patienter som har störst chans att överleva. Sjukvården ska inte bry sig om patientens kronologiska ålder, men väl patientens biologiska ålder. Detta kan också beskrivas som patientens förmåga att klara av intensivvård och leva vidare efter vården. Detta kan innebära att en äldre, men mindre sjuk, patient kan få vård före en yngre och svårt sjuk patient. Den biologiska åldern skall bedömas genom att man väger samman a) hur sjuk patienten är för tillfället, b) om patienten har några andra kroniska sjukdomar, c) med den kronologiska åldern.

I skriften framgår att patienter med ”systemsjukdomar med påtaglig funktionell begränsning” skall nedprioriteras.

 

Del tre
Dessa nya principer innebär ett avsteg från en grundläggande princip i svensk sjukvård.
I normala fall ges intensivvård till alla svårt sjuka personer, även till de som har en låg sannolikhet att överleva. Det är först när hoppet om överlevnad är helt ute, eller när behandlingen bedöms ge för mycket obehag och komplikationer i förhållande till nyttan, som behandlingen avslutas. (Behandling kan även utebli om en patient själv tackar nej till intensivvård).

De nya principerna innebär att patienter skall bedömas mot andra patienter och att de med minst chans att överleva blir utan intensivvård. Det blir sjukvårdspersonalens uppgift att välja – och att välja bort.

Riktlinjerna understryker att samhällets insatser mot Coronaepidemin liknar ett krigstillstånd, där samhällets tidigare principer sätts ur spel. För att de värsta valen skall kunna undvikas krävs att smittspridningen minimeras samt att, som Socialstyrelsen skriver, samhället uttömmer ”alla möjligheter att öka de intensivvårdsresurser det rör sig om”.

Del fyra
I normala fall är det den enskilda patientens BEHOV som står i centrum när beslut tas om intensivvård eller inte.
Men innebörden av att Sverige hade sänkt sjukvårdens kapacitetstak så mycket – genom att landet hade minst antal sjukvårdsplatser per capita inom hela EU och samtidigt gjort sig av med sju av åtta respiratorer – då pandemin bröt ut innebar ett avsteg från detta (att den enskilda patientens BEHOV ska stå i centrum).

Vi vill alla ha duktiga läkare både då det handlar om medicinska kunskaper och vad gäller etiska frågor. Detsamma gäller den övriga sjukvårdspersonalen. Men ingen vill att läkarna ska behöva spela gud.
Detta genom att läkarna tvingas avgöra vilka som ska få en chans att leva vidare genom att läggas in på en intensivvårdsplats med respirator – eller inte få denna chans.
Minst av allt läkarna själva.

Del fem
Det som hänt är att årtionden av nedskärningar och uteblivna satsningar inom sjukvården – samt en rent destruktiv förstörelse av beredskapslager inklusive respiratorer och annan viktig skyddsutrustning samt läkemedel – hade sänkt sjukvårdens kapacitetstak så mycket i samband med coronapandemins utbrott att Sverige rört sig mot den gräns där sjukvårdens personal riskerat att tvingats välja mellan vilka som ska ska få en chans att leva – och inte få denna chans. Och ett sådant val strider mot en av de grundläggande principerna i svensk sjukvård!

Det är oförlåtligt att nedskärningarna bidragit till att det svenska samhället närmat sig denna gräns.
Jag skriver bidragit. För naturligtvis utgör Coronapandemin, säsongsinfluensan samt andra sjukdomar och olycksfall andra, avgörande, delar i dagens situation.

Men alla diskuterar coronapandemin. Med rätta. Jag vill här sätta fokus på sjukvårdens kapacitetstak. Dessa två samverkar naturligtvis när det gäller att utvecklingen har rört sig mot den gräns där sjukvårdens personal riskerar att tvingas avgöra vem ska ska få en chans att leva vidare genom att tilldelas en intensivvårdsplats med respirator. Och vem som inte ska få denna chans. Och att det svenska samhället verkligen närmat sig denna gräns visar Socialstyrelsens nya skrift: ”Nationella principer för prioriteringar inom intensivvård under extraordinära förhållanden”.

En skrift med nya principer som innebär att patienter skall bedömas mot andra patienter och att de med minst chans att överleva blir utan intensivvård. Det blir sjukvårdspersonalens uppgift att välja – och att välja bort.

 

Avslutning
Det måste nu inledas en diskussion inför framtiden som bokstavligen handlar om liv eller död.
Diskussionen måste handla om ifall den punktvisa upprustning som har skett inom sjukvården ska utgöra början på en fortsatt, långsiktig,  upprustning av sjukvården – i väntan på nästa pandemi – samt för en allmän förbättring av situationen för personal och patienter?
Eller om samma sorts politiker som skurit ned i sjukvården under årtionden ska få återta kommandot? Och därmed inleda en andra nedrustning av sjukvården – som kommer att prägla framtiden.

Utgångspunkten skulle kunna vara hur personal, patienter, anhöriga – och vi som sannolikt kommer att bli patienter – vi vill ha det. Vi kan konkretisera frågeställningarna genom att ställa följande frågor:
* ska framtidens semestrar lösas på samma sätt som årets när det gäller sjukvårdspersonalen,
* hur ska puckeln av uppskjutna operationer och undersökningar, som pandemin resulterat i arbetas bort?

Med mer resurser – eller med mindre?

Återigen: Ska vi bygga vidare på den punktvisa upprustning av sjukvården som har tvingats fram av coronapandemin?
Eller ska vi acceptera ett andra varv av nedskärningar den dagen som coronapandemin är över?

 

 

 

8 kommentarer

Umeå kommun måste skjuta på beslutet om nästa års budget – för bättre beslutsunderlag, ökat tryck på regeringen samt av demokratiska skäl

Av , , Bli först att kommentera 73

Ingress
Om Umeå kommunfullmäktige antar budgeten för nästa år redan i juni, om 2 månader, begås ett allvarligt politiskt fel. Det finns en rad tungt vägande skäl till att anta budgeten för nästa år efter sommaren. Låt mig nämna några:

* Osäkra prognoser:
Prognoserna för den svenska, exportberoende, ekonomin är ytterst osäkra. Den senaste prognosen från Konjunkturinstitutet (KI) är från april i år. Enligt KI-prognosen kommer den svenska BNP-tillväxten att falla med hela 7,0 procent i år. (Nedgången vid den förra recessionen för drygt tio år sedan var långt mindre). Detta innebär att värdet av de varorna och tjänster som produceras i Sverige 2020 förväntas minska med hela 7,0 procent. Vi kan även säga att ekonomin förväntas krympa med hela 7,0 procent. Detta leder naturligtvis till bland annat:
a) korttidspermitteringar,
b) en kraftigt ökande arbetslöshet från en redan mycket hög nivå,
c) att planerade anställningar uteblir!

När det gäller arbetslösheten uppger Konjunkturinstitutet (KI) att arbetslösheten i Sverige, i år, förväntas att öka från redan mycket höga 6,8 procent till över elva procent – i basscenariot. Men KI har även ett ”alternativt” scenario. I detta beräknas arbetslösheten nå över 14 procent! Om så skulle ske innebär detta varken mer eller mindre en katastrof och kommer sannolikt att leda till en permanent hög arbetslöshet i Sverige.

Här måste två kommentarer göras. För det första: Oavsett vilket av dessa två scenarier som slår in innebär detta en rekordhög arbetslöshet – vilket minskar samhällets inkomster och ökar dess utgifter. För det andra: Detta visar hur osäkra prognoserna är för en liten exportberoende ekonomi som den svenska.

Dessa osäkra prognoser utgör det första skälet till att Umeå kommun, absolut inte, bör ta en budget för nästa år redan i juni, om två månader, utan måste vänta med att anta budgeten för 2021 till i höst.

* Eventuella tillskott till kommunerna från regeringen
Den 2 april i år meddelade regeringen att den skulle tillskjuta 15 miljarder kronor extra till Sveriges kommuner och regioner (landsting) för detta år. Dessutom skulle 12,5 miljarder skjutas till för året 2021. Detta p g a coronakrisen.

Regeringens stora budgetproposition kommer att läggas den 21 september. Vanligtvis brukar nyheter i denna budget, som eventuella extra pengar till kommuner och regioner, börja läcka ut under Almedalsveckan. I år blir det sannolikt ingen sådan vecka. Men medvetna läckor tar sig, naturligtvis, ut även andra vägar.

Detta är det andra skälet till att Umeå kommun absolut inte bör anta en budget för nästa år redan i juni. De budgetmässiga förutsättningarna kan komma att förändras även genom nya tillskott från regering och riksdag.

Arbetarpartiet vill dessutom att tiden, från och med igår och fram till dess att regeringens stora budgetproposition läggs fram den 21 september, ska användas för att trycka på regeringspartierna (S och MP) för att det ska tillskjutas mer pengar till, bland annat, regionernas sjukvård och kommunernas omsorger. Det bästa vore om Socialdemokraterna i Umeå ställde sig i spetsen för ett sådant initiativ. Det är deras stats- och finansministrar.

* Även demokratiska skäl talar mycket starkt för att budgeten ska antas efter sommaren
De starka demokratiska skäl som talar för att beslutet om Umeå kommuns budget måste skjutas upp till hösten – precis som skedde både 2013 och 2014 – består bland annat av två faktorer:
Ett faktor som har med demokrati att göra handlar om att partierna i fullmäktige ska veta vad de gör! Finns det bättre beslutsunderlag till hösten måste detta beslutsunderlag inväntas. Jag syftar på prognoserna rörande pandemin och ekonomi-arbetslöshet-skatteinkomster; jag syftar på kunskap om ifall blir det kommer mer pengar från regeringen – eller inte mer pengar från regeringen.
Den andra demokratiska faktorn handlar om möjligheterna att diskutera fram en budget på ett anständigt sätt.
Dels inom partierna. Dels mellan partiernas olika företrädare, både före beslutet i fullmäktige och under själva budgetdebatten i fulllmäktigesalen. Kontakterna, både inom och mellan partierna, tar längre tid idag. Och det är inte acceptabelt att, med berått mod, planera att debattera budgeten för nästa år med en halverad styrka i fullmäktige. Eller via videolänk. Denna budget berör långt över
tiotusen anställda individer och berör hela Umeås befolkning.

Det vore, varken mer eller mindre, ett övergrepp på beslutsprocessen att inte skaffa sig bästa det bästa tänkbara beslutsunderlaget samt ta den tid på sig som den demokratiska processen behöver.

I grunden handlar det om en förståelse, eller brist på förståelse, för vad en budget betyder !
Budgeten utgör Umeå kommuns handlingsprogram för minst ett år framåt när det gäller driftskostnaderna (främst personalen) och för flera år framåt när det gäller investeringarna (exempelvis utbyggnad av skolor och förskolor samt äldreboenden). Budgeten är inte någon förbannad ”värdegrund” (alltså ett ”tyckande” om än det ena, än det andra) varav det finns för många i kommunen – vilket brukar förvandla dessa till ett bibliotek av kostsamma hyllvärmare.

Budgeten är alltså kommunens verkliga handlingsprogram – det viktigaste styrdokumentet. Detta handlingsprogram ska enligt lag följas – även om lagen nu, av begripliga skäl, blir mer och mer töjbar – och alla anställda har under årtionden tvingas att arbeta allt hårdare för att klara av allt mer på allt kortare tid. Detta för att hålla ”budgetramen”.

Känner läsaren igen begreppet?

Budgetramen betyder att många har fått arbetsskador på grund av en för trång budgetram – i kombination med ett för litet personalinflytande. Därför måste just dessa, så viktiga, budgetramar inte ”göras bort” före sommaren – utan de måste diskuteras under den tid som behövs. Allt annat är att göra våld på budgetprocessen.

Om budgetprocessen undermineras – genom osäkra underlag och en inskränkt debatt – kan detta betyda följande:
a) att möjligheten för vissa partier – som anser att det aldrig varit viktigare att fokusera på de lagstadgade basverksamheterna – att enas kommer att inskränkas,
b) möjligheten att ett budgetförslag – präglat av brist på krismedvetenhet, innehållande nya skrytprojekt – som drabbar personalen extra hårt antas av kommunfullmäktige.

Så även tunga demokratiska skäl talar för att Umeå kommun ska vänta med att anta budgeten för 2021 till i höst. Arbetarpartiet kommer att göra allt vad det kan för att bekämpa varje försök att ”göra bort”  nästa års budget redan i juni.

PS.
* År 2013 antog inte Umeå kommunfullmäktige budgeten för 2014 förrän i slutet på oktober. År 2014 antog inte heller fullmäktige budgeten för år 2015 förrän efter sommaren (den 25 augusti).
* Skälet till att kommunen sköt upp budgetbesluten dessa år var att de två styrande partierna i Umeå inte kom överens!
* I år är skälen att skjuta upp beslutet om nästa års budget oändligt (alldeles förbannat) mycket tyngre. Det handlar om behovet av säkrare prognoser, eventuella besked om extrapengar till kommuner och regioner samt om den demokratiska processen.
* Lagen säger att kommunen kan vänta med att anta budgeten för 2021 till slutet på november – om så skulle vara nödvändigt!
* Vad krävs det mer för att skjuta upp budgetbeslutet för 2021 till efter sommaren?
* Vad krävs det mer för att Umeå ska göra som exempelvis Skellefteå, där Socialdemokraterna också styr, och skjuta upp budgetbeslutet till i höst?
DS.

 

Statistik över antalet smittade, avlidna och tillfrisknade i coronaviruset

Det finns endast sex länder i världen som har högre dödstal än Sverige
Detta i förhållande till storleken på ländernas befolkning. Uppgifterna kommer från Worldometers. I tabellen nedan har jag räknat bort San Marino, Andorra, Isle of Man och Sint Maarten då dessa länder/territorier har under 100 000 invånare.
Danmark, Norge och Finland har långt färre döda än Sverige. Även USA, som har det största antalet dödsfall i världen, har färre avlidna sett till befolkningens storlek än Sverige.

Se den tragiska listan över de stater som har flest döda i världen i förhållande till storleken på sin befolkning nedan:

1. Belgien: 720 avlidna per 1 miljon invånare
2. Spanien: 553 avlidna per 1 miljon invånare
3. Italien: 491 avlidna per 1 miljon invånare
4. United Kingdom: 443 avlidna per 1 miljon invånare
5. Frankrike:
395 avlidna per 1 miljon invånare
6. Nederländerna:
304 avlidna per 1 miljon invånare
7. Sverige:
291 avlidna per 1 miljon invånare
8. Irland:
278 avlidna per 1 miljon invånare
* USA: 223 avlidna per 1 miljon invånare
* Danmark:
87 avlidna per 1 miljon invånare
* Tyskland: 86 avlidna per 1 miljon invånare
* Österrike:
68 avlidna per 1 miljon invånare
* Finland: 45 avlidna per 1 miljon invånare
* Norge:
40 avlidna per 1 miljon invånare

Källa: Worldometers (6 maj kl 22.00)


Statistiken globalt 5 maj
* 212 länder och territorier samt 2 internationella transportmedel är drabbade
* 3 802 230 människor har bekräftats smittade
* 263 087 har bekräftats avlidna
* 1 285 716 har bekräftats tillfrisknade

Källa: Worldometers (6 maj kl 22.00)


Sverige totalt
bekräftade smittfall:         23 918
bekräftade avlidna:            2 941
bekräftade tillfrisknade:      4 074

Källa: Folkhälsomyndigheten 6 maj

Spridningen av coronasmittan i Västerbotten
Måndag 6 april:              123 bekräftade smittfall, 1 avliden
Lördag 11 april:              181 bekräftade smittfall, 5 avlidna
Lördag 18 april:              230 bekräftade smittfall, 10 avlidna
Lördag 25 april:              284 bekräftade smittfall, 13 avlidna
Lördag 2 maj:                 327 bekräftade smittfall, 15 avlidna
Onsdag 6 maj:               336 bekräftade smittfall, 17 avlidna

Källa: Folkhälsomyndigheten den 6, 11, 18, 22 och 25 april, 2 maj samt 6 maj

Bli först att kommentera

Ryska snuvan 1889 var den första pandemi som kartlades relativt noggrant i Sverige. Stadsfullmäktige i Umeå fick ställa in pga sjukfrånvaro!

Av , , 1 kommentar 45

Vad vet Finland, Norge och Danmark som inte Sverige vet?
Titta på den uppdaterade listan över de tragiska dödstalen

Passa även på att bli medlem i Arbetarpartiet
_________________________

 

Presentation av bloggserie
Det pågår en debatt i många länder om hur dagens coronapandemi ska bekämpas.
Ett av dessa länder är Sverige. Denna debatt är inte lätt – men den måste föras. Skillnaderna i dödstal i förhållande till befolkningens storlek mellan Sverige och de övriga länderna i Norden är ett exempel på varför denna debatt är nödvändig. Jag vill att mina läsare ska kunna följa denna debatt utifrån en högre kunskapsnivå. Jag ska därför försöka göra en översiktlig beskrivning av fem tidigare pandemier. Jag har huvudsakligen baserat mig på en omfattande artikel/arbete i Läkartidningen (nr 8/2007) skriven av Fredrik Elgh, professor och överläkare i virologi vid Norrlands Universitetssjukhus. Äras den som äras bör. Kompletterande källor är WHO, engelska Wikipedia samt en journalstudie från Uppsala Universitet rörande Asiaten. Eventuella missuppfattningar och felaktigheter faller helt på mitt ansvar och inte på någon annan.

Ingress
De fem tidigare pandemier det handlar om är Ryska snuvan som bröt ut 1889, Spanska sjukan 1918, Asiaten 1957, Hongkong-influensan 1968 samt Svininfluensan 2009.
Dessa är de fem mest omfattande pandemierna i modern tid. Jag har delat in varje pandemi i tre delar. I den första delen beskriver jag hur smittan startade, dess spridning och omfattning samt storleken på befolkningen i världen vid tidpunkten för pandemin. I det andra stycket beskriver jag ungefär samma sak fast för Sveriges del. Där tar jag även upp smittans dödlighet i Sverige. I det tredje stycket har jag försökt beskriva samhällets förberedelser och motåtgärder. Jag har slutligen försökt beskriva hur samhällets funktioner påverkades. Det handlar främst om sjukvården men i viss mån även samhället i stort.

Jag vill påminna om att jag inte bygger detta på någon egen forskning utan huvudsakligen baserar mig på Fredrik Elghs artikel/arbete i Läkartidningen nr 8/2007. Jag vill också påminna om att eventuella missförstånd och felaktigheter helt och hållet faller på mig.

Alltså: Det är mycket som tyder på att Sveriges strategi i kampen mot den senaste pandemin (coronaviruset) sticker ut i förhållande de flesta andra länder. Detta är inte första gången som Sverige sticker ut. I samband med flyktingåret 2015 avvek Sveriges asylpolitik från de övriga 27 EU-ländernas. Sverige är också ett av få länder som inte har en lagstiftning som gör det möjligt att lagföra personer som har deltagit i IS-kalifatets grymheter.

Den diskussion som har uppstått i Sverige i samband med SARS-CoV-2 (coronaviruset) följer två linjer: dels handlar det om vilka beslut som fattas av myndigheter och regering i Sverige, dels handlar det om varför besluten skiljer sig från besluten i så många andra länder. En av de ambitioner jag har med denna översiktliga beskrivning är att göra det möjligt för läsaren att jämföra Sveriges tidigare agerande i samband med pandemier med dagens agerande.

 

Del ett: Ryska snuvan 1889-92
Den s.k. ryska snuvan upptäcktes år 1889 i Uzbekistan. Utbrottet startade i maj och varade till i augusti. Pandemin spred sig först till hela Ryssland och därefter vidare till alla delar av Europa. Pandemin spred sig därefter till Amerika, Afrika och Asien. Totalt beräknas ungefär en miljon människor ha dött i denna pandemi. Som en jämförelse kan nämnas att det vid denna tid fanns ungefär 1,5 miljarder människor i världen.

Sverige drabbades i slutet av november 1889. Det första influensautbrottet verkar ha skett i Vaxholm utanför Stockholm. Uppåt 60 procent av Sveriges befolkning, som då uppgick till ca 4,8 miljoner människor, förmodades ha drabbats. Den mest intensiva perioden varade under fyra till sex veckor. Det övervägande antalet fall av influensa verkar ha varit lindriga. Någon statistik där dödligheten i pandemin kunde beräknas fanns inte. Men ”förste stadsläkaren” i Stockholm räknade ut att dödligheten i staden var 2,5 gånger högre än normalt under perioden för ”ryska snuvan”. En dödsorsak var lunginflammation. Det fanns en påtaglig överdödlighet för de som hade underliggande sjukdomar. Förste stadsläkaren nämner särskilt tuberkulos (TBC).

Sjukdomen spreds med största sannolikhet via transportvägarna. Tågpersonalen var ofta de första som insjuknade runt om i Sverige. Samhället i stort verkar inte ha påverkats nämnvärt av pandemin. Däremot drabbades militära anläggningar och brandkårspersonal. Även andra ställen där det fanns mycket folk på en begränsad yta verkar ha drabbats. Många elever blev sjuka, men den relativt ofarliga karaktären på viruset gjorde att inga skolor stängdes i Stockholm. Däremot stängdes skolorna i exempelvis Kristianstad, Härnösand och Piteå.

I Umeå kunde inte stadsfullmäktige sammanträda p.g.a. för stor sjukfrånvaro!! Och i en rapport från landsbygden runt Umeå berättas att det vanligaste symptomet var bronkit (luftrörskatarr).

 

Statistik över antalet smittade, avlidna och tillfrisknade

Det finns endast sex länder i världen som har högre dödstal än Sverige
Detta i förhållande till storleken på ländernas befolkning. Uppgifterna kommer från Worldometers. I tabellen nedan har jag räknat bort San Marino, Andorra, Isle of Man och Sint Maarten då dessa länder/territorier har under 100 000 invånare.
Danmark, Norge och Finland har långt färre döda än Sverige. Även USA, som har det största antalet dödsfall i världen, har färre avlidna sett till befolkningens storlek än Sverige.

Se den tragiska listan över de stater som har flest döda i världen i förhållande till storleken på sin befolkning nedan:

1. Belgien: 692 avlidna per 1 miljon invånare
2. Spanien: 548 avlidna per 1 miljon invånare
3. Italien: 481 avlidna per 1 miljon invånare
4. United Kingdom: 423 avlidna per 1 miljon invånare
5. Frankrike:
386 avlidna per 1 miljon invånare
6. Nederländerna:
302 avlidna per 1 miljon invånare
7. Sverige:
283 avlidna per 1 miljon invånare
8. Irland:
267 avlidna per 1 miljon invånare
* USA: 211 avlidna per 1 miljon invånare
* Danmark:
87 avlidna per 1 miljon invånare
* Tyskland: 83 avlidna per 1 miljon invånare
* Österrike:
67 avlidna per 1 miljon invånare
* Finland: 44 avlidna per 1 miljon invånare
* Norge:
39 avlidna per 1 miljon invånare

Källa: Worldometers (5 maj kl 15.30)


Statistiken globalt 5 maj
* 212 länder och territorier samt 2 internationella transportmedel är drabbade
* 3 671 540 människor har bekräftats smittade
* 253 218 har bekräftats avlidna
* 1 211 131 har bekräftats tillfrisknade

Källa: Worldometers (5 maj kl 15.30)


Sverige totalt
bekräftade smittfall:         23 216
bekräftade avlidna:           2 854
bekräftade tillfrisknade:    4 074

Källa: Folkhälsomyndigheten 5 maj

Spridningen av coronasmittan i Västerbotten
Måndag 6 april:              123 bekräftade smittfall, 1 avliden
Lördag 11 april:              181 bekräftade smittfall, 5 avlidna
Lördag 18 april:              230 bekräftade smittfall, 10 avlidna
Lördag 25 april:              284 bekräftade smittfall, 13 avlidna
Lördag 2 maj:                 327 bekräftade smittfall, 15 avlidna
Tisdag 5 maj:                  332 bekräftade smittfall, 16 avlidna

Källa: Folkhälsomyndigheten den 6, 11, 18, 22 och 25 april, 2 maj samt 5 maj

1 kommentar

Arbetarpartiets 1 Maj-manifestation – med säkerhetsavstånd. Ett stöd till vård-och omsorgspersonalen. Se bilder. Plus ny statistik om corona

Av , , Bli först att kommentera 61

De umebor som tagit sig ned till Rådhustorget under fredagen möttes av en något annorlunda manifestation på 1 maj arrangerad av Arbetarpartiet. Med en medveten marginal så att manifestationen höll sig under 50 personer hölls två appeller. De cirka 30 personer som deltog, som publik eller som talare / konferencier, stod vid varsin röd kon. Det var två meters lucka som gällde för alla: till vänster, till höger, framåt och bakåt.

Dessutom stod deltagarna i manifestationen innanför en avspärrning som kompletterats med skyltar på vilka texten ”Stoppa corona – håll avstånd” kunde läsas. Polistillstånd fanns.

I det första av de två anförandena underströk talaren hur stolt hon var över det självuppoffrande arbete som hennes arbetskamrater inom sjukvård har utfört med sin egen hälsa som insats. Detsamma gällde även för personalen inom äldreomsorgen och övriga omsorger. Talaren tog sedan upp behovet av stöd, från det övriga samhället, för att personalen ska kunna ta ut en nödvändig semester. Detta är ett måste för att personalen ska orka arbeta vidare. Det handlar även om att klara av den ”puckel” av uppskjutet arbete, bland annat i form av provtagning, analyser och operationer, som blivit ett av resultaten av att coronapandemin slagit så hårt mot samhället och dess medborgare.

Den andre talaren fokuserade på den samhällskris som coronapandemin utlöst genom dess djupgående effekter på ekonomin. Arbetslösheten var redan hög, bland annat i Sverige, och den ekonomiska tillväxten var avtagande då coronasmittan bröt ut. Det som nu hotar i många länder är massarbetslöshet – om inte det sker en radikal omläggning av politiken.

Mötesdeltagarna, och de som lyssnade på avstånd, nåddes även av budskapet att sjukvård och omsorger måste rustas upp så att samhället står bättre förberett inför nästa pandemi. För medborgarna måste tyvärr räkna med att att nya pandemier kommer att drabba samhället.

Konferencieren både öppnade och avslutade genom att betona att mötet dels syftade till att betona behovet av resurser till kampen för folkhälsan och för att förebygga massarbetslöshet, dels skulle ses som ett sätt att understryka allvaret i de säkerhetsföreskrifter som gäller i samhället idag.

 

PS. Bilderna är fria att användas av socialdemokraten Alejandro Caviedes samt Ulrika Edman (V). DS.

 

Statistik över antalet smittade, avlidna och tillfrisknade

Det finns endast sex länder i världen som har högre dödstal än Sverige
Detta i förhållande till storleken på ländernas befolkning. Uppgifterna kommer från Worldometers. I tabellen nedan har jag räknat bort San Marino, Andorra, Isle of Man och Sint Maarten då dessa länder/territorier har under 100 000 invånare.
Danmark, Norge och Finland har långt färre döda än Sverige. Även USA, som har det största antalet dödsfall i världen, har färre avlidna sett till befolkningens storlek än Sverige.

Se den tragiska listan över de stater som har flest döda i världen i förhållande till storleken på sin befolkning nedan:

1. Belgien: 670 avlidna per 1 miljon invånare
2. Spanien: 537 avlidna per 1 miljon invånare
3. Italien: 475 avlidna per 1 miljon invånare
4. United Kingdom: 414 avlidna per 1 miljon invånare
5. Frankrike:
379 avlidna per 1 miljon invånare
6. Nederländerna:
291 avlidna per 1 miljon invånare
7. Sverige:
264 avlidna per 1 miljon invånare
8. Irland:
260 avlidna per 1 miljon invånare
* USA: 204 avlidna per 1 miljon invånare
* Danmark:
82 avlidna per 1 miljon invånare
* Tyskland: 81 avlidna per 1 miljon invånare
* Österrike:
66 avlidna per 1 miljon invånare
* Finland:40 avlidna per 1 miljon invånare
* Norge:
39 avlidna per 1 miljon invånare

Källa: Worldometers (3 maj kl 10.00)


Statistiken globalt 3 maj
* 210 länder och territorier samt 2 internationella transportmedel är drabbade
* 3 497 006 människor har bekräftats smittade
* 244 874 har bekräftats avlidna
* 1 126 227 har bekräftats tillfrisknade

Källa: Worldometers (3 maj kl 10.00)


Sverige totalt
bekräftade smittfall: 22 082
bekräftade avlidna:    2 669

Källa: Folkhälsomyndigheten 2 maj

Spridningen av coronasmittan i Västerbotten
Måndag 6 april:              123 bekräftade smittfall, 1 avliden
Lördag 11 april:              181 bekräftade smittfall, 5 avlidna
Lördag 18 april:              230 bekräftade smittfall, 10 avlidna
Lördag 25 april:              284 bekräftade smittfall, 13 avlidna
Lördag 2 maj:                327 bekräftade smittfall, 15 avlidna

Källa: Folkhälsomyndigheten den 6, 11, 18, 22 och 25 april samt 2 maj

Bli först att kommentera

Droghandeln fortsätter och antalet offer för skjutningar ökar – trots ”rimfrost” och coronapandemin ! Plus senaste coronastatistiken

Av , , Bli först att kommentera 59

Det som håller ihop landet är samhällskontraktet.
Det innebär att knegarna ska jobba, betala skatt och sköta sig.
Motprestationen ska bestå av sjukvård, utbildning, säkerhet och anständig inkomst.
Men samhällskontraktet befinner sig i upplösning – detta sedan mer än ett årtionde.
Rekordhög arbetslöshet, inkomstskillnader som aldrig varit större sedan SCB började mäta.

Överhetens motprestation uteblir – vi tvingas lära om skjutningar och sprängningar
Parallella samhällsstrukturer växer – hedersförtryck, islamism, organiserad brottslighet.
Regeringar från alla block har ansett att landet utgör ett undantag och vägrar
driva en asyl-, arbetskrafts- och anhöriginvandring i takt med övriga EU-länder.
Därför var naturligtvis landets integrationspolitik dömd att misslyckas.
Och samhället befann sig därför redan i upplösning då coronan slog till.
Detta virus som slår så hårt mot folkhälsan och ekonomin.
Det är endast en tidsfråga innan samhällskontraktet rämnar.

Nya röster med nya budskap kommer att få åhörare
.
Arbetarpartiet är en ny röst med flera nya budskap.
Men nya röster måste eftersträva samarbete.
Nya röster bör känna sina starka sidor väl.
Men ännu mer sina begränsningar.
________

 

Polisens insats mot den grova kriminaliteten kallas ”rimfrost”. Och vi känner alla till coronapandemin. Men varken operation rimfrost eller coronapandemin verkar imponera på de som gjort kriminalitet till sitt yrke – de yrkeskriminella. SVT Nyheter kan berätta att handeln med droger fortsätter. Och antalet skjutningar till och med ökar.

Polisens statistik ger följande bild av läget från 1 januari – 15 april:

* det har sammanlagt dött 15 personer i skjutningar – samma antal som ifjol,
* skjutningarna är 86 till antalet – vilket är fem fler än i fjol,
* antalet skadade är 32 – vilket är åtta fler än ifjol.

(TT)

Någon kanske stirrar sig blind på siffrorna och tycker att skillnaderna inte är så stora.
Men detta är ett misstag.
Det som kunde förväntas är att polisens operation ”rimfrost”, tillsammans med coronapandemin, borde ha lett till en påtaglig minskning – av droghandeln, av antalet skjutningar och av antalet offer för dessa skjutningar.

Men så är alltså inte fallet.

Tyvärr.

Statistik över antalet smittade, avlidna och tillfrisknade

Det finns endast sex länder i världen som har högre dödstal än Sverige
Detta i förhållande till storleken på ländernas befolkning. Uppgifterna kommer från Worldometers. I tabellen nedan har jag räknat bort San Marino, Andorra, Isle of Man och Sint Maarten då dessa länder/territorier har under 100 000 invånare.
Danmark, Norge och Finland har långt färre döda än Sverige. Även USA, som har det största antalet dödsfall i världen, har färre avlidna sett till befolkningens storlek än Sverige.

Se den tragiska listan över de stater som har flest döda i världen i förhållande till storleken på sin befolkning nedan:

1. Belgien: 665 avlidna per 1 miljon invånare
2. Spanien: 531 avlidna per 1 miljon invånare
3. Italien: 463 avlidna per 1 miljon invånare
4. United Kingdom: 394 avlidna per 1 miljon invånare
5. Frankrike:
373 avlidna per 1 miljon invånare
6. Nederländerna:
286 avlidna per 1 miljon invånare
7. Sverige:
263 avlidna per 1 miljon invånare
8. Irland:
250 avlidna per 1 miljon invånare
* USA: 193 avlidna per 1 miljon invånare
* Danmark:
79 avlidna per 1 miljon invånare
* Tyskland: 79 avlidna per 1 miljon invånare
* Österrike:
65 avlidna per 1 miljon invånare
* Norge: 39 avlidna per 1 miljon invånare
* Finland: 39 avlidna per 1 miljon invånare

Källa: Worldometers (1 maj kl 17.00)


Statistiken globalt 1 maj
* 210 länder och territorier samt 2 internationella transportmedel är drabbade
* 3 334 245 människor har bekräftats smittade
* 235 187 har bekräftats avlidna
* 1 054 276 har bekräftats tillfrisknade

Källa: Worldometers (1 maj kl 17.00)


Sverige totalt
bekräftade smittfall: 21 520
bekräftade avlidna:    2 653

Källa: Folkhälsomyndigheten 1 maj

Spridningen av coronasmittan i Västerbotten
Måndag 6 april:              123 bekräftade smittfall, 1 avliden
Lördag 11 april:              181 bekräftade smittfall, 5 avlidna
Lördag 18 april:              230 bekräftade smittfall, 10 avlidna
Lördag 25 april:              284 bekräftade smittfall, 13 avlidna
Fredag 1 maj:                326 bekräftade smittfall, 15 avlidna

Källa: Folkhälsomyndigheten den 6, 11, 18, 22 och 25 april samt 1 maj

Bli först att kommentera