Den politiska fegheten i Sverige finns, kan förklaras och förstås.
Men måste bekämpas. Detta är vad jag och folk från vissa andra politiska läger gör.

Försvara yttrande- och tryckfriheten

 ____________________________

Ingress
Joe Biden kommer att bli USA:s nye president. Det räcker med att Biden tar hem någon av de tre delstaterna Georgia, Pennsylvania eller Nevada av de fem – i skrivande stund – ännu oräknade delstaterna nedan för att han ska vinna presidentvalet:

Georgia:           16 elektorsröster,
Nevada:              6     – ” –
Pennsylvania:   20     – ” –
Alaska:               3     – ” –
North Carolina: 15    –  ”  –

Källa: SVT

Dessa fem delstater är alltså fortfarande oklara. Just nu har Biden hela 264 elektorsröster. Han behöver endast ytterligare sex elektorsröster för nå upp till de 270 som krävs för att bli utsedd till USA:s 46 president. Det rösträkningen visar är att Joe Biden mycket sannolikt kommer att ta Georgia, Pennsylvania och Nevada. Och då når Biden upp till hela 306 elektorsröster vilket är över 50 fler än vad som krävs för att besegra Trump.

Del ett
Trump var först uträknad på förhand i årets presidentval. På själva valnatten verkade det däremot som om han, precis som 2016, hade en chans att vinna. Mot alla odds. Men de 100 miljoner poströster som avgivits på förhand, bl a på grund av coronaviruset, har generellt sett gynnat Biden. Denne har stadigt knappat in i de flesta av de delstater som fortfarande är oräknade.

Trenden är sådan att det ska hända någon exceptionellt för att inte Demokraterna ska ta hem segern och Joe Biden bli USA:s näste president. Den 46.

Trump har all rätt i världen att begära att rösterna ska räknas om i de delstater där valresultatet blir väldigt jämt. Faktum är att i vissa delstater räknas rösterna om, automatiskt, om resultatet blir väldigt jämt (skillnaden mellan de två kandidaterna blir under 0,5 procent). Georgia har inte denna bestämmelse. Men myndigheterna har, frivilligt, redan beslutat att räkna om rösterna för att det inte ska råda något tvivel om valutgångens legitimitet i denna delstat.

Del två
Trump har däremot inte rätten, moraliskt sett, att föra fram anklagelser om ett utbrett valfusk – utan bevis. Detta är att ta på sig ett enormt ansvar när det gäller risken för att våld ska bryta ut. Det är en sak att när en och annan privatperson uttalar sig utan bevis. Det är en annan sak när USA:s president kommer med anklagelserna. I den allra mest demokratiska av stater kan privatpersoner begå övertramp. Även i Sverige. Men det Donald Trump och hans närmaste påstår är att det har skett ett organiserat valfusk och detta i en sådan omfattning att det skulle kunna ändra HELA valutgången. Han talar alltså inte endast om valfusk som skulle kunna ändra valutgången i ett speciellt county eller ens i en speciell delstat. Detta blir tydligt genom att Trump bland annat sa ”they can try to steal the election from us” (L A Times) i sitt tal från Vita Huset i torsdags.

Även om Trump säger att valet ska avgöras i domstolar så riskerar effekten av hans, gång på gång, uttalade anklagelser om omfattande valfusk att leda till våld. Donald Trump kan helt enkelt inte vara omedveten om detta.

Det verkar som om Trump befinner sig i ett tillstånd av mental upplösning.

Han verkar helt enkelt inte klara av att förlora det enskilt viktigaste politiska ämbetet i världen. I vissa avseenden påminner Trumps agerande om den mentala upplösning som Richard Nixon verkar ha befunnit sig i strax före sin avgång 1974. Det finns naturligtvis även skillnader mellan Trump idag och Nixon 1974. Nixon tvingades avgå på grund av sin inblandning i Watergateaffären samt på grund av att han hade gått bakom ryggen på Kongressen genom att i hemlighet utvidga kriget i Vietnam till att även omfatta det dåvarande Kambodja. Men likheterna är tillräckligt stora. Det är sunt att vara orolig när en amerikansk president, i nederlagets stund, uttrycker sig på det sätt som Trump gör. Detta utan att presentera både många, konkreta och övertygande bevis.

Del tre
Men de som röstat på Trump ska inte blandas samman med Trump själv. De som röstat på honom 2016 och i år är inte alls någon ”Basket of deplorables”. Detta skandalösa och föraktfulla uttalande om Trumps väljare fälldes av det demokratiska partiets presidentkandidat Hillary Clinton under 2016 års valrörelse. Med detta menade Hillary Clinton att ”hälften” av Trumps väljare var ”rasistiska, sexistiska, homofoba, främlingsfientliga”. Det enda Clinton säger sig ångra med detta uttalande är att hon gick så högt som till ”hälften”. Det hör till saken att Trump fick 61,2 miljoner väljare för fyra år sedan och har, i skrivande stund, hela 70,5 miljoner väljare i årets presidentval!

Så varken smutskastning eller vedervärdiga uttalanden är något unikt för Donald Trump och hans närmaste. Hillary Clintons  uttalande för fyra år sedan förolämpade då alla som röstade på Trump samt deras familjer. Detta uttalande är inte glömt – liksom många andra och liknande från det politisk-byråkratisk-mediala Washington-etablissemang vars kandidat Hillary Clinton var – i presidentvalet 2016.

Men just nu framstår det, i mina ögon, som om Trump inte klarar av detta nederlag. Och jag anser att hans anklagelser om ett valfusk så omfattande att det skulle kunna avgöra hela valet riskerar att hetsa fram en situation som mycket väl kan leda till att vissa – anhängare av Trump eller inte anhängare av Trump – tar till våld på grund av dessa anklagelser.

Trumps nederlag i detta presidentval framstår som det mest ovärdiga slutet på ett presidentskap sedan Nixon tvingades att avgå för 46 år sedan.

Del fyra
Jag har försvarat Donald Trumps väljare mot det arbetarförakt som många av Trumps kritiker har visat. Ett av de tydligaste exemplen är Hillary Clintons uttalande om ”Basket of deplorables”. Men denna attityd av arbetarförakt har framförts av många. Både politiker, journalister och andra opinionsbildare. Och detta inte endast i USA utan även exempelvis i Sverige – oftast av folk som översätter sitt eventuella kunnande om politik i Europa till förhållandena i USA – något som inte är möjligt.

Men att vägra att stämma in i kören som vill idiotförklara de som röstar på Donald Trump är naturligtvis inte detsamma som att försvara Donald Trump och hans politik. I den onyanserade debatt som har förts, och som förs, under Trumps tid i Vita Huset verkar detta vara nödvändigt att betona. Men jag kan inte känna någon glädje över att Joe Biden, en representant för det amerikanska politiska-byråkratiska  Washington-etablissemanget, nu kommer att ta över som president. Han har definitivt rätten att ta över som president. Men jag anser inte att Biden och det demokratiska partiet har det som krävs för att på allvar ta itu med de väldiga klyftorna inom USA och den stadigt växande otryggheten för så många tio-tals miljoner amerikaner.

Låt mig påminna om att det var nära 32 procent av alla amerikaner som levde under den officiella fattigdomsgränsen under två månader eller mer åren 2009-2011. Detta under efterdyningarna av den djupa ekonomiska nedgången (recessionen) åren direkt innan. Och nu riskerar coronapandemin att åter skapa en djup ekonomisk nedgång – förutom att pandemin i sig själv har slagit hårt mot USA. Den har hittills skördat drygt 240 000 amerikaners liv.

Avslutning
Det är, enligt min uppfattning, politiskt oacceptabelt att låta ens motstånd mot Åkessons SD eller Marine Le Pens Nationell Samling resultera i att man stöder de politiker och partier som vill ha ytterligare EU-överstatlighet och som siktar på att bilda ett Europas Förenta Stater (exempelvis som Frankrikes president Emmanuel Macron). Ett Europas Förenta Stater kan nämligen endast bildas på ruinerna av dagens nationalstater som Sverige, Danmark, Finland, Tyskland, Italien, Spanien och Frankrike!

På samma sätt är det, enligt min uppfattning, politiskt oacceptabelt att låta ens motstånd mot Donald Trump leda till att man hamnar i knät på Washington-etablissemangets andra parti ”Demokraterna”. Det var detta parti som bland annat startade Vietnamkriget. Inrikespolitiskt har det demokratiska partiet innehaft presidentposten under totalt 28 år utan att ha tagit ett seriöst initiativ för att avskaffa den djupt anti-fackliga lagstiftning (Taft-Hartley) som röstades igenom 1946 och som partiet ursprungligen var emot!

Min uppfattning är att USA behöver en stridbar fackföreningsrörelse och ett arbetarparti baserat på denna rörelse. Bernie Sanders skulle nu kunna bryta med ”Demokraterna” och slutligen ta initiativet att bilda ett arbetarparti redan fyra år före nästa presidentval. Detta steg borde ha tagits för hundra år sedan – då det skedde i Europa.

God bless the American people.

Den politiska fegheten i Sverige finns, kan förklaras och förstås.
Men måste bekämpas. Detta är vad jag och folk från vissa andra politiska läger gör.

Försvara yttrande- och tryckfriheten

 ____________________________

Ingress
Den 29 okt publicerade jag ett inlägg där jag starkt ifrågasatte det beslut som Peter Vigren (S) tagit rörande gymnasieelverna. Peter Vigren är socialdemokratisk ordförande för Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i Umeå.

Den 19 oktober tog han, ensam, i sin egenskap som ordförande följande beslut: ”…att åter öppna upp gymnasieskolorna för ordinarie undervisning i skolans lokaler från och med vecka 45”.

Innebörden av detta beslut, som alltså togs av ordförande Vigren allena – utan de övriga tio ledamöterna i Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden – innebar att alla elever i Umeås kommunala gymnasieskolor återgick till undervisning i skolans lokaler från och med måndag den 2 november. Tidigare hade eleverna i årskurserna två och tre i Umeås gymnasieskolor haft distansundervisning varannan vecka. Detta på grund av risken för coronasmittan.

Ordförande Vigrens beslut riskerar att få långtgående konsekvenser för spridningen av coronasmittan i Umeå med kranskommuner.

Del ett
Spridningen av coronasmittan ökar nu rejält i länet och i landet. Under den senaste veckan har smittspridningen i Västerbotten ökat i en direkt oroväckande takt. Under helgen rapporterades nya ”rekordsiffror”. Hela 127 nya bekräftade smittfall kunde rapporteras under lördag, söndag och måndag! Dessutom kunde VK bland annat rapportera, under tisdagen, om ett coronautbrott på ett av Umeås gymnasier nämligen Dragonskolan. Detta precis efter att skolan, på ordförande Vigrens uppmaning, helt och hållet återgått till klassrumsundervisning.

Enligt VK har fyra elever i en klass insjuknat. Hela klassen får nu återgå till distansundervisning.

Även på riksplanet har nya ”rekord” slagits när det gäller antalet bekräftade smittfall. I fredags (30 oktober) rapporterades för första gången över 4 000 bekräftade smittfall. Detta under ett enda dygn. I en rad regioner börjar också antalet sjukhusvårdade patienter med coronasmitta öka. I Stockholm säger sjukvårdsdirektören att sjukvården håller på att ”tappa greppet” när det gäller antalet inlagda coronapatienter.

Del två
Ordförande Vigrens beslut – som han alltså fattade ensam – går på tvärs mot utvecklingen i övriga Sverige. Och i resten av Europa! I andra delar av Sverige – och i stora delar av Europa – införs nu nya restriktioner. I bland annat Storbritannien, Tyskland och Frankrike stängs återigen samhället ned för att bromsa smittspridningen. En rad svenska regioner – bland annat Skåne, Västra Götaland, Östergötland, Stockholm, Halland, Jönköping och Uppsala med över hälften av landets befolkning – har infört lokala restriktioner kallade ”Lokala allmänna råd”. Det rör sig bland annat om rekommendationer om att avstå från att vistas i inomhusmiljöer som butiker, köpcentrum, museer, bibliotek, badhus och gym. Ställen där många människor vistas samtidigt.

Enligt smittskyddsläkaren Stephen Stenmark vid Region Västerbotten, som intervjuats av VK, sker den största smittspridningen när människor umgås inomhus.
”Det gör vi på jobbet, när vi pluggar, när vi träffar vänner, när vi tränar tillsammans och inom familjen” sa Stephen Stenmark till VK.

När vi pluggar … !

Bara för att förekomma missförstånd.
Jag och övriga i Arbetarpartiet har aldrig varit för nedstängning av samhället som en övergripande strategi. Vi stöder den linje som WHO förespråkade i våras och som går ut på masstestning, smittspårning och isolering av de som smittats. Men vi är inte emot att samhället – eller delar av samhället som exempelvis gymnasieskolorna – håller stängt under en period fram till dess att metoden med masstestning, smittspårning och isolering har kommit igång. Ordentligt. Det är mot denna bakgrund umeborna ska se vår kritik.

Del tre
Men de som ska vara opposition i Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har ännu inte tagit bladet från munnen. Detta trots att ordförande Vigren går på tvärs emot utveckligen i övriga Sverige och Europa. Jag vill inte tro att denna tystnad betyder att även Robert Axebro, vice ordförande och centerpartist, ställer upp på ordförande Vigrens ansvarslösa beslut?

Centerpartiet är nämligen ett av de partier i Umeå kommunfullmäktige som tidigast tog coronapandemin på största allvar.

Ordförande Peter Vigrens beslut av den 19 oktober måste rivas upp. Och detta måste ske NU. Det vill säga idag, i morgon, under denna vecka. Det borde inte behövas några onödiga tragedier– bland eleverna på Umeås gymnasier. Det borde inte heller behövas några onödiga tragedier på andra institutioner i samhället genom en snabbare allmän smittspridning endast av det skälet att politikerna i Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har svårigheter med att förstå allvaret i situationen.

Avslutning
Jag anser att oppositionen inom Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden – som jag hoppas finns – kliver fram. Den ökade smittspridningen i samhället måste leda till åtminstone två diskussioner:
a) är det rätt att alla gymnasieelever som Umeå kommun ansvarar för har återgått till klassrumsundervisning på heltid. Speciellt mot bakgrund av coronautbrottet på Dragonskolan,
b) vad ska göras framöver?

Även om det är pinsamt för Vigren att tvingas återta sitt beslut, efter bara två veckor, är hälsan hos eleverna och risken för ökad takt i smittspridningen inom Umeå med kranskommuner viktigare än ordförande Vigrens prestige.

Någon måste förbanne mig ta ansvar för att begränsa smittspridningen. Ansvaret vilar bland annat på vice ordförande i Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Robert Axebro (C).

Även nämndens andre vice ordförande, Mariam Salem Nya Miljöpartiet i Umeå,
har ett stort ansvar. Nya MP regerar nämligen Umeå kommun
tillsammans med Socialdemokraterna.
De har en gemensam budget.

Den politiska fegheten i Sverige finns, kan förklaras och förstås.
Men måste bekämpas. Detta är vad jag och folk från vissa andra politiska läger gör.

Försvara yttrande- och tryckfriheten

 ____________________________

Ett nytt bestialiskt terrordåd genomfördes i torsdags i den franska staden Nice.
Det känns viktigt att alla umebor får veta att det hölls en manifestation på Rådhustorget i Umeå lördagen den 24 oktober. Manifestationen syfte var att ta avstånd från terrorism och att uppmana alla att stå upp för yttrandefriheten. Manifestationen syftade även till att hedra minnet av den franske läraren Samuel Paty. Denne mördades på det mest brutala sätt för att han hade undervisat sina elever om yttrandefriheten och dess värde.

Jag vill återigen betona att manifestation för en vecka sedan känns extra viktig att påminna om idag – efter det bestialiska dådet nu i torsdags vid en katedral i den franska staden Nice.

Talade på mötet gjorde Michel Gautier, Elmer Eriksson och Peder Westerberg. Konferencier var Davis Kaza. Gautier talade som privatperson från Frankrike. Eriksson, Westerberg och Kaza deltog som representanter för Moderaterna, Liberalerna och Arbetarpartiet.

(Socialdemokraterna var inbjudna men kunde inte delta).

Manifestation mot terrorism och till försvara av yttrandefriheten – samt för att hedra terrorns offer.

Bild: Marika Atlegrim.

Den politiska fegheten i Sverige finns, kan förklaras och förstås.
Men måste bekämpas. Detta är vad jag och folk från vissa andra politiska läger gör.

Försvara yttrande- och tryckfriheten

 ____________________________

Inledning
Peter Vigren, socialdemokratisk ordförande för Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i Umeå, har ensam fattat ett beslut som riskerar att få långtgående konsekvenser för spridningen av coronasmittan i Umeå med kranskommuner. Det ordförande Vigren bestämde den 19 oktober, helt på egen hand, var följande: ”…att åter öppna upp gymnasieskolorna för ordinarie undervisning i skolans lokaler från och med vecka 45”. Det är nästa vecka!

Innebörden av detta beslut – som alltså inte har fattats av Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i sin helhet, eller ens av nämndens presidium, utan just av ordförande Vigren själv – är att alla elever i Umeås kommunala gymnasieskolor kommer att återgå till undervisning i skolornas lokaler från och med måndag den 2 november! Fullt ut. Sedan terminsstarten har det endast varit eleverna som går första året på gymnasiet som varit i skolan på heltid. De som går andra och tredje året har enbart varit i skolan varannan vecka. Och fått plugga på distans varannan vecka.

Del ett
Ordförande Vigren har ensam tagit detta beslut i ett problematiskt läge vad gäller smittspridningen. Just nu ökar nämligen spridningen av coronasmittan i stora delar av Europa. I Frankrike och Tyskland – EU:s två största stater befolkningsmässigt och ekonomiskt – införs nu omfattande nedstängningar av samhället. Detta i syfte att få stopp på smittspridningen. Hårda restriktioner har även införts i en rad andra europeiska länder: exempelvis Spanien, Irland, Belgien, Storbritannien, Tjeckien, Nederländerna, Portugal och Danmark.

Även i Sverige ökar antalet smittfall kraftigt. Låt oss titta på vad som händer i andra delar av Sverige. Bilden nedan är en skärmdump från Expressens hemsida idag.

Statsepidemiolog Anders Tegnell uppgav på Folkhälsomyndighetens pressträff den 27 oktober att antalet bekräftade smittfall ökade med 70 procent under förra veckan jämfört med veckan dessförinnan (Expressen 28 okt). Onsdag den 28 oktober rapporterades 3 396 nya bekräftade smittfall i Sverige. Detta är det största antalet någonsin under en och samma dag sedan pandemin inleddes. Det ökade antalet bekräftade fall av coronasmitta beror delvis på att kapaciteten för testning och smittspårning är mycket bättre idag än under våren. Men ökningen av antalet bekräftade smittfall beror även på att antalet smittade individer i samhället verkligen ökar.

Sverige utgör inget undantag i världen.
Umeå utgör inget undantag i Sveriges avlånga land.
Därför var ordförande Vigrens, egenhändigt, fattade ”delegationsbeslut” mycket märkligt. Detta i två avseenden.

Del två
Märklighet ett: Även i Umeå och Västerbotten ökar nu antalet smittade. Onsdag den 28 oktober uppmätte Region Västerbotten det största antalet coronasmittade på en och samma dag sedan pandemins början. Även i här i länet har ökningen kommit under de senaste två veckorna. Enligt smittskyddsläkaren Stephen Stenmark vid Region Västerbotten, som intervjuats av VK, sker den största smittspridningen när människor umgås inomhus.
”Det gör vi på jobbet, när vi pluggar, när vi träffar vänner, när vi tränar tillsammans och inom familjen” sa Stephen Stenmark till VK.

När vi pluggar tillsammans …

Vi får heller inte glömma att höstlovet, som pågår denna vecka, är en tid då det både organiseras fester med många ungdomar och då många reser bort – trots att myndigheter avråder från detta. Ordförande Vigrens, egenhändigt, fattade beslut framstår mot denna bakgrund som ovanligt dåligt tajmat. Vigrens beslut går också tvärsemot den försiktighetsprincip som präglat Umeå kommuns agerande sedan coronapandemins utbrott. I samband med sportlovet i våras beslutade nämligen Umeå kommun att alla anställda, elever och förskolebarn som varit i områden med coronasmitta skulle stanna hemma i minst två dagar – oavsett om de hade symptom eller inte. Detta utökades senare till först fem och sedan till 14 dagar. Och kom dessutom att omfatta alla som varit och rest utomlands. Dessa försiktighetsåtgärder har med största sannolikhet bidragit till att smittspridningen i Umeå och Västerbotten hittills varit så pass låg. Men nu drar – inte Umeå kommun eller länet – utan ordförande Vigren åt ett annat håll än övriga Sverige. Jämför Vigrens attityd med den oro som nu sprider sig över landet.

Titta exempelvis på vad som beslutas i de tre länen Stockholm, Västra Götaland och Östergötland. Där uppmanas invånarna ”…att avstå från möten, besöka butiker och undvika kontakt med personer som man inte bor med. Personer äldre än 15 år uppmanas undvika både idrottsträningar och matcher. Samtidigt kan antalet besökare på offentliga evenemang begränsas till 50 personer i regionerna…” (Expressen 29 oktober)

Tidigare – under våren, sommaren och hittills under hösten – har beslutsfattarna i Umeå och Västerbotten framstått som mer insiktsfulla än de flesta andra runt om i landet. Men detta positiva exempel riskerar nu att förbytas till ett negativt exempel.

Del tre
Märklighet två. Den ökande smittspridningen i det svenska samhället och åtgärder i andra län gör det ytterst anmärkningsvärt att ordförande Vigren ensam tagit på sig ansvaret för beslutet att öppna gymnasieskolorna helt och hållet. Det hade inte varit svårt att kalla in övriga tio ordinarie ledamöter i Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden för att lyssna på vad dessa hade att säga. Och om ordförande Vigren ansåg sig ha haft skäl för denna brådska hade han i alla fall kunnat tala med de övriga två i nämndens presidium: vice ordförande och andra vice ordförande.

Det hade inte tagit lång tid att genomföra ett sådant möte via videolänk. Umeå kommun har ju haft cirka sju – åtta månader på sig att träna för just denna typ av situationer.

Avslutning
Peter Vigren, Socialdemokratisk ordförande i Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i Umeå, går på tvärs i förhållande till smittspridning och åtgärder mot smittspridningen i andra delar av världen och Sverige. Han går även på tvärs mot själva andemeningen med att försöka fatta beslut rörande smittskyddsbekämpningen i största möjliga enighet. Detta genom att fatta beslutet om att öppna gymnasieskolorna i Umeå kommun fullt ut på egen hand. Trots att detta framstår som helt onödigt.

Ordförande Vigrens beslut framstår även som minst sagt olyckligt.

Eller, för att tala klarspråk, alldeles förbannat självsvåldigt. Förhoppningsvis finns det andra inom S som agerar så att denna självsvåldighet stannar vid ordförande Vigrens negativa exempel.

Den politiska fegheten i Sverige finns, kan förklaras och förstås.
Men måste bekämpas. Detta är vad jag och folk från vissa andra politiska läger gör.

Försvara yttrande- och tryckfriheten

 ____________________________

Ingress
Nästan alla partier i Umeå kommunfullmäktige har försökt lura Umeås journalister. Detta när det gäller partiernas påståenden om hur mycket de har satsat på olika kommunala verksamheter. Dessa försök har varit påfallande framgångsrika. Låt oss titta på hur de styrande S+MP, tillsammans med så gott som samtliga partier från den tidigare Alliansen har lyckats lurat journalisterna i Umeå.

Låt mig ta två exempel:
S+MP påstår att de har ”satsat” 50 miljoner på Äldreomsorgen. Men sanningen är att S+MP i det verkliga livet skär ned med 24 miljoner inom äldreomsorgen. Allianspartiet påstår att de har ”satsat” 80 miljoner på äldreomsorgen. Men i det verkliga livet stannar satsningen på 6 miljoner. Hur går detta till?

Det går till så här.

För varje år ökar kommunens kostnader automatiskt. Det handlar dels om stigande stigande löner och priser. Detta kallas för indexökningar. Dels handlar det om att antalet barn, elever och äldre ökar. Detta innebär naturligtvis att även behovet av lärare, omsorgspersonal ökar tillsammans med behovet av nya lokaler till barnen, eleverna och de äldre. Denna kostnadsökning kallas för demografi eller tillväxt eller volymökningar.

Del ett
Nettokostnaden för Umeå kommuns verksamheter kommer nästa år att ligga på cirka 7,8 miljarder. Detta innebär att den automatiska kostnadsökningen är stor. Mycket stor i absoluta tal. Då vi räknar upp årets budget med den kostnadsökning som automatiskt följer av index och demografi (eller tillväxt eller volymökningar) visar det sig att den automatiska kostnadsökningen för budgeten 2021 jämfört med årets blir ganska exakt 400 miljoner kr!

Dessa fördelar sig på följande sätt:
Index:           + 190 miljoner kronor,
Demografi:    + 210 miljoner kronor,
Summa:       + 400 miljoner kronor

Kommentar: Denna uppställning motsvarar kommunens budget före det statliga tillskottet till äldreomsorgen på 41,4 miljoner.

Innebörden av ovanstående är denna: Om inte kommunens olika verksamheter, som automatiskt fördyras med upp till 400 miljoner, kompenseras med lika mycket (400 miljoner) inför budgeten 2021 blir nästa års budget en nedskärningsbudget! Med nedskärning menar jag det som brukar avses med detta ord: d v s att personaltätheten och ambitionsnivån (eller kvaliteten) i kommunens verksamhet minskar!

Del två
Vad blir då innebörden av att en majoritet av partierna i fullmäktige inte räknar upp tillskotten till kommunens verksamheter med 400 miljoner i budgeten för nästa år (2021)?
Låt oss återkomma till detta om en liten stund.

Vi börjar istället med att titta på vad partierna faktiskt har gjort. En majoritet av partierna i fullmäktige har tillskjutit pengar som täcker den automatiska kostnadsökningen för verksamheterna när det gäller index (190 miljoner). Däremot har de flesta partier inte räknat upp de ekonomiska tillskotten inför nästa års budget så att de täcker den automatiska kostnadsökningen för demografin (fler barn, elever och äldre samt den ökning av lokalbehovet som följer). De styrande S+MP, samt de flesta av de övriga partierna, har alltså endast räknat upp tillskotten till kommunens verksamheter med 190 miljoner kr.

Genom att utelämna uppräkningen för demografin (volymökningarna) började S+MP, och nästan alla andra partier, sitt budgetarbete inför nästa år med en gigantisk nedskärning på hela 210 miljoner!

Denna metod har präglat budgetarbetet för nästan alla partier som sitter i Umeå kommunfullmäktige!

Det är inte många journalister som har förstått hur vilseledande detta är. Och journalisterna är inte ensamma om att bli lurade. Många som sitter i kommunfullmäktige har inte heller förstått att de blivit vilseledda. Trots att det är dessa ledamöter som ska fatta beslut om nästa års budget för verksamheterna i Umeå kommun nu måndag den 26 oktober.

Del tre
Ovan visade jag hur S+MP:s satsning inom äldreomsorgen som, enligt dem själva, ligger på 50 miljoner i realiteten innebär en  nedskärning på 24 miljoner. Jag visade hur ett av partierna i den tidigare Alliansen som, enligt egna ord, har gjort en satsning på 80 miljoner på äldreomsorgen för 2021 i realiteten har gjort en satsning på mer blygsamma 6 miljoner. På äldreomsorgen. Detta sedan hänsyn tagits till demografin (volymökningarna). För S+MP samt för detta Alliansparti låg bluffen på hela 74 miljoner!

När det gäller Individ- och familjeomsorgen ser det – i realiteten – ut på följande sätt:
S+MP påstår att de satsar 82 miljoner. Men när hänsyn tas till demografin visar det sig att dessa istället skär ned med 20 miljoner. När det gäller Allianspartiet är situationen nästan densamma. Partiet påstår att det satsar hela 47 miljoner. Men när hänsyn har tagits till demografin visar det sig att Allianspartiet i realiteten skär ned med 55 miljoner. I detta fall ligger bluffen, både för S+MP samt för Allianspartiet, på 102 miljoner!

Lägger vi ihop verksamheterna i dessa två, så viktiga, nämnder blir bluffen hela 74+102 = 176 miljoner! Det är verkligen att vilseleda journalister, andra folkvalda politiker samt umeborna!

Del fyra
Sådär skulle jag kunna gå vidare, parti för parti, verksamhet för verksamhet, och avslöja alla dessa bluffar som blir resultatet av att nästan alla partier i fullmäktige struntade i att tillskjuta ekonomiska medel på 210 miljoner. Pengar som motsvarar den ökade kostnaden i verksamheterna som den demografiska tillväxten innebär samtidigt som tongivande partier inte har talat om vilka konsekvenser som detta kommer att få.

Alternativt uttryckt: genom att de tongivande partierna först skar ned med 210 miljoner, utan att tala om det, har dessa lyckats framställa vad som egentligen är nedskärningar som ”satsningar”.

Detta är verkligen en medvetet vilseledande metod att redovisa de olika verksamheternas situation under nästa år. Sanningen är att de behöver ett tillskott på 210 miljoner för nästa år ”bara” för att bibehålla samma kvalitet och ambitionsnivå som har gällt för detta i år (2020).

Jag anser att det inte råder något som helst tvivel om att det verkligen är så här som det har gått till. Sanningen framgår dels genom det övergripande resonemanget om det tillskott på 400 miljoner som krävs för att ”ta igen” den automatiska kostnadsökningen på 400 miljoner. Dels genom exemplen från äldreomsorgen samt från individ- och familjeomsorgen. Utan täckning för de ökande volymerna kommer inte fjolårets kvalitet att kunna bibehållas.

Avslutning
Dessa saker är svåra för journalister, som inte följer Umeå kommuns ekonomi på ett kontinuerligt sätt, att tränga in i. Detsamma gäller även för många av de folkvalda ledamöterna i Umeå kommunfullmäktige. Samt för umeborna. Speciellt ogenomträngligt har denna budgetmetod blivit eftersom flera partier i fullmäktige har gjort sitt bästa för att journalister – men även folkvalda och umeborna i allmänhet – inte ska förstå.

Du som vill slå vakt om skola, omsorger och de lokaler som verksamheterna behöver – sprid gärna detta inlägg. NU!

                                                                                           Följ gärna budgetdebatten under måndagen.
                                                                                                  Debatten inleds 09.00

Den politiska fegheten i Sverige finns, kan förklaras och förstås.
Men måste bekämpas. Detta är vad jag och folk från vissa andra politiska läger gör.

Försvara yttrande- och tryckfriheten

 ____________________________

Ingress
Det är en fruktansvärd tragedi att den franske läraren Samuel Paty har blivit halshuggen. Det är ett fruktansvärt hot mot yttrandefriheten att han mördades för att han undervisade sina elever i yttrandefrihet.

Kom till Rådhustorget på lördag 16.00. Antingen står vi nu upp för denna grundlagsstadgade rättighet även i Sverige och i Umeå. Eller så står vi inte upp för yttrandefriheten. Det senare innebär att acceptera självcensur på grund av våld och hot om våld. Detta är ett sanningens ögonblick.

Därför tänker vi ge umeborna en chans att samlas till en partipolitiskt neutral men politiskt viktig manifestation mot terrorism och för yttrandefrihet.

Återigen: Nu på lördag kl 16.00 på Rådhustorget.

Del ett
Historieläraren Samuel Paty ville förklara händelseförloppet bakom terrordådet mot satirtidningen Charlie Hebdo 2015 för sina elever. Detta som en del i sin undervisning om yttrandefrihet. Mot denna bakgrund visade han bland annat upp karikatyrbilder på profeten Muhammed hämtade från tidningen Charlie Hebdo. Före läraren visade bilderna hade han erbjudit muslimska elever att lämna klassrummet.

Det brutala mordet hade föregåtts av en sällsynt våldsam våg av hat och hot på sociala medier. I denna hatvåg hade bland annat lärarens namn samt namnet på skolan där han undervisade nämnts. Initiativtagare till denna våg av hat och hot riktad mot Samuel Paty var en förälder till en av Samuel Patys elever. Bland de elva gripna finns, förutom föräldern, även en känd islamistisk extremist.

Samuel Paty blev 47 år. Han undervisade i historia och geografi på College du Bois d’Aulne i Paris-förorten Conflans-Saint-Honorine.

Del två
De islamistiska riktningarna bland muslimerna har, genom våld och hot om våld, framtvingat en självcensur bland vissa journalister, författare, politiker och andra samhällsdebattörer. Detta har inneburit att det går att utnyttja den grundlagsskyddade yttrandefriheten till att driva med exempelvis kristendom och judendom. Men inte med islam. Där upphör yttrandefriheten. Denna process har pågått ända sedan 1989 då ayatollah Khomeini, Irans dåvarande religiöse diktator, utfärdade en fatwa (religiöst påbud) som uppmanade alla rättroende muslimer i hela världen att döda författaren Salman Rushdie på grund av dennes bok Satansverserna.

I praktiken har alltså att islamistiska extremister inskränkt yttrandefriheten även i länder som ska ha denna rättighet. Detta utgör ett grovt och mycket allvarligt angrepp på alla demokratiska-sekulära samhällen. Även Sverige. Å ena sidan.
Å andra sidan ska inte den majoritet av muslimer som tar avstånd från handlingar av detta slag lastas för mordet på Samuel Paty och andra liknande handlingar.

En majoritet av muslimerna i Sverige accepterar att grundlagen står över sharia. I Sverige.

Del tre
Den franska befolkningen sluter upp bakom lärarkåren samt yttrandefriheten som bland annat har sin grund i Frankrikes starka sekulära tradition. Detta inger hopp. Och glädjande nog träder även imamer fram och tar avstånd ifrån detta illdåd. Låt mig citera imamen Tareq Oubrou i Bordeaux:

”Målet med denna terrorakt är att splittra oss men det måste vi stå emot”

Tareq Oubrou anses vara en tolerant imam som gjort ett pionjärarbete för att anpassa muslimska lagar i syfte att muslimer ska kunna leva upp till de krav som ställs av den sekulära franska republiken.

Avrundning
I högtidliga sammanhang säger sig alla vara för yttrandefrihet. Särskilt då det inte kostar något att sluta upp bakom denna grundlagsfästa princip. Men nu kostar det allt oftare något att stå upp för yttrandefriheten. För allt fler vissa kostar yttrandefriheten livet.

De som inte förmår eller vågar förstå innebörden av verklig yttrandefrihet – att verklig yttrandefrihet även innebär rätten att driva med såväl hög som låg, såväl alla religioner som deras ledare även på ett hädiskt sätt – är inga försvarare av yttrandefriheten. Inte när det verkligen gäller. Inte när det verkligen kostar något.

Jag och det parti jag tillhör hädar inte någon religion. Å ena sidan. Å andra sidan står vi upp för den grundlagsfästa rätten att häda. Detta innebär att klara av göra två saker, eller tänka två tankar, samtidigt. Ungefär som att både gå och samtidigt tugga tuggummi. Det sistnämnda är inte svårt. Det kräver nämligen inget mod att både gå och samtidigt tugga tuggummi.

Men det förstnämnda – att inte häda själv men samtidigt försvara andras rätt att utnyttja den grundlagsfästa rätten att häda – har alltid visat sig vara betydligt svårare. Skälet är att det krävs mod till detta. Och mod är en bristvara i dagens Sverige. Inte minst politiskt mod.

Je suis Samuel

Ingress
Sverige befinner sig i en permanent regeringskris. Kriserna uppstår inte då Jonas Sjöstedt och V gång efter annan hotar med en misstroendeomröstning för att fälla regeringen. Regeringskrisen uppstod genom en kombination av faktorer. De två grundläggande faktorerna är att det faktiskt råder skilda politiska uppfattningar mellan partierna, på riktigt, samt att inget av de två traditionella blocken erhöll en egen majoritet för sin politik i det senaste valet.

Del ett
Låt oss titta på en tabell över fördelningen av mandaten i riksdagsvalet 2018:

Kommentar: Regeringen bestående av S och MP erhöll endast 116 av riksdagens 349 mandat. Det är endast en tredjedel. Två tredjedelar av mandaten tillföll alltså andra partier än S och MP. Stefan Löfvens regering lider därför av tre inneboende svagheter. Låt oss räkna upp dessa:

* Regeringen består av en koalition. Den politik som läggs fram av en koalition är, i nästan alla viktiga frågor, resultatet av en kompromiss. Detta är den första inbyggda svagheten.

* Den andra svagheten består av att V ursprungligen räknades in i regeringsunderlaget. Det var detta som gjorde det s.k röd-gröna blocket större än de fyra allianspartierna och innebar att Stefan Löfven var den förste som fick chansen att bilda regering. Hade däremot S och MP inte kunnat räkna in V skulle de tidigare allianspartierna ha blivit det största blocket med sina 143 mandat mot S och MP:s 116. Då hade Ulf Kristersson troligen blivit statsminister. (Under valrörelsen var det inget av allianspartierna som förklarade sig vara villigt att bilda regering med stöd av SD). Idag är det uppenbart att det var förhastat att bara räkna in V i samma block som S och MP. Det är ju V som gång på gång har hotat med en misstroendeomröstning. Den politiska oenigheten mellan regeringspartierna och V stod klar redan då regeringen slöt Januariavtalet med C och L. Vänsterpartiet villkorade redan då sitt stöd till Stefan Löfven. Jonas Sjöstedt förklarade att V exempelvis inte skulle acceptera försämringar av arbetsrätten – såvida inte LO-facken själva var med och förhandlade fram försämringarna.

* Den tredje svagheten består naturligtvis i att S och MP, för att ”tolereras” som regering, bland annat måste lova Centern och Liberalerna exakt de försämringar i arbetsrätten som var och är oacceptabla för Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet.

De ständiga diskussionerna om en misstroendeomröstning i riksdagen som kan fälla regeringen beror alltså inte på något okynne från exempelvis Vänsterpartiet eller andra partier. Den permanenta regeringskrisen, som först manifesterades genom att det tog fyra månader att sluta Januariavtalet och överhuvudtaget få en regering på plats, beror på att det redan från början fanns minst tre inbyggda svagheter i regeringsbildandet. Den mest akuta är att ledarna inom S och MP inte har tagit Vänsterpartiets försvar av främst arbetsrätten på allvar. Analyserna om regeringskrisen borde handla om de motsättningar som byggdes in redan i samband med att Januariavtalet slöts. Innehållet i avtalet utgjorde en tickande bomb och det är detta som gör att vi skriver att det har funnits en permanent regeringskris ända sedan valnatten 2018.

Del två
Sanningens ögonblick för allianspartierna

Januariavtalet, tillsammans med förhandlingarna mellan de fackliga federationerna LO och PTK samt arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv, köpte tid åt Löfvens regering samt C och L som ju var med och slöt Januariavtalet. Men nu har tiden runnit ut. Redan i juni presenterades Las-utredningen med de försämringar i arbetsrätten som C och L kräver. I slutet på september bröt förhandlingarna mellan fack och arbetsgivare samman. Därmed befinner sig det svenska parlamentariska systemet i stor utsträckning åter på ruta ett – d.v.s. i samma situation som dagen efter riksdagsvalet 2018.

Vi skriver ”i stor utsträckning” – men definitivt inte helt och hållet. Det har även hänt saker mellan allianspartierna. Å ena sidan blev Centern och Liberalerna samarbetspartier till regeringen. Denna roll verkar idag passa Annie Lööf och C bättre än Nyamko Sabuni och L. Vi ska återkomma till denna skillnad mellan C och L. Å andra sidan har Moderaterna och KD nu definitivt öppnat för att bilda en regering med SD:s aktiva stöd. I samband med att Januariavtalet ingicks stod de tidigare allianspartierna längre ifrån varandra än på årtionden.

När det snart har gått två år sedan Januariavtalet har Liberalerna varit fast parkerade under fyra procent och paniken över att hamna under spärren i nästa riksdagsval sprider sig inom partiet. Samtidigt finns en kritik mot Sabuni för att hon inte har lyckats ta plats i den offentliga debatten. I detta läge måste Liberalerna göra något.

Till skillnad från Annie Lööf, som förespråkar extra tid till fack och arbetsgivare (och även till Stefan Löfven) för att komma överens när det gäller arbetsrätten, uppträder Sabuni långt mer aggressivt. I en intervju i Dagens Nyheter var hennes huvudbudskap att hon längtade tillbaka till alliansens dagar. Vi tror att det just nu pågår en intern debatt inom Liberalerna om de ska ”gå över” till det läger som skulle rösta för att fälla regeringen. Och i förlängningen även för eller emot att ansluta sig till den ståndpunkt som M och KD har när det gäller att kunna bilda en regering med stöd av SD. Partierna i den forna Alliansen står inför ett sanningens ögonblick.

Del tre
Sanningens ögonblick för fackföreningarna

Grundproblemet består fortfarande i följande: Ska LO och PTK svika sina medlemmar genom att acceptera en stor maktförskjutning på arbetsplatserna via lagstiftning? En sådan maktförskjutning innebär inte enbart direkta försämringar när det gäller arbetstryggheten för nästan tre miljoner löntagare. Den innebär också en förskjutning när det gäller vem som ska utforma spelreglerna på arbetsmarknaden. Sedan Saltsjöbadsavtalet 1938 har fackföreningar och arbetsgivare i stort sett fått sköta sig själva. Om det tänkta huvudavtalet mellan LO, PTK och Svenskt Näringsliv nu ersätts med lagstiftning har det skapats ett helt nytt prejudikat inför framtiden i form av ett ökat statligt inflytande.

Gång på gång beskrivs det som att fackföreningarna står maktlösa i denna situation. Men nu börjar de ordinarie förhandlingarna om löner och arbetsvillkor. Här förhandlar fackföreningarna utan fredsplikt. Det finns inget som förhindrar att fackföreningarna använder sin konflikträtt både för att försvara dagens anställningstrygghet och även i syfte att flytta fram sina positioner, exempelvis genom att avskaffa allmän visstidsanställning – något som ligger LO:s största medlemsförbund Kommunal särdeles varmt om hjärtat. Även fackföreningsrörelsen står alltså inför ett sanningens ögonblick.

Del fyra
Sanningens ögonblick för Socialdemokraterna

Ska S åter svika löntagarna? Stefan Löfven gjorde detta då han skrev under Januariavtalet. Han gjorde det igen i den nyss framlagda budgetpropositionen. Där lånade regeringen pengar till skattesänkningar på uppåt 30 miljarder och kallade sedan detta för ”sossepolitik när den är som bäst”. Detta trots att partiet, på sin kongress 2017, deklarerade att ”skattesänkar-eran i svensk politik är över”! Eller ska S, helt plötsligt, underkänna Las-utredningen och därmed sätta löntagarna före sin uppgörelse med C och L? En sådan omvändelse under galgen vore önskvärd. Det skulle naturligtvis kräva att S omedelbart gör partiet redo för ett extraval! För sviker S de löften partiet har gett Centern och Liberalerna i samband med Januariavtalet riskerar de att tappa stödet från dessa partier och därmed regeringsmakten.

Men låt oss påminna om det vi skrev i inledningen. Socialdemokraterna har endast 100 av riksdagens 349 mandat (och 116 tillsammans med MP). Kom även ihåg de tre motsättningar vi beskrivit tidigare. Det var aldrig självklart att S, med ett så litet parlamentariskt underlag, skulle bilda regering. Det vore bättre att gå till nyval genom att försvara löntagarnas intressen: det handlar om arbetstryggheten, kollektivavtalens ställning och att bekämpa marknadshyror. För mer än något annat parti utgör detta ett sanningens ögonblick för Socialdemokraterna.

Del fem
Sanningens ögonblick för Vänsterpartiet

Som vi skrev inledningsvis deklarerade Jonas Sjöstedt att Vänsterpartiet ”tolererar” Löfven som statsminister så länge han inte lägger fram förslag i riksdagen om försämrad anställningstrygghet eller marknadshyror. Tiden håller på att rinna ut även för Jonas Sjöstedt. Satt under press vägrar Sjöstedt att tala om när han kommer att ta initiativ till en misstroendeomröstning i riksdagen som skulle fälla regeringen. Det går inte att undvika att ställa sig följande fråga: Ska Sjöstedt göra allvar av sitt hot – eller tänker han förhala processen till dess att han avgår som partiledare i månadsskiftet oktober-november? Detta skulle ha den fördelen att ytliga betraktare, i bästa fall, kommer att minnas Sjöstedt för två saker. Han försvarade anställningstryggheten och han släppte inte fram M, KD och SD efter att han fällt Stefan Löfvens regering!

Mindre ytliga betraktare skulle naturligtvis dra den riktiga slutsatsen av ett sådant agerande. Denna består i att Sjöstedt helt enkelt är för feg för att fatta något beslut och därför vräker över ansvaret på sin efterträdare Nooshi Dadgostar och den nyvalda partistyrelsen.

Allt detta under förutsättning att Sjöstedt inte tar initiativ till en misstroendeomröstning före sin avgång. Såväl Sjöstedt som Vänsterpartiet står inför ett sanningens ögonblick.

Avrundning
Dags för strid. Socialdemokraterna inledde perioden efter valet 2018 genom att regera på en budgetreservation från M och KD. Partiet följde upp detta genom Januariavtalet, som förutom försämringen av anställningstryggheten även inneburit att S tagit över borgerlighetens politik med ofinansierade skattesänkningar som kommer att drabba sjukvård och äldreomsorg i ett läge när det krävs långsiktiga upprustningar av dessa verksamheter.

Arbetarpartiet vill betona att eran för reträtter måste vara slut. Fackföreningarna går in i en avtalsrörelse utan fredsplikt. De kan använda konflikträtten till att försvara anställningstryggheten och kollektivavtalens ställning samtidigt som de tar strid för anständiga löner. Socialdemokraterna måste, parallellt med detta, förbereda sina medlemmar och sidoorganisationer för ett nyval/extraval.

Det enda sättet att försvara arbetsrätt, sjukvård och omsorger är ett nyval där S backas upp av facken som använder sin konflikträtt i den nu pågående avtalsrörelsen. För S måste myglet i riksdagskorridorerna ersättas med en offensiv på arbetsplatser och i bostadsområden. För LO gäller det att förklara att det kan komma att krävas stridsåtgärder i den kommande avtalsrörelsen om arbetsrätten ska stärkas istället för försvagas.

Den politiska fegheten i Sverige finns, kan förklaras och förstås.
Men måste bekämpas. Detta är vad jag och folk från vissa andra politiska läger gör.

Försvara yttrande- och tryckfriheten

 ____________________________

Ingress

Regeringen har hävt besöksförbudet på särskilda boenden inom äldreomsorgen. Detta skedde den 1 oktober. Den 2 oktober rapporterade Folkhälsomyndigheten 712 nya bekräftade fall av coronasmitta i Sverige!

Detta var den största ökningen på en enskild dag sedan den sista juni.

Jämför detta med att då besöksförbudet infördes på särskilda boenden inom äldreomsorgen hade antalet smittfall – på en enda dag i landet Sverige – inte överstigit 475!

Besöksförbudet infördes den 1 april – och fick alltså verka under sex månader.

Tänk efter

* När besöksförbudet nu avskaffats sker detta i ett läge då smittspridningen ökar i stora delar av landet. Och i stora delar av världen,
* Sveriges statsepidemiolog Anders Tegnell säger att det internationella nödläget när det gäller coronapandemin kommer att vara över tidigast om ett år. Men att nödläget är över innebär inte att själva pandemin är över,
* I Region Dalarna har ”smittskyddet” tagit beslut om att behålla besöksförbudet tills vidare. Detta just på grund av den senaste tidens ökning av antalet bekräftade smittfall i Dalarna. ”Vi har Sveriges största smittspridning just nu och vi vill inte få in den på äldreboenden” säger smittskyddsläkaren i Region Dalarna, Anders Lindblom, till SvD.
* En annan kritiker av att besöksförbudet hävs precis i ett skede då det sker en ökning av antalet bekräftade smittfall är den tillförordnade smittskyddsläkaren i Region Stockholm. Även Sveriges kommuner och regioner (SKR) är kritiska till att besöksförbudet hävs just nu och anser att det behövs tydligare riktlinjer för personalen på de särskilda boendena inom äldreomsorgen.
* Någon flockimmunitet har inte uppnåtts – inget vaccin har framställts som myndigheterna har kunnat börja  massdistribuera.

Därför anser jag att avskaffandet av besöksförbudet är oöverlagt och ansvarslöst. Jag anser att besöksförbudet måste återinföras – i en eller annan form. Men genom att först ha avskaffat besöksförbudet har regeringen gjort det svårare att föra en ansvarsfull politik.

– – – – –

Det var ett tag sedan jag publicerade statistik från EU:s smittskyddsmyndighet ECDC rörande pandemin.
Tre kommentarer:

a) sedan jag senast publicerade statistik har antalet smittade och avlidna i Sydamerika och USA exploderat,
b) Sverige ligger fortfarande väldigt högt upp i jämförelse med andra länder i Europa. Det är bara i Belgien, Spanien, United Kingdom och Italien som kommer högre upp på denna skammens lista.
(Andorra, San Marino, m fl, räknar jag inte in i statistiken).
c) Sverige ligger fortfarande skrämmande högt i förhållande till länder som Danmark, Finland och Norge.
d) Antalet avlidna i dessa tre länder tillsammans blir lite mer än en femtedel av antalet avlidna i Sverige. I tabellen nedanför, där vi jämför antalet avlidna i förhållande till befolkningens storlek, kan alla se den skrämmande skillnaden.
e) Finland har exempelvis enbart en tiondel av antalet avlidna i jämförelse med Sverige  – sett till storleken på respektive lands  befolkning.

Se nedan den tragiska listan:

1. Peru: 1018 avlidna per 1 miljon invånare
   2. Belgien: 884 avlidna per 1 miljon invånare
   3. Bolivia: 715 avlidna per 1 miljon invånare
   4. Brasilien: 706 avlidna per 1 miljon invånare
   5. Ecuador: 699 avlidna per 1 miljon invånare
   6. Spanien: 696 avlidna per 1 miljon invånare
   7. Chile: 695 avlidna per 1 miljon invånare
   8. Mexiko: 651 avlidna per 1 miljon invånare
   9. USA: 647 avlidna per 1 miljon invånare
   10. United Kingdom: 639 avlidna per 1 miljon invånare
   11. Italien: 598 avlidna per 1 miljon invånare
   12. Panama: 580 avlidna per 1 miljon invånare
   13. Sverige: 576 avlidna per 1 miljon invånare

* Tyskland: 116 avlidna per 1 miljon invånare
* Danmark: 115 avlidna per 1 miljon invånare
* Österrike: 96 avlidna per 1 miljon invånare
* Finland: 63 avlidna per 1 miljon invånare
* Norge: 52 avlidna per 1 miljon invånare

Källa: EU:s smittskyddsmyndighet (ECDC) 9 oktober

Statistiken globalt 9 oktober
* 36 583 084 människor har bekräftats smittade
* 1 062 978 har bekräftats avlidna
* 25 486 188 har tillfrisknat

Källa: Siffrorna för antalet bekräftade smittfall och avlidna kommer från EU:s smittskyddsmyndighet (ECDC) 9 oktober. Siffran för antalet tillfrisknade kommer från Johns Hopkins University 9 oktober.

Sverige totalt
bekräftade smittfall: 98 451
bekräftade avlidna:   5 894

Källa: Folkhälsomyndigheten 9 oktober

Västerbotten totalt
bekräftade smittfall: 1 108
bekräftade avlidna:       31

Källa: Folkhälsomyndigheten 9 oktober