Konkurrensens baksida

När regeringen Göran Persson för drygt 20 år sedan drev igenom kommunaliseringen av skolan, väckte det starka protester från både lärarfacken och den borgerliga oppositionen.

Konkurrens är en faktor som verkar utvecklande och renande i generella termer och i synnerhet välgörande för förstelnade institutioner.

Men konkurrensen har även en baksida.

Den ställer de små mot de stora och driver utslagning av de med sämre förutsättningar. Konkurrensen är kapitalismens motor och formar marknadsdominanter, där övriga får hålla till godo med små marknadsnischer..

För skolans del innebär det att fokus flyttas från uppgiften lärandet till att göra ”kunderna” nöjda.

Kunderna i det fallet blir elever och deras föräldrar. En genväg blir lätt för de mindre skolorna att bli hyperkänsliga för ”kundernas” gillande, varvid lärarrollen kommer att bli utsatt för påtryckningar både från de som avkrävs ansträngningar (eleverna) och skolans ledning (rektorerna).

Inlärningsprocesserna kräver studiediciplin, vilket i sin tur betyder att enkla studielinjer gör det lättare för små skolor att koncentrera sina förutsättningar till utbildningslinjer som kanske inte har så stora förutsättningar att leda till arbete och inkomster för eleverna, men lättare ger ”nöjda kunder”.

Lärarrollen blir därmed extra utsatt, då ansvaret för studieresultaten hellre överförs på läraren än på den studerande, varvid rektorerna kan lockas att ställa sig på samma sida som eleven, i syfte att upprätthålla skolans anseende före kravet på prestationer och sin lojalitet mot egna personalen.

Där förut eleven tvingades förklara sitt skolkande och misslyckande på proven gentemot både läraren, föräldrarna och rektor, blir det idag tyvärr ofta läraren som ska svara för elevens bristande engagemang, där svaga skolledningar kan lockas att ställa sig på elevens sida för att vinna föräldrarnas sympatier.

Att nu återförstatliga skolan kan innebära yyterligare en svår omställning, som inte säkert återupprättar det som förlorats. Men likväl måste vi nog reagera över förflackningen från de tyngre naturvetenskapliga linjerna, till förmån för enklare utbildningar som leder till en mycket mer begränsad arbetsmarknad.

Även den som haft ”oturen” att födas på landsbygden eller i en småstad måste rimligen ges samma möjlighet att utveckla sin medfödda potential utan att behöva lämna sin familj redan under gymnasiets första läsår.

Ska vi dessutom kunna locka kompetenta lärare till dessa småorter blir, förutom lönen, även den psykosociala arbetsmiljön och skolledningens lojalitet mot sina anställda en viktig faktor i konkurrensen. Diciplin, respekt och ordning och reda är gamla uttjatade förutsättningar för resultat, som gäller lika mycket idag som hos de gamla grekerna.