”Tjänstefolk”, servicepersonal eller tjänstemän ?
Under den jobbpolitiska debatten igår kväll kunde vi se hur nervöst spända representanterna är, när det gäller den centrala frågan om jobben.
Det är inte ofta jag känner för att försvara en vänsterpartist uttryck, men i detta fall tycker jag de övriga tog en billig poäng genom att överreagera inför ordvalet, när Ali Esbati (V) använde ordet tjänstefolk om de som jobbar för RUT-avdrag. Mest hysterisk blev Martin Ådahl (C) som inte ville sluta med sitt våldsamma utfall mot ordvalet.
Jag funderar på om det nu ska bli ett tabubelagt ord att använda, när de politisk korrekta ånya har sållat det svenska ordförrådet ? Ordet tjänstemän är ju redan delvis klassat som könsdiskriminerande av samma grupp politiskt korrekta. Ordval betraktar de uppenbarligen ha ett högre prio än sakfrågorna och principerna?
Jobbar man i servicebranschen så gör man en tjänst. Som grupp får man emellertid inte säga tjänstefolk, då detta är vigt för anställda i ett hushåll, men hur kränkta ska de behöva känna sig för det ?
Det rör sig nog snarare om ett olyckligt ordval som genast någon högg fast vid för att slippa fortsätta diskursen kring den principiella kärnfrågan.
Om man är anställd i ett restaurangkök, ett privat kök eller på en skolbespisning är för mig egalt.
Samma sak om man jobbar som städare på ett hotell, en offentlig inrättning eller i ett hem med handikappad ägare.
Nej visst ja, man får ju inte säga städare längre – lokalvårdare ska det heta, och inte får man använda ordet handikappad längre, utan funktionshindrad ska det vara!
Det är kanske det han syftar till den gode Martin Ådahl, att skapa jobb som ordpoliser för alla arbetslösa ?
Senaste kommentarerna