Orden styr hur man tänker.

Idag befann jag mig i Folkets Hus-parken för att montera upp alliansens valstuga.

Monteringsarbetet gick som planerat men jag valde att avbryta ett par timmar, efter begäran från socialdemokraternas partiledare, som önskade att deras valupptakt inte stördes av mitt arbete.

Det är nog inte första gången den socialdemokratiska ledningen blir störda av arbetande medborgare.

Med musik och tal från företrädarna, inleddes så en serie framträdanden , där var och en på deras kommunlista höll ett anförande på ca 2 minuter vardera för de övriga invigda.

Somliga vittnade om att de ”fått socialdemokratin med modersmjölken” och en del eklaterade att de skulle förbli socialdemokrater intill sin död.

Något sådant har jag inte hört sedan maranatarörelsen på 60-talet.

Att självmant frånsäga sig rätten att uppgradera eller ändra ståndpunkt, förefaller mig som tekniker och ingenjör helt främmande, skrämmande och rent ut sagt korkat.

Sekterismer  har just detta edsvurna lojalitetslöfte som grundbult i sitt grepp om individen.

 

Ett annat uttryck som ideligen återkom var önskan om att ”få jobb till bygden”.

I anförande efter anförande framfördes denna önskan om att ”få”, inte att skapa.

Men inte en enda gång nämndes vem som skulle <GE> dessa jobb som man ville ”få”.

Företagsamheten som alltid är den som skapar jobb, vidrördes inte med en stavelse.

Så icke heller de individer som utgör de företagsamma.

Så inom sossekretsen i VIlhelmina är jobb något man ”får” inte som man tar företar sig.

Då har begriper jag bättre deras syn på entrepenörskapet; entrepenörer är således bara tursamma nog att ha ”fått” en massa som andra missunnats.

Därur har förmodligen den genuina avunden sin upprinnelse.

 

19 kommentarer

  1. Max Fredriksson

    Inom mitt gebit ingår att hela tiden omvärdera den kunskap som finns. Vissa kollegor ägnar mer tid till det medan andra kollegor ägnar mer tid till själva hantverket. Men hade vi inte gjort det så skulle vården inte se ut som den gör idag. Om Semmelwise inte funderat varför barn förlösta av doktorer dog oftare än de förlösta av barnmorskor skulle vi inte veta vad bakterier är. Vi skulle fortsatt att slå kokande olja i skottsår och jag skulle öva på att klara en underbensamputation på mindre än 45 sekunder.

  2. Kenneth Hellberg

    Men jösses vad du gnäller…..:D Inte hade vi haft den välfärd vi har (hade) idag utan sossarna, hade ditt gamla parti (högermoderaterna) fått skriva historia hade arbetaren gått med mössan i hand och bugat inför överheten utan semester, rösträtt för kvinnor mm.. Du ser ju hur det har gått med tryggheten efter 8 år av vansinnesstyre, högre arbetslöshet, sämre välfärd (där cancersjuka ska ut i arbete), högre statsskuld.

    • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

      Tack för din kommentar Kennth Hellberg !

      Jo, det stämmer nog alldeles bra det där första.
      Hade jag levat på 1920 – 1930 talet skulle jag med största sannolikhet ha anslutit mig till den kamprörelse som fick upp arbetarklassen ur det underläge de hade.
      Men det som var rätt då, är inte det som är rätt nu.
      Världen har inte legat djupfryst under tiden, utan tillvaron ser helt annorlunda ut idag.
      Brukar du ta samma medicin mot alla olika sjukdomar ?

      Beträffande alliansstyret under de senaste 8 åren, har de lyckats få stopp på en skenade utveckling, där AMU oftast ledde till att man fick anställning i ……SAMHALL!
      Där folk sjukpensionerades direkt efter att de gått slutat skolan mm.
      Men reformerna kring Försäkringskassan och A-kassan genomfördes okänsligt och skapade en hel del elände för sjuka och arbetslösa.
      Pendeln svänger ofta alltför långt när det vänder och jag håller med dig i stort i det fallet.
      Men hur alternativet hade sett ut, törs jag heller inte tänka på.
      Hade vi klarat den grymma finanskrisen och klarat oss igenom lågkonjunkturen med Sahlin eller Juholt vid rodret, lika bra som vi faktiskt gjort ?
      Med största sannolikhet, nej.

      Jag tänker inte gå i försvarsställning för misstag och tillkortakommanden hos sittande styre, men tänker heller inte sälla mig till klagokören.
      Så gnället får du stå för, i vanlig ordning.

      Men dagens sossar har väldigt lite att göra med dåtidens arbetarrörelse.
      LO har utvecklas till en mäktig kravmaskin, som inte drar sig för att försätta enskilda små näringsidkare i totalblockad.
      (S) har inte längre någon utpräglad arbetarklass att stödja sig på, varför ”den sista striden” tenderar att gälla sin egen maktposition, snarare än det ursprungliga syftet.
      Och att deklamera att man kommer att förbli partiet troget så länge man lever, blir i det närmaste rent sekteristiskt.

  3. Göran Jonzon (inläggsförfattare)

    Sug lite på denna ordfamilj:

    Att företaga sig något.
    Att starta ett företag
    Att vara företagsam
    Att vara företagare

    Placera sedan in uttrycket ”att få ett jobb” någanstans där du tycker det platsar.

  4. Leena Berggren

    Finns det inte olika former av företagsamhet- den privata och offentliga? Skapar inte båda jobb?
    Hur skulle det se ut om alla arbetande inom offentlig sektor blev egna företagare? T ex polis, rättsväsende, vård, skola och omsorg? Eller om alla jobbare inom industrin drev egna företag?
    Alla är vi människor med olika egenskaper och förutsättningar och alla är vi beroende av varandra. Varför hålla på och gruppera oss i vad som kan tolkas som närande och tärande? Alla behövs – och alla bidrar på något sätt. Så också de icke producerande – de bidrar till att andra får jobb.
    Därmed inte sagt att den egne företagaren inte gör en god samhällsinsats – så länge den gör rätt för sig utan skattefusk och klarar sig ifrån konkurs.

    • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

      Tack för din kommentar Leena Berggren !

      Ja, hur skulle dt se ut om vi alla skulle ha offentliga anställningar ?
      Givetvis behövs båda formerna.
      Det är inte antingen eller, utan både och…
      Eftersom offentliga anställningar inte för in nya pengar i systemet, så måste det ske via privata sektorn.
      Visserligen betalar även offentligt anställda skatt, men bara ca hälften går tillbaks i form av arbetsgivaravgifter och skatter.
      Allt kött är gräs och primärt är pengar inget annat än en sortomvandling av de naturresurser vi förbrukar eller brukar.
      Proporttionerna är det viktiga i detta , liksom i alla andra sammanhang.
      Min idealbild är att ca 1/5 jobbar i offentlig sektor och resten i den produktion som ska bekosta det hela.
      Det om detta.

      Men nu var det inte det mitt inlägg handlade om !
      Det jag försökte fölrmedla var mina tankar om hur ord kan stänga eller öppna vårt kritiska sinne.
      Matas vi från barnsben med att det är en mänsklig rättighet att ”få jobb”, så är det inte helt osannolikt att många vid myndig ålder kommar att vända sig till de politiska företrädare som de tror kan ”ge” dem vad de tror sig ha rätt att kräva.
      Jobb kommer av att någon företar sig något.
      Jag läste om några ungdomar som försökte åka genom Europa utan en krona på fickan.
      Vid ett tillfälle plockade de tomburkar och flaskor ur sopkorgar och för panten köpte de dricka.
      Men de drack inte upp den själva, utan liftade ned till stranden, där de sålde den kalla drycken till dubbla priset.
      Det finns alltid jobb för den som ser möjligheterna, men inte för den som sätter sig i väntan på att deras mänskilga rättigheter ska tillgodoses av någon annan.
      Under en period i mitt liv var jag utan uppdrag i nästan 6 veckor, men då passade jag på att bygga lite möbler.
      Just nu är det säsong för jakttorn och valstugor, men bara för den som är villig att ta saken i egna händer.
      När jag ser tiggare lägga sig framstupa i en underkastande posé, blir jag besvärad, eftersom jag inte tycker om att andra underkastar sig för mig.
      Jag är för allas lika värde och tycker de istället kunde fundera på vad de har som kunde vara intressant för andra ?
      De som tar ett musikinstrument och spelar en trudelutt, ställer sig i ett helt annat förhållande till sin omgivning.
      De varken ber eller kräver ”jobb”;; de företar sig något !
      Ser du samma skillnad som jag gör ?

  5. Leena Berggren

    Regeringsformen är en grundlag i Sverige och den av grundlagarna som främst formar statsskicket Den antogs av riksdagen 1974 och började gälla 1 januari 1975, samtidigt som Riksdagsordningen.
    Regeringsformens inledande stycke, statsskickets grunder, innehåller en inledande paragraf som slår fast att Sverige är en demokrati och en rättsstat. Det är en passage som ofta citeras:
    1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.
    Den offentliga makten utövas under lagarna.
    — Regeringsformen, Lag (1974:152)

    Därefter följer en uppräkning av rättigheter och skydd mot diskriminering:

    2 § Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.
    Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet.
    Det allmänna skall främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.
    Det allmänna skall verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allmänna skall verka för att alla människor skall kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person.
    Etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör främjas.
    — Regeringsformen, Lag (2002:903)

    Det här är den lag våra politiker har och rätta sig efter oavsett partitillhörighet. Som du ser står det att det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till bland annat arbete. Är det då så konstigt att man utbildar sig till att ”få” ett arbete? Göran, jag tror du hakar upp dig på ”få” bara för att haka upp dig. För du har väl som de flesta andra ansökt och fått ett arbete någon gång.

    Och jag måste tillägga, som offentliganställd mår jag bra över vetskapen om att den skatt jag betalar går tillbaka dit min lön kom ifrån – statskassan. Istället för att hamna som vinst i något skatteparadis.

    • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

      Vad mitt inlägg handlar om är den makt orden har över hur vi tänker.
      Om du istället vill diskutera hur skatten vi betalar används och administreras, så kanske det är ett ämne för stort att rymmas inom den ursprungliga frågeställnngen.
      Ordet skatteparadis har tydligen blivit ett annat bevingat uttryck som frälst vänstertänkare.
      Det kan vara värt att påpeka att det knappast finns några skatteparadis idag.
      Bilaterala och multilaterala avtal har slutits med snart sagt samtliga nationer som tidigare haft gynnsammare skatteregler än Sverige.
      Även USA och andra västdemokratier har pressat på för att kunna skattlägga sina medborgare, även om dessa flyttat sig själva eller sina tillgångar utomlands.
      Så klyschan om skatteparadis är nog mest skapad i en trängd debatt, där argumentationen mot privat samhällsservice visat sig ohållbar.
      Jonas Sjöstedt var det talande exemplet i TV1:s utfrågning, där han till slut endast hade det enskilda ordet ”skatteparadis” att ty sig till, för att kunna hålla skenet uppe.

      Men när vi kommer till uttrycket ”att få ett jobb”, så kan vi se en tydlig skiljelinje i tankemönster mellan dig och mig.
      Jag ”tar på mig uppdrag”” vilket skapar arbetsuppgifter.
      Du hävdar genom att citera regeringsformen att medborgare ska kunna betrakta det som en mänsklig rättighet att tilldelas eller ”få” ett jobb, men då måste du i samma andetag tala om viken eller vilka som har skyldigheten att ”ge”.
      Jag antar att du liksom de flesta andra syftar på ett avlönat uppdrag när du använder uttrycket ”jobb”.
      För även grabbarna på kåken gör ju ett och annat ”jobb” som utgör anledningen till att de sitter inlåsta !
      Men inte ens de begär ju att det ska betraktas som en mänsklig rättighet att de ska ”få” ett jobb, de tar sig rätten att skapa sin egen lycka. Man ser dem ju väldigt sällan på Arbetsförmedlingen för att få uppslag om en ny stöt. Därigenom är de ju faktiskt nästan på rätt väg, åtminstone mer verklighetsmedvetna är ni med vänsteråsikter.
      Bara man lyckades kanalisera deras kreativitet till något konstruktivt, så skulle samhället må bättre av dem som medborgare, än av vänsterfolket som kräver och kräver och kräver.

      Nej, du Leena, jag tolkar inte regeringsformen som att det är en skyldighet för ”samhället” att ordna med offentliga anställningar till dess att arbetslösheten försvunnit, för det är endast inom offentliga sektorn som politiker kan tvinga fram ”jobb”.
      I alla andra samhällssektorer måste jobb skapas genom företagsamma individer.
      Ja, jag hänger upp mig på enskilda ord och uttryck, det är alldelels sant.
      Jag tycker det är viktigt hur vi använder orden och reagerar när människor försöker ljuga genom att måla om enskilda ords ursprungliga betydelser.
      När en bidragstagare påstår sig ”fått betala” samhället genom minskning i bidragsstödet, då reagerar jag i mitt innersta.
      Samma sak när man slentrianmässigt och utan att ifrågasätta konsekvenserna tror sig kunna ta sig rätten att kräva av ”samhället” eller ”kommunen” det man faktiskt har ansvar för själv.
      Visst är det bra att vi har en offentligt finansierad organisation som förmedlar arbetsuppgifter mellan uppdragsgivare och uppdragstagare, om den fungerat !
      Men hur gör du när det inte längre finns några svenska uppfinnare, eller företagare och entrepenörer som är villiga att offra sin personliga trygghet för att bli samhällets slavar?
      Mot vem eller vilka ska du då rikta kraven om att ”få ett jobb”?
      Och sluta drömma om skatteparadis, det finns inga sådana kvar idag, följ med din tid.

      • Leena Berggren

        Göran.
        Jag hävdade ingenting utan citerade endast vad som står i Regeringsformen. En av våra fyra grundlagar som fungerar som en grundnorm som är överordnade andra lagar och bestämmelser. Lagen är alltså inget du kan beskylla mig eller ”vänstertänkare” för.

        Åter till ”få jobb”. Så anser jag det vara en mänsklig rättighet och ansöka utannonserade tjänster. Och visst vore det väl trevligt och få gratulera en arbetslös Vilhelminabo till att ha fått arbete på hemorten. Speciellt när vi vet att Västerbottens högsta arbetslöshet i december fanns i Vilhelmina.

        Och då kommer vi till din fråga Göran. Vem har skyldighet att ge jobb. Svar: Ingen har skyldighet att ge någon jobb. Men jag förmodar att den som har behov av arbetskraft känner en viss glädje över att hitta den hjälp han/hon behöver. Den glädjen känner då vi vid planteringstid.

        Vad gäller killar på kåken så spekulerar du vilt. De flesta vill ha jobb när de kommer ut, men deras livsstil sätter käppar i hjulet. Därför har föreningen KRIS bildats, som förövrigt gör god samhällsnytta.

        Ja, och jag tycker som du. Det är viktigt hur vi använder orden. Speciellt om man vill kalla sig politiker, så man inte tillskriver/ommålar vissa ord med ogrundade egenskaper eller betydelser som kan tolkas som både respektlöst och kränkande. Men det kanske är det som är din mening, att få makt genom uttalanden som:
        ”För även grabbarna på kåken gör ju ett och annat ”jobb” som utgör anledningen till att de sitter inlåsta ! Men inte ens de begär ju att det ska betraktas som en mänsklig rättighet att de ska ”få” ett jobb, de tar sig rätten att skapa sin egen lycka. Man ser dem ju väldigt sällan på Arbetsförmedlingen för att få uppslag om en ny stöt. Därigenom är de ju faktiskt nästan på rätt väg, åtminstone mer verklighetsmedvetna är ni med vänsteråsikter. Bara man lyckades kanalisera deras kreativitet till något konstruktivt, så skulle samhället må bättre av dem som medborgare, än av vänsterfolket som kräver och kräver och kräver.”

        Förövrigt är jag övertygad om att alla vill klara sin egen försörjning. Om det är genom företagande eller anställning, må få vara upp till var och en. Men ingen ska behöva känna sig kränkt av någon fritidspolitiker utifrån de val de gör, vare sig det gäller politisk åsikt eller arbete. Vi lever i en demokrati. Följ din tid!

        • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

          Det var din tolkning av grundlagen som jag ifrågasatte, inte grundlagen i sitt uttryck.
          Att ”få jobb” är ingen mänsklig rättighet som man kan kräva.
          Får man ingen anställning finns det fortfarande tusentals möjligheter att själv företa sig något som man kan försörja sig på.
          Det normala runt om i världen är att när man nåt myndig ålder, har man en vuxens ansvar att hitta sin egen försörjning och skaffar man familj, så har man som förälder även ansvar för sina barn.

          I Sverige har det däremot utvecklats en subkultur under ett halvsekel av vänsterstyre, där folk itutats att ansvaret för deras försörjning, liksom ansvaret at uppfostra deras barn åvilar samhällsorganen, såsom stat, landsting, kommunen och skolan.
          Det är mot bakgrund av den inställningen som jag lyfter fram uttrycket att ”få jobb”, inte det du föröker styra över det till – att det skulle inrymma kritik mot de som nyttjar arbetsförmedlinggen för att söka en anställning !
          Det är inte onaturligt att dra vissa slutsatser utifrån denna din medvetna misstolkning.

  6. Leena Berggren

    För din upplysning…
    Så uppgick de statliga anslagen för forskning till 30,33 miljarder kronor för 2012.
    Staten är den största finansiären av forskning vid universitet och högskolor. De viktigaste statliga forskningsfinansiärerna vid sidan av de direkta anslagen från staten för forskning och forskarutbildning till universitet och högskolor är forskningsråd, Verket för innovationssystem och några andra forskningsfinansierande myndigheter. Även forskningsstiftelser, EU, kommuner och landsting finansierar forskning.

    Näringslivet investerar nästan tre gånger mer i forskning och utveckling än vad staten gör. Nästan all investering i forskning från näringslivet stannar dock inom företagssektorn.

    Med tanke på det, är det märkligt att inte fler jobb skapas. Men förmodligen används anslagen till utveckling av robotar, som inte bidrar med ett öre till statskassan.

    Forskning och innovation föreslår regeringen i budgetpropositionen att de statliga anslagen för forskning och innovation ökas med 960 miljoner kronor för 2014. I detta ingår 600 miljoner kronor för forskning och forskarutbildning inom universitet och högskolor.
    De nya medlen på 600 miljoner kronor och en omfördelning av 20 procent av existerande anslag för forskning och forskarutbildning fördelas till universitet och högskolor utifrån en kvalitetsbedömning.

    Därtill kommer anslag från privata fonder.

    • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

      Alternativet till en marknadsekonomi är planstyrning.
      Det senare har prövats ett antal gånger i olika skepnader, men resultatet har alltid vara detsamma – ett fatalt misslyckande.
      Marknadsekonomin däremot bygger på konkurrens.
      Ju högre det nationella löneläget blir relativt konkurrenterna utomlands, desto hårdare blir trycket på automation.
      En robot kostar ungefär lika mycket att investera i för en svensk företagare som för en kinesisk dito, medan en anställd i Sverige är mångdubbelt dyrare.
      SÅ rationaliseringar och automation blir en nödvändig följd av högre löner.
      Men du har helt fel i att inte robotar bildrar till statskassan !
      Automation ger bättre förutsättningar för att ägaren / företaget ska göra vinst och som du kanske redan känner till så beskattas både bolags- och firmors vinster ?
      Ju högre vinst desto mer i skatt, du vet.
      Forskning är knappast det som ligger bakom automationen.
      Forskning skapr nya produkter och tjänster som under en tid blir undantagana från konkurrens, varför vinsterna kan bli mycket stora, liksom skatterna från desamma.
      Jag har aldrig hört talas om att det är forskare som automatiserad produktion, det gör sådana som jag själv, alltså produktionstekniker.
      Det var således inte mycket som blev rätt i din senaste kommentar Leena, men det hedrar dig att du åtminstone försöker bemöta mig !

    • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

      Grundregeln är att ett aktiebolag skattar där bolaget har sitt säte.
      Multinationella och internationella bolag förlägger vanligen sitt säte där man har bäst kontakt med stora marknader.
      Därefter prioriteras vanligen kompetenser inom FoU (Forskning och utveckling).
      Betydligt viktigare är förhållandena för våra lokala småföretagare.
      Det är hos dem vi kan hitta framtidens arbetsgivare och som ger draghjälp via löneskatter, arbetsgivaravgifter och bolagsskatt.
      Sedan ska du inte heller ligga sömnlös ifall någon eller några av dessa gör en bra vinst efter skatt.
      Lokala företagare har nämligen en tydlig tendens att reinvestera och den personliga konsumtionen hamnar även den till stora delar i regionen, vilket ger spinnoff-effekter för övrigt näringsliv.

  7. Leena Berggren

    Ja, varför blev det så tyst? Kanske för att du inte läser vad man skriver utan gör egna tolkningar utifrån det man skriver. Jag citerade grundlagen som säger att ”Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet.” Vad menas med det? Förmodligen att vår regering och kommunstyrande ska verka för att behålla arbetstillfällen där de finns, vare sig det handlar om privata eller offentliga. Istället säljer alliansen ut statlig verksamhet. Vilket jag anser strider mot grundlagen. När det gäller privat verksamhet ska regeringen bedriva en politik som underlättar privat företagande i mening att vi får behålla jobben. Men vad som nu sker är att den privata och offentliga sektorn börjat konkurrera om bl. a vård skola och omsorg, verksamhet vi betalar via skattsedeln och som, enligt min mening, ska förbli inom offentlig sektor. Så var det med det.
    Vad det gäller storföretag vill de gärna ta emot statliga stöd, men eventuella vinster beskattas, om de nu beskattas, utomlands. Jag tycker det är fel. Därutöver har vi en marknadsekonomi som stryper glesbygden genom krav på stordrift och närhet till marknad. Där har jag en förhoppning om att en framtida regionbildning med självstyre kan lösa problemet och vi tar betalt skogen, malmen och vattenkraften och övriga varor som lämnar regionen.

    • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

      Tack för din kommentar Leena Berggren !
      Ja, du har säkert alldeles rätt i att jag ofta missar tolkningar i vad som skrivs.
      Ibland kan jag skylla på att det som skrivs uttrycks tvetydigt eller rent av otydligt och mot mig behöver man vara tydlig, för att försäkra sig om att jag begriper vad som framförs!

      Menar du att jag därigenom skrämmer bort mina politiska motståndare från de öppna debattfora som vi andra frekventerar?
      Jag har kritiserats av somliga för mitt högtravande språkbruk, eller som en tidning uttryckte saken ”hans oortodoxa språkbruk”.
      Men orden jag har är det enda jag kan använda för att kommunicera och jag är inte särskilt begåvad att vare sig uttrycka eller tolka vad som står mellan raderna.

      Sedan kommer vi till detta som egentligen ligger helt utanför det inlägget handlade om, nämligen din tolkning av grundlagen och din syn på konkurrensutsättning:
      Där går en tydlig vattendelare mellan din och min uppfattning.
      Min erfarenhet av statligt finansierad verksamhet är att den odlar byråkrati på ett skrämmande sätt.
      Konkurrens skapar å andra sidan utslagning och en annan slags suboptimering.
      Båda mynten är dubbelsidiga, men av två onda ting väljer jag det jag sett som bäst för samhällsutvecklingen.
      Infrastrukturen finner jag övervägande skäl för att bibehålla i nationell eller översttlig ägo och ansvar.
      Resten mår bäst av att ständigt pressas av branschvis konkurrens.
      De dåliga sorteras därigenom succesivt ut till förmån för service, snabbhet och effektivitet, vilket i sin tur ger överskott och vinster i slutändan.

      Det är fantastiskt och märkligt att i Sverige har vuxit fram en icke alls ovanlig föreställning, att vinnare är förlorare och att det är förlorarna man ska satsa på för samhällsutvecklingens bästa !
      Om man som jag anser att man genom konkurrens kan sålla fram de bästa, så blir man ibland betraktad som fascist !
      Ändå har jag aldrig hört talas om att någon av alla dessa smygsocialister sitter klistrade nagelbitande för att se vem som kom sist i Vasaloppet, eller köpt en lott hoppandes att det skulle vara en nit.

  8. Leena Berggren

    Privata alternativ och konkurrensutsättning inom välfärdssektorn har inte blivit den mirakelmedicin som många hoppades på. För första gången har nu en grupp av Sveriges ledande välfärdsforskare studerat följderna av de senaste 20 årens privatiseringspolitik. Förhoppningarna var stora från början: Byråkratin skulle minska, liksom de effektivitetsproblem som plågade den offentligt tillhandahållna välfärden. Vidare skulle kvaliteten och demokratin stärkas tack vare ökad valfrihet för medborgarna. Vår övergripande slutsats är att det råder en anmärkningsvärd brist på kunskap om effekterna av konkurrens i välfärdssektorn. Vi kan inte hitta några vetenskapliga belägg för att de högt ställda förhoppningarna har infriats, skriver SNS forskningschef Laura Hartman, på DN – debatt.

    • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

      Tack för din kommentar Leena Berggren !
      Nu vet jag inte riktigt vilken patos man ska tillskriva Laura Hartman som den som är gudasänd att summera ?
      Men visst ligger det en del i kritiken och jag är själv mycket tveksam till vissa delar i privatiseringen.
      Ta bara tågeleändet som exempel, där gamla SJ var en bedrövelse och styggelse att umgås med, men blev det bättre med det nya ?
      Javisst har vi fått nya moderna tåg som går jättesnabbt (om de går och om de har tur så att rälsen är hel just den dagen).

      Vad du syftar på med uttrycket ”välfärdssektorn” är jag inte säker på att jag uppfattar, men inom omsorgsområdena har vi kunnat se hela skalan från mycket lyckade privatiseringar, där brukarna säger sig ha fått en väsentlig standardhöjning, till rent bedrövliga fall, där omsorgstagarna behandlas som hade de mist allt människorvärde.
      Även om just konkurrensen över tid slår ut de som misslyckas, så blir det många drabbade under tiden.
      Var gränsen mellan offentligt och privat skall dras, tror jag ingen med säkerhet kan fastslå, så därför blir det till att pröva sig fram.
      Där ligger en kort mandatperiod om 4 år bakom en del av hetsen och brådskan och många misstag skulle kunnat undvikas om man varit lite mindre liberal och mer konservativ. Det skulle varit intressant att veta hur det skulle sett ut ifall det inte varit moderaterna som drivit frågan utan en kristdemokratisk majoritet ?

      Jag ger dig rätt i att vi måste sluta vara blåögda och tro att samma medicin hjälper mot alla åkommor och att en enda lösningsprincip ska kunna ersätta alla andra.
      Mångfald är tryggare än enfald, även om det kräver mer av tolerans och ödmjukhet.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.