Något gott kan komma ur allt kaoset

Ingen klar majoritet går ännu att skönja för Vilhelminas styre.

Välregisserade föreställningar i fullmäktige med sufflören framme på podiet torde nu tillhöra en förgången tid, liksom att det blir mångdubbelt svårare för doakören att hänga med i svängarna. Nu är röstutfallet i Kfm ingen självklar förutsägbarhet och varje ledamot tvingas hålla sig allert och vaken. Därmed kommer mer makt att förflyttas till den demokratiska process som fullmäktige en gång var avsett att vara, innan sossarnas maktberusning omdanade det hela till en teater med i förväg inlästa manuskript.

En teater där oppositionen helt saknat inflytande eller ens påverkansmöjligheter. Oavsett vem som kommer att få förtroendet (jag väljer medvetet det ordet – förtroendet) att leda den demokratiska processen, kommer det att ställa stora krav på engagemang och diplomati, vilket kan bli en hälsokur för politiken som helhet.

Nackdelen kan bli ständiga prestiefajter med blockeringar av nödvändiga reformeringar av både administration och ekonomistyrning, men förr eller senare kommer Vilhelminas väljare att domineras av de som fått insikten om dess nödvändighet. Fast det kan gå så långt som i Åsele under Tore Möllers tid, då skatten blev chockhöjd med, om jag minns rätt 4,60 sek per intjänad 100-lapp. Själv kommer jag att koncentrera mig på sakuppgiften att införa en acceptabel ekonomistyrning byggd på realtidsåterkoppling på alla transaktioner, så att KS kan få ut en dagsaktuell ekonomirapport närhelst man så önskar.

Jag kommer även att trycka på behovet av att utreda en upplösning av förvaltningsbolagen och återlägga dessas verksamheter till den ordinarie kommunförvaltningen via en stiftelse eller utskott.

Detta bland ett antal andra sakförhållanden som tarvar åtgärder i enlighet med vårt Kristdemokratiska valmaifest.

Maktspelet blir jag tvungen att förhålla mig till men mitt fokus kommer att ligga fast.