Motion om miljöanpassning av vattenenergiutvinningen.

Av , , 2 kommentarer 4

Bakgrund:

Vattenkraftens negativa miljöpåverkan är väldokumenterad och behovet av att

miljöanpassa vattenkraften har erkänts av såväl politiker som forskare både

internationellt och nationellt. Ett vattendrags ekosystem påverkas av bl.a. av att

dammar anläggs och av att vatten avleds för kraftproduktion på ett sätt som medför

negativa konsekvenser för vattendragets biologiska mångfald och ekosystemtjänster.

 

Dammar och kraftverk utgör vandringshinder för organismer och transporthinder för

organiskt och oorganiskt material. Onaturliga vattenregleringsregimer leder till att

vattendragets organismers livscykler störs eller hindras samt att de i värsta fall

riskerar att dränkas eller torka ut. Sammantaget leder dessa effekter till att

sötvattenekosystem idag anses vara bland världens mest hotade ekosystem.

Många av dagens vattenverksamheter är uppförda eller drivs med tillstånd som givits med stöd av äldre lagstiftning och anläggningarna har därför i mycket begränsad

utsträckning miljöanpassats sedan de togs i drift. Därför beslutade regeringen i april

2012 att miljöbalkens regler om vattenverksamheter och vattenanläggningar behövde

ses över.

 

Yrkande:

Kristdemokraterna Vilhelmina yrkar att rikstinget ger uppdrag åt partistyrelsen att verka för:

 

-att Vattenverksamhetsutredningens,  under ledning av hovrättsrådet Henrik Löv, slutbetänkande SOU 2914:35 implementeras i Kristdemokraternas partiprogram

-att påskynda omställningen av svensk vattenkraftsutvinning till en miljöanpassning som stämmer överens med EU:s ramdirektiv för vatten.

-att  alla gamla regleringstillstånd återkallas och nyprövning sker gentemot Miljöbalkens krav.

 

Anm:

Motionen är författad av mig och godkändes av enigt årsmöte KD-vilhelmina

2 kommentarer

  1. Åsa Össbo

    Hej Göran,
    VVU:n bär med sig förlag vilka allvarligt skadar rättssäkerheten för de grupper som historiskt har diskriminerats vid vattenkraftutbyggnad. Att ompröva alla vattendomar är i sig lovvärt och kan lösa många vattenmiljöproblem och ge nya former av återbäring till bygden (om förslag för detta finns?). Bara tanken att dessa vattendomar ska vara eviga är förkastligt. Jag tror emellertid inte att det löser alla problem. (Och då går jag inte ens in på att VVU:n föreslår att slopa bygdeavgiftsmedlen, här har jag inte sett att KD har något förslag på vattenkraftåterbäring, snarare röstades andra partiers motioner om just detta ner 19/2).

    Jag tänker då på att VVU:n föreslår att de civilrättsliga prövningarna om bl.a. ersättning för intrång och skada separeras från själva tillståndsprövningen (s. 612), vilket är fallet idag med övrig miljöfarlig verksamhet i Miljöbalken (MB). Något som får följden att ersättningar måste tas upp som en egen civilrättslig process där den förlorande parten står för sina rättegångskostnader. Vindkraft- och gruvetableringar pågår men också ökade dämningar eller regleringar för att väga upp vindkraftens stilltider är att vänta. Många är de som får lägga ned sin talan på grund av rättegångskostnaderna, däribland samebyar. Att den som ansöker om ett tillstånd för miljöfarlig verksamhet också bekostar undersökningarna för prövningen av ersättningar, som är fallet i gällande system för vattenverksamhet, bör vara ett villkor.

    Att Lagen om särskild vattenverksamhet (LSV) överhuvudtaget kom till då MB infördes måste ha berott på att det ansetts finnas en principiell skillnad mellan vattenverksamhet (exv. överdämning och omfattande och oåterkallelig omvandling av omgivningen) och annan miljöfarlig verksamhet. Vad vill egentligen utredaren att förslaget ska förbättra? Eller hellre, för vem vill utredaren förenkla? Och för vem vill då du/KD förenkla?

    Att också samhällsnyttan tas bort och ersätts med hänsynsregeln i 2 kap. MB är ogenomtänkt: även om det historiskt sett aldrig gett de motstående sakägarna någon större vinst i kampen om exploateringarnas vara-eller-inte-vara, har grundtanken varit god och borde snarare infogas i MB för all miljöfarlig verksamhet. Den här synpunkten finns också hos en av experterna, rådman Göran Stenman, Mark- och miljödomstolen i Vänersborg (s. 632).

    Lagförslaget bidrar alltså till att helhetssynen på projekt förloras då de drabbades skador inte fastställs och bedöms i anslutning till tillståndsprövningen. Utredaren anför som en motivering att konkurrensen gynnas om tillståndsprövningen för energiutvinning (exv. vattenkraft och vindkraft) ser likartad ut (s.508). Är det vad du/KD vill ska arbetas in i partiprogrammet?

    Svara
    • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

      Beträffande bygdeavgiftsmedlen så ser jag dem som smulor från kolonialmaktens bord.
      Sollefteå kommun har en total budgetomslutning på ca 1200 millioner skr.
      Den konfiskerade beskattningsrätten för den kommunens strömfallsfastigheter uppgår årligen till 720 millioner !
      Det är pengar som går raka vägen in i statskassan, som sedan i små smulor delas ut till kommunerna i form av allmosor.
      Jag arbetar för närvarande på en nationell sammanställing över hela beskattningsrätten av vattenenergiverken och vilka beslut som ligger till grund för nyvarande ordning, samt vilka konsekvenserna blivit.
      Jag är inte mogen ännu för att ta den argumentationen i sin fulla utsträckning, men avser att formulera en lotion i ämnet när jag har alla trådar på plats.

      Den andra saken du anför gäller civilrättslig prövning av intrång och skadeståndsfrågorna.
      Här ser jag ingen poäng i att försöka implementera detta i en miljöprövning.
      Det totala undantaget för vattenenergiutvinningen att slippa förbi miljöbalkens krav måste upphöra.
      Ska vi fortsätta i nuvarande takt med omprövningar kommer det att ta oss minst 400 år att genomföra.
      Att återkalla alla gällande regleringstillstånd däremot, skulle tvinga verksamhetsutövarna att inkomma med nya formella ansökningar, vilka i sin tur per automatik kommer att prövas enligt nya miljöbalken.
      Men i det sammanhanget anser jag att intrång och skada ska prövas på en högre nivå och mer direkt mot grundlagens ägorätsskydd. Detta görs enklast i form av instiftandet av en författningsdomstol, något som märkligt nog Sverige ännu saknar !
      En författningsdomstol kan dessutom pröva fiktiva fall på abstrakt nivå och behöver således inget skarpt fall för att lyfta en prövning.
      Det innebär dessutom ingen risk för anmälaren att behöva stå för rättegångskostnaderna.
      Civilrätten har mera till syfte att reglera partsmotsättningar av icke-principiell karaktär och är olämplig till att reglera anomalier gentemot författningen.
      KD är det parti som tydligast drivit och driver kravet på en Författningsdomstol.
      Från Vilhelminaavdelning kommer en specifik partimotion författad av Östen Stenlund om just detta, vilket du kan se publicerat här framöver.
      Ikväll har vi haft samrådsmöte med Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt och där var dess chef Joakim Kruuse helt överens med mig om att enda rimliga sättet att klara tidsramarna för att slippa dryga böter till EU är just att instifta PPP-principen och nypröva alla rgleringstillstånd enligt 1999 års miljöbalk.
      Så åtminstone på den punkten är vi helt överens, men veliga politiker på riksplanet gör sitt bästa för att slippa ta i frågan, vilket med största sannolikhet kommer att kosta skattebetarna skjortan efter år 2021.

      Svara

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se