Eländes elände, men ändå…

Av , , 16 kommentarer 14

Snöröjning som är ofullständig, avfallshantering som kunde varit bättre, gatubelysning som slocknat och så järnvägen med sitt dåliga underhåll.

Till råga på allt fortsätter det kylslagna regnandet.

Ändå är jag väldigt glad att jag lever och bor där jag gör.

När 1500 -2000 dör av värmechock i Indiens 48 gradiga hetta, skulle jag inte klarat mig särskilt länge där.

I krigets kaos i Afrika eller Mellanöstern skulle jag förmodligen haft större saker att bekymra mig över?

Under Sovjets, Kinas och Nordkoreas extrema form av socialism, skulle jag inte ens ha ett eget medium, där jag kunde skriva och uttrycka mig som jag gör här.

Även om vi nu har en kommunekonomi som kräver härda nypor och att vi backar kravmaskinerna ett par steg, så är det ändå inte så många av oss som behöver fly för våra liv.

Man behöver inte och ska inte acceptera brister och fel i vårt samhälle och miljö, men det är alltid bra att bibehålla perspektivet och omdömet.

Trots krämporna och värken, m år jag på det hela taget oförskämt bra.

Grattis idag alla VIlhelminas mammor!

VI älskar er varenda en.

16 kommentarer

  1. Stefan Rådström

    På tal om välfärdsproblem: Om en gatuartist får dig att stanna till, är du skyldig att ge hen en slant.
    På tal om Mors Dag: Se till att ha tid för mamma på den egna födelsedagen – det är en speciell dag för henne också.

    Svara
  2. Danne

    Hejsan!
    Ibland stannar jag upp och reflekterar över mina problem. Inser då att de flesta om inte alla är lyxproblem. Ska jag äta kött eller fisk.? Dricka dricka eller vatten? Hur får jag tag på toapapper när jag inser att rullen är tom när jag avnjuter hemlighuset? Hur ska jag kunna byta till en lite nyare skoter än grannen. I perspektiv till de du skriver så här ovan så tror jag att jag/vi med samma lyx ska inta en ödmjuk stil till livet.

    Jag uppskattar som komun innevånare att din stil på senare tid är framåtsyftande och med en positiv anda.

    Svara
    • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

      Tack för din kommentar Danne!

      Jag föddes positiv och har byggt hela min förutvarande verksamhet på nyskapande, konstruktiv och positiv anda.
      Spännvidden över alla olika språknivåer är enorm och jag försöker bemöta så som jag blir behandlad.
      Ibland är jag på dåligt humör och borde inte belasta min omgivning med att öppna truten eller tangentbordet.
      Då får jag finna mig i att andra reagarer med samma medicin.
      Men jag har inget agg mot någon av de jag debatterat med, frånsett något enda fall som jag har svårt att ha överseende med.
      Tvärtom uppskattar jag att få mothugg och gillar att väga mina egna argument mot andras.
      Där bjuder Stefan ofta in till intressanta dialoger och jag tror inte att han en enda gång avsett att det ska behöva tolkas som aggressiv ovänskap.
      Att dialoger tidvis kan bli skarpa och laddade är bara bra, då det är enda sättet att rensa bort tomma fraser och plattityder.

      Svara
  3. Ann-Sofie Gavelin

    Hej,
    Jag tycker att det är intressant att läsa vad ni skriver. Och är helt enig med, att man bara kan beskriva sig själv, vad man tänker, känner, tycker och vill.
    Detta är ju väldigt viktigt att veta, är omfattande och intressant. Därför tycker jag många gånger att det är konstigt hur man kan klandra andra för saker man inte har en aning om. OBS! sista meningen gäller inte era skrivningar utan i många andra sammanhang! Det är ju viktigt, att vi rör oss framåt. Och då ser vad vi har och vad gör vi av det.

    Jag vill bara tillägga min syn. Vi har många medmänniskor, äldre och yngre, omkring oss som är handikappade eller har andra problem som vi inte ser, som vi inte har eller som vi inte känner igen. Och som vi inte får glömma bort eller ignorera. Vi måste lyssna. De gör sitt allra bästa för att sköta sig själva och vill absolut inte ligga någon till last.

    När Danne skriver …”Inser då att de flesta om inte alla är lyxproblem.”…, så vill jag få tillägga, att vi har medmänniskor som måste använda sig av hans ”lyxproblem” för att kunna fungera och klara sig själva och få försöka vara så ”nomala” som möjligt. Få av dem vill vara offer, och döljer sina problem. Det bör vi vara medvetna om. Där måste vi kunna respektera även om vi inte ser handikappet. Det är svårt, men vi måste lyssna. (jag är så konstig, att jag tycker att det annars vore ett handikapp för oss).

    Så, när du Göran skriver …”Ibland är jag på dåligt humör och borde inte belasta min omgivning med att öppna truten eller tangentbordet.
    Då får jag finna mig i att andra reagarer med samma medicin.”

    …. är våra handikappade medmänniskor dubbelt handikappade, då de inte kan tappa humöret/få utlopp för sin ilska, såsom du skriver, utan risk för att råka ut för det du skriver i din sista mening. Det som då bleve ännu större belastning och kanske svårt att klara av. Vi måste lyssna på, lita på och vara ödmjuka och vara rädda om varandra. Och det vore också bra för Vilhelmina.

    Svara
  4. Ann-Sofie Gavelin

    Hej,
    Nu har jag en fråga!
    Ska Vilhelmina Museum läggas ner?
    Det florerar sådana rykten på facebook, och folk även politiker säger sig vilja veta sanningshalten.

    Svara
    • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

      Minns du leken där en fjäder blir till en höna, när budskapet går från mun till mun ?
      Fakta är att Museet ligger under luppen för utredning precis som 17 andra verksamheter.
      Än fler torde komma att adderas.
      Att en fråga utreds är inte samma sak som att något beslut är taget, det måste man börja lära sig.
      Men det är bra att du Ann-sofie vet var man vänder sig för att ta reda på vad som är fakta.
      Tänk om den som startar ryktet kunde lära sig göra på samma sätt?
      Men då skulle det kanske inte finnas lika mycket spännande att berätta?

      Bträffande Museets budget så förbryllas jag över en driftsbudget på över 1,15 mkr !!?
      Och varför ligger det budgeterat 110 000 under rubriken ”Norgefarargården”?!?
      Min fundering gäller om man överbudgeterat Museiverksamheten för att stoppa undan lite pengar att kunna plocka fram till andra verksamheter som är sämre kontrollerade?
      Tids nog får vi nog svar på sådana frågor.
      Jag har noterat att kontoplanen generellt ser en aning märklig ut och att rubriksättningen inte nämnvärt bidrar till att göra uppdelningen tydligare.
      Men vi betar oss igenom steg för steg, så tids nog ska vi komma till klarhet och kunna kalla saker vid sitt rätta namn.
      Det är sådana saker som måste utredas innan man har ett underlag för ställningstagande och beslut.

      Svara
      • Tommy Streling

        Hej Göran, du skriver:
        ”Min fundering gäller om man överbudgeterat Museiverksamheten för att stoppa undan lite pengar att kunna plocka fram till andra verksamheter som är sämre kontrollerade?” så måste jag kommentera saken.

        Du sitter i Ks, vistas i kommunhuset, och har hur enkelt som helst att plocka fram sifforna, INNAN du ”funderar” om Utvecklingsenheten/Museet ”stoppar undan”.
        (Ett urval av kostnader 2014)
        Fördelningar av hyreskostnader 93747 kr
        Fördelning av förvalt.kostnader 72446 kr
        Avskrivning byggnader 85906 kr
        Avskrivning maskiner/inv 24809 kr
        Internränta 42809 kr
        Konsulttjänster 88410 kr
        Övriga konsulter 37345 kr
        ———————
        I runda tal 445 000 kr exkluderat personalkostnader. Övriga kostnadsposter är små, förvisso många bäckar, men inget anmärkning värt finns att notera i årsredovisningen. Det här behöver inte ens beredas för en granskning, sett till att det skull stoppats undan pengar. För så är inte fallet, enligt mig.

        Men självklart kan politiken (som S gjorde ett antal år sedan) lyfta frågan om att lägga ner verksamheten. Jag skulle aldrig driva något sådant. Utan historia, ingen framtid. Det arbete, och folkbildningsarbete, och kulturarbete, som museet bedriver är väldigt betydelsefullt och har ett stort värde, för alla och hela kommunen. Själv skulle jag vilja upplevt förfärdigandet av den förträffliga musieprojektering av hela Tingshuset, som var klubbad i fullmäktige, men föll på finansieringen. Då hade vi verkligen fått ett nytt besöksmål.

        Svara
        • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

          Först måste man ha en egen uppfattning om vad ett gammalt trähus egentligen kan tänkas dra för kostnader.
          Har man ingen sådan uppfattning, då snubblar man bara på siffrorna.

          Detta trähus blir dock belastat med schablonkostnader där totala kostnader för fastighetsbeståndet smetats ut enligt någon standardmall (kvadratyta?).
          Det ger naturligtvis helt orimliga obalanser mellan enskilda byggnader, där man lurar sig själv ifall man tror att en nedläggning av museet i dess nuvarande form skulle ge motsvarande besparing.
          Huset hålles öppet bara under del av året och kan under resterande del ( den kallaste perioden ) hållas vid en lägre temp och om så behövs en kallavfuktare av samma typ man har i mobiliseringsförråden.
          Eftersom temperaturförluster ökar med fjärde kvadraten på temperaturdifferensen, minskar den i motsvarande grad vid en kallställning till exempelvis +8-10 grader.
          Därmed kan aldrig driftskostnaderna bli de som förespeglas i budgetkalkylen, aldrig ens i närheten!
          Det är vad jag menar vaa ett sätt att smyga undan pengar genom överbudgetering.
          Enligt vad jag erfarit har även pengar förts från museets konton i slutet av budgetåren, allt för att täcka underskott på andra enheter.
          Så whats the problem?

          Att Norgefarangården skulle dra 110 tkr är även det fullständigt bisarra uppgifter.
          En budgetram inkl. lön + lönebikostnader skulle snarare ligga runt 0,75 mkr/år, inte 1,15 mkr!

          Svara
          • Tommy Streling

            Tack för ditt svar Göran.

            Hyresavtal och förvaltningsavtal är schablonbaserade i många avseenden (ytor och städ som grundparametrar med ”Sundsvallstaxa”). Det har vi blivit visa av erfarenhet under flera år. Även om många var skeptiska till att kommunalisera fastighetsförvaltningen, genom VIFAB, så kommer beslutsfattare och ansvariga ges större klarhet i reella driftkostnader, vilket är väldigt positivt. Driftkostnaden t.ex. på den nya kommunala bagarstugan är kring 140 000 kr, en siffra som även den tål att nagelfara.

            Åter: Museet inryms i sockenstugan och jag vet inte om den svalställs eller kallställs. Kontor och lagerutrymmen finns i gamla tingshuset året runt. Debiteringen är upp till kontrakttecknarna, oavsett vad man själv anser vara rimligt. Idag sitter kommunen som delägare i VIFAB och har direkt insyn och kontroll över förvaltning/förvaltningsavtal. Budgeteringen för verksamhet 24100 Hembygdsmuseet följer dessa grunder men formellt är det inte överbudgetering, även om vi bägge kan skönja överdrifter. På ett vis fungerar dagens förfarande som ett utjämningssystem, där alla ”solidariskt” ska dela kostnaden, som du helt korrekt benämner ”smetas ut”.

            Men jag förstår nu vad du menar, med att smyga undan kostnader (som annars lätt kan missförstås som ett misstänkliggörande av verksamheten). Är inte heller medel fullt nyttjade, strax innan årsskiftet, då kan de säkert transfereras. Konkreta exempel känner jag dock inte till, som du nämner skett. Men visst, ”nemas problemas” blir mitt svar, i ditt återgivna sammanhang.

            Vad gäller budgeteringen för 2016, så är det därför viktigt att följa upp vilka förvaltningsmässiga förändringar som gjorts, för det skulle indirekt kunna sänka medeltilldelning/budgetram för många verksamheter. Dessvärre tror jag inte vi har full koll förrän det första förvaltningsåret i egen regi är till ända. Budgeteringen för hyror/förvaltning för 2017, borde kunna ge en mer balanserad debitering. Så visst kan budgeten sänkas så tillvida, villkorat att hyres- och förvaltningskostnader revideras och justeras. Ett ärende för både kommunstyrelsen, budgetberedningen och VIFAB.

  5. Ann-Sofie Gavelin

    Hej igen och tack för svaret!
    Jag la upp de raderna 3-9 på FB som svar på allas undran. Max like det så jag tänker att det är ok. I övrigt så säger jag aha… och jag förstår.
    Jag kan ju inte släppa tanken på att vi i Vilhelmina också kan använda oss av donationer såsom jag gav förslag på ang. Slottet. Och som används tättomt här i Seattle till viktiga projekt. Kanske vore det gångbart om museet kommer i knipa om att finnas kvar? Vad anser du?

    Att 3000 personer satsar en 20a/månad i 2 år? Det blir 1 440 000 kronor. Och engagerar många tillsammans. När jag sa det till folk, sa de flesta: ”Du får en femtilapp/mån”. Och jag har mellan 10-20 mail, där folk meddelade att de, förutom det, ville satsa ett engångsbelopp på 500:- i starten. Flera (minst 5) ville värva medlemmar till typ ett konstlotteri likt Vilhelmina konstförenings och räknade med 450 medlemmar á 100:-. Dessutom kan man söka bidrag från Hall of People. MEN..det gick ju inte an att använda för att rädda Slottet där så många var engagerade, så det kanske inte duger här heller? Istället kostade man på hundratusentals kronor till rivning.

    Svara
    • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

      ..och förlorade hyresintäkterna från fyra lägenheter på köpet. Jag vill minnas att det rörde sig om 160 000 kronor per år i bortfallna hyror från huset.
      Men det kanske bakstugan drar in istället, vilket jag har starka dubier om.
      Det som stör mig mest är den meningslösa förstörelsen, där sprillans nya vitvaror kastades ut genom öppna fönster för att det tydligen var jobbigare att bära ned dem nedför trappan än vad det var att bära upp dem !?
      Och så satsningen på nytt superfint handlagt falsat tak på ”slottet”, som kostat nästan en 1/4 million och sedan beslutet att riva alltihop.
      Den vansinniga kallställningen utan att blåsa element och rörsystem, vilket ledde till sönderfrysningen, osv, osv.
      Men gjort är gjort och tiden går inte att vrida tillbaks som man kan göra med klockan.

      Om vi ska släppa in en liten smula politik i samtalet, vill jag anknyta till dina tankar om engagemang från civilsamhället, för att kalra exempelvis museet.
      Här berör du en av de viktigaste skillnaderna mellan kollektivism och kristdemokrati.
      Jag är personligen fullständigt övertygad om att varken kommunen, landstinget eller staten kan klara ac att helt ta över det personliga engagemanget eller ansvaret. Engagemanget och passionen är intimt kopplat till den enskilde personen. Utan passion och engagemang förfaller vi snart i apati och förtvivlan.
      Det stora mörkret är när vi som nu är på väg in i kollektiv uppgivenhet. Tack och lov står vi ännu bara på tröskeln, men ju längre vi tillåter oss att försjunka i uppgivenhet, desto svårare blir det att lyfta oss ur den.
      Därför blir jag så glad av att läsa dina tankar, även om jag tror att steget du föreslår är alldeles för stort att ta för de flesta.
      Men principen är i grunden klok, med tanken att var och en stegvis tar tillbaka ansvaret för sina egna personliga intressen, medan det gemensamma bekostas gemensamt. Det är precis dit vi måste styra för att komma på rätt köl igen.

      Vårt viktigaste gemensamma utgörs av de bland oss som behöver stöd och hjälp.
      Vem som helst av oss kan hamna i den gruppen när som helst, men våra äldsta och yngsta befinner sig där hela tiden.
      Den politik jag står för handlar om att rensa upp kommunens digra flora av åtaganden kring än det ena. än det andra, för att frigöra resurserna till det som skyddar och stödjer de som ine klarar sig själva. Privata intressen och hobbyn ligger utanför den sfären i mina ögon.
      Den andra röda tråden i min värdegrund utgörs av rättvisebgreppet.
      Det leder till att om någon eller någon grupp ges en gynnande möjlighet med stöd av gemensamma resurser, så ska det gälla alla.
      Svårare än så behöver det inte vara.

      Svara
  6. Ann-Sofie Gavelin

    Hej igen,
    Idag är det reportage i Folkbladet om att Museet är nedläggningshotat!
    Jag har ju ingen aning om vad målet kan bli av er väg genom utredningen.
    Så jag måste fråga igen:

    Finns verkligen risken att det kan bli nedläggning?
    Då är det Godnatt med Vilhelmina, och satsningen på turism!

    Men man kan ju satsa på annat?

    Under de 12 åren som jag hade GALLERI 88, var Museet och Kyrkan de otvivelaktigt viktigaste besöksmålen i Vilhelmina tätort !
    Så viktiga att jag försökte få ökat öppethållande. Det gick inte med musset av ekonomiska skäl. Men Kyrkan utökade från 18 till 21.
    Jag vet det för att jag höll galleriet öppet till 21:30.
    Inlandsbaneturisterna kom 18.
    För att övriga turister icke skulle missa öppettiderna, (GALLERI 88 låg ju först när de upp emot kyrkstán och hade öppet längst) så gjorde jag en besöksalmanack med de olika öppettiderna. Det gillade turisterna. Museet och kyrkan var det viktigaste.

    Svara
    • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

      Hej Ann-Sofie och tack för din kommentar !

      Egentligen vore det bättre att frågan ställdes till de som för närvarande innehar majoriteten i Kommunstyrelse och fullmäktige, men jag törs ändå ge mig på att besvara din fråga.
      Det enkla svaret är att Museiverksamheten till hör ett av arton verksamheter och objekt som initialt skickats till förvaltningen för utredning.
      Den som utger sig för att veta mer än så, är bara en ryktesspridare.
      Museibudgeten ligger på 1,15 mkr/år, vilket leder till en rimlig bedömning att den knappast kan komma igenom nålsögat helt utan förändringar.

      Utöver de 18 förslag till utredning som Politiska SamverkansGruppen (PSG) lämnat initialt, kommer säkert ytterligare minst ett tjugotal ytterligare förslag att lämnas den 17 aug, då gruppen har nästa sammankomst.
      Fram till 2018 handlar det om ca 40 mkr som på ett eller annat sätt måste grävas fram ur kostnadsmassan.
      Då ska vi samtidigt komma ihår att den sammanlagda anslagssuman under kommande tre åren 2016-2018 ligger i storleksordningen 1920 mkr.
      Det handlar således om en total anpassning på minus 2,3 procent !

      Vore det så enkelt att vi kunde fortsätta med osthyvlingsprincipen, kunde vi givetvis sänka ramarna rakt över med motsvarande minus 2,3%.
      Vi har emellertid redan passrat den gräns där detta får orimliga konsekvenser för de vikitgaste av kommunens kärnverksamheter och det skulle drabba våra svagaste grupper på ett sätt som knappast någon ansvarskännande politiker kunde ta ansvar för. Därför blir det inom området med frivilliga åtaganden som ingreppen kommer att koncentreras. Processen kommer att omfatta långt mycket mer än Museet, Byaskolorna och Musikskolan. Vilka delar som vi kan bevara i förändrad form och organisation, beror mycket på civila samhällets engagemang och beslutsamhet. Vi har blivit vana att all form av service ska vila på kommunalt finansierat åtagande, men det kommer att bli allt tydligare att skattebasen är alldeles för liten för att man ska kunna blunda för behovet av ideella insatser i form av föreningar och annat.

      Det blir först den 19 aug som vi har tydliga politiska program för att komma tillrätta med det skenande underskottet. Då kommer åtminstone vi inom KD att ha vårt förslag klart och i vilken mån vi lyckats komma överens inom alliansen och förhoppningsvis även med socialdemokraterna, kommer då att visa sig.
      En bred uppslutning kring beslutsprocessen vore fördelaktigt för genomförandet och stabiliteten, men det är givetvis upp till vardera partiorganisationen att besluta om och hur mycket man går varandra till mötes.

      Så vad tidningarna nu än skriver och vilka rykten som pågår inom andra media, är läget det som jag redogjort för här ovan.

      Svara

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se