Ett nytt KD

Nu har vi antagit helt nya stadgar.

Sedan har vi röstat igenom ett nytt partiprogram.

En ny partiledning.

Allt i total enighet efter att alla fått säga sitt och alla argument vägts samman, helt i Kristdemokratisk anda.

Sedan fick vi ett utfall med delad majoritet 89 för att behålla DÖ och 189 för att avveckla DÖ, Vi har således även valt en ny väg framåt för KD.

Sällan har väl detta parti genomgått så drastiska förändringar, men så odramatiskt trots full individualitet?

Jag tvekade ända långt in i debatten, men fann mig till slut bäst tillrätta med att rösta bort DÖ.

Mycket goda argument fanns från båda sidor och jag sällar mig INTE till de som nu skålar i champagne. Det vi nu har framför oss är en delikat radda beslutssteg som partistyrelsen har att ta, utifrån Rikstingets beslut.

Mediatrycket är just nu enormt, men det känns bra att tillhöra detta parti med alla sina individualister som likväl förmår att både ta in och ge ifrån sig argument och sortera ut de bästa och sedan utan att darra på underläppen stå för de beslut som tas.

Resultatet kan bara framtiden utvisa, men visst känns det både lite nervöst och samtidigt spännande att skutan KD nu kan hissa ankaret och börja gå fritt för egen maskin igen.

Folk verkar oerhört taggade och det är svårt att inte smittas en smula, men nu tror jag vi kommit fram till en punkt där vi kan möta både Vänsterregeringen och SD med vår egen politik i fråga efter fråga. Vi samtalar med alla partier på det kommunala planet och nu ser jag att det är hög tid att vi börjar ta samma utmaning på riksplanet också.

Alea jacta est – Tärningen är kastad!

Hälsningar från ett blåsigt Västerås.